Verarnas drottning av Joseph A. Davis

Originaltitel: Verarnas drottning

Sidor: 352 (Inbunden)

Serie: Markus av Trolyrien (del 2)

Ålder: 12-15
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!

"Visserligen utropade kung Josua den unga kvinnan Diomeda till arvtagare av tronen i Valarien, men istället har hon drivits i exil. Albrak är på flykt undan Greve Stronius Pärlehand, som har makten i riket och smider ränker som kan betyda undergång för Valarien. Verflickan Ilasa räddas till livet av Albrak när monster anfaller dem och nu följer hon honom som hans personliga tjänare. Denna oförutsedda trio söker tillsammans upp kréernas matriark som vill prata om Valariens framtid. Resan för dem genom den brännande öknen till Sirana, en glittrande stad av glas. Nu står mycket på spel för Valarien. Vem ska regera? Kan Diomeda finna sin väg? Vilka planer har den gåtfulla och mörka ökengudinnan Sirana för Albrak? Och vilken roll spelar Markus av Trolyrien i allt detta?"

Det här är andra delen i serien Markus av Trolyrien. I den här delen har Markus en lite mindre del och vi får istället följa Diomeda, den unga flickan Ilasa och kung Albrak. Det har blivit en delning i landet och för tillfället är det Greve Stronius Pärlehand som styr medan kungen är bortdriven från huvudstaden.

Diomeda, Ilasa och Albrak får försöka arbeta tillsammans för att lösa läget och göra folket nöjda. Jag tycker mest om att läsa om Diomeda. Hon är stark, modig och skulle göra allt för att rädda kungariket. En hel del handlar om Ilasas och hon är lite irriterande. Jag skulle kalla henne lillgammal och vissa stunder går hon mig på nerverna. Jag var säkert lika jobbig när jag var liten men ibland är det faktiskt lite av en lättnad när jag får läsa mer om någon annan igen. Det kanske låter negativt men jag tror det får mig att reagera så eftersom författaren har lyckats skrivit karaktären så levande och trovärdigt.

Något av det bästa med den här serien är världsbygget. Valarien är ett otroligt spännande ställe att hänga på. Jag är lite avundsjuk på deras jättestora fjärilar som de kan flyga på och skogar som består av lysande svampar till exempel. De har även väldigt speciella sätt att hälsa och applådera på. Allting är skrivet med en stor dos fantasi och det gör läsupplevelsen riktigt mysig.

Markus av Trolyrien av Joseph A Davis

Originaltitel: Markus av Trolyrien

Sidor: 459 (Pocket)

Serie: Markus av Trolyrien (del 1)

Ålder: 12-15

Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!

"När Markus blir kidnappad av Diomeda ligger han på sjukhus efter en skidolycka. Den vackra, men egendomliga kvinnan, titulerar sig Kungen av Valariens budbärare och påstår att han är den försvunne prinsen som hon är skyldig att hämta hem. Plötsligt befinner han sig i en ny, märklig värld, där kläder växer på träd, gräset är blått och en riktigt artig hälsning medför några salivfläckar på tunikan.

I Valarien måste Markus navigera en ny och främmande kultur och vänja sig vid sitt tunga ansvar som denna världs motvillige prins och beskyddare. Det är ingen lätt uppgift, särskilt inte med de skräckinjagande monstren som håller på att invadera. Tillsammans med Diomeda ger sig Markus ut på jakt efter den legendariske Kung Josuas talismaner, som kanske - om de gamla sagorna stämmer - är det enda hoppet för att bli kvitt de farliga inkräktarna."

Det här är en rolig och fartfylld fantasyberättelse. Den riktar sig mot åldersgruppen 12-15 men även äldre som vill ha något snabbt och spännande att läsa borde ge den här en chans. Speciellt om läsaren gillar lite galna världar. Här finns träd det växer kläder på, stora fjärilar som karaktärerna flyger på, träd som man går uppe på och andra fantasirika detaljer.

Jag tyckte om läsupplevelsen och blev förvånad över hur snabbt det gick att läsa ut boken. Den är ganska tjock men sidorna flög förbi. Den hade något som lockade mig tillbaka varje gång jag la ner den. Det enda jag egentligen reagerade negativt på var upprepningarna om hur effektivt Markus svärd var. Det blev lite mycket om hur enkelt det gled igenom monsters olika kroppsdelar och liknande.

Den tar flera vändningar i slutet som jag verkligen inte hade förutsett och det uppskattar jag alltid när en berättelse lyckas med. Markus är en karaktär som är lätt att tycka om. Han anpassar sig ganska snabbt till den nya och främmande situationen han hamnat i. Dessutom verkar han vara en genuint snäll person som växer med ansvaret han får över "sitt" nya kungarike. Det är klart han saknar sin familj men han försöker ändå göra det som är bäst för folket han måste skydda.

Det var en riktigt positiv upplevelse och jag kommer nog läsa mig igenom resten av serien också för att få reda på hur det slutar!