onsdag 25 juni 2014

Släktet av Guillermo Del Toro & Chuck Hogan


Originaltitel: The Strain
Sidor: 465 (Storpocket)
Serie: Del 1 i Släktet
"De har alltid funnits bland oss - vampyrerna. I hemlighet och i mörker har de väntat på att deras tid ska komma, och nu är den äntligen här. Inom en vecka kommer Manhattan vara utplånat. Inom tre månader resten av USA. Och inom sex månader: hela världen.
En boeing 777 från Berlin har precis landat på JFK-flygplatsen i New York när allting plöstligt svartnar. Kontrolltornet tappar kontakten med piloten och ingen aktivitet märks längre inifrån planet. 
En specialistgrupp tillkallas för att ta sig in i planet eftersom man fruktar att ett livsfarligt virus har spritt sig. Eph Goodweather blir förste man att kliva in genom flygplansdörren. Synen han möter chockar honom: livlösa människor ligger kringspridda överallt. Medan kropparna börjar transporteras iväg upptäcker man emellertid att fyra personer fortfarande lever och verkar vara nästan helt oskadda. Men inget är vad det ser ut att vara."
Jag har en vän som har läst den här och de andra två böckerna som trilogin består av, och han har talat gott om dem. Då var jag så klart tvungen att ge mig på dem också, på handlingen låter det ju verkligen som något jag borde gilla!

Och det gör jag! Det här var riktigt bra och spännande. Det är inte så att det är action direkt från första sidan, istället byggs en stämning upp som gör att man sitter på nålar och väntar på att allt ska gå åt helvete. Det är något som kryper under huden på mig som läser (haha kryper under huden..läs boken!) och nerverna slits ut i väntan på mörkret ska slå till.

Man får läsa från olika perspektiv ibland. Dels från Ephs perspektiv när han försöker lista ut vad det är som hänt. Dels får man en inblick i livet från de fyra överlevande och vad som händer med dem. Dessutom sker några tillbakablickar med en annan karaktär i boken. Det tog mig ett litet tag att koppla vilka alla personer var i början när det bytte, men sedan var det inget som störde läsflytet.

Nu ser jag med glädje fram emot att hoppa på den andra boken; Förgörelsen. Dessutom är jag ganska säker på att den här kommer som tv-serie väldigt snart!

6 kommentarer:

  1. Hmm..jag läste första boken för ett tag sen och tyckte den var sådär. Jag kanske ska ge andra boken en chans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har precis läst ut andra och gillade den också :)

      Radera
  2. Skriver här också, och inte bara på min blogg :P

    Say what! Ni har en alruna hemma? Coooolt! :D
    Ååååh! Jag gillar att vampyrer förändras... MEN som du skriver, inte något jäkla trams som i Twilight! Låter bra att de är blodtörstiga monster - något annat är inte vampyrer egentligen :P Men kan acceptera vampyrerna i True Blood och Vampire Diaries av någon outgrundlig anledning. Främst för att dom inte är bedårande vackra bara för att?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag tror vi har ett halsband till Isfolket, ett till Häxmästaren och ett till Ljusets rike! :) Möjligen även ett till De svarta riddarna :). Vi var länge med i en bokklubb för just hennes böcker.

      Ja men de i True blood och Vampire Diaries har ju på nå vis ändå ett ganska tydligt drag av ondska i sig, även om vissa av dem kämpar för att hålla ner sidan av sig själva. Men den finns där, på nå vis, under ytan på ett annat sätt än hos Cullens i Twilight, tycker jag :p.

      Radera
  3. Jag gillade verkligen den här boken! Ren popcornskräck och ruskiga vampyrer :) Gillade också psykologin, hur vampyrerna sökte upp sina nära. Var inte alls så förtjust i andra boken men den var okej. Trean tyckte jag var... skräp. Tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte kommit så långt i trean, men får se om jag håller med dig när den är utläst! :)

      Radera