måndag 16 juli 2018

Andarnas labyrint av Carlos Ruiz Zafón


Originaltitel: El Laberinto de los Espíritus
Sidor: 789 (Inbunden)
Serie: De bortglömda böckernas gravkammare (del 4)
Recensionsexemplar: Från Albert Bonniers Förlag, tusen tack! 
"Spanien under Francoregimens mörka år. Ett hemligstämplat uppdrag från säkerhetstjänsten får den egensinniga Alicia Gris att återvända från Madrid till sin hemstad Barcelona. Hennes uppgift är att ta reda på vad som hänt med en av ministrarna i Francos regering, den tidigare fängelsechefen Mauricio Valls, som försvunnit under mystiska omständigheter. Har Valls dunkla förflutna i Montjuic-fängelset hunnit ikapp honom? I sin ägo hade ministern en mytomspunnen bok ur serien Andarnas labyrint, som får Alicia att minnas smärtsamma händelser i sin egen historia. Boken leder henne in i Barcelonas skuggvärld, och till den förtrollande bokhandeln Sempere & söner, djupt inne i stadens hjärta. Men svaren som Alicia finner i bokhandeln sätter inte bara hennes eget liv på spel, utan riskerar också att utsätta de människor hon älskar mest för fara."
Och nu då? Vad ska jag göra med livet? Jag vill inte att det ska vara slut! Den här tegelstenen på nästan 800 sidor var inte lång nog, det var över alldeles för fort...

Det är helt ärligt ett tomrum i mig nu efter att ha sagt hejdå till alla karaktärer för sista gången. Den här serien har fyra böcker. Det går att läsa dem fristående men jag rekommenderar verkligen att man börjar med Vindens skugga, fortsätter med Ängelns lek, sen Himlens fånge och avslutar med den här. Då kommer du få ut så otroligt mycket mer av hela berättelsen. För alla böcker hänger ihop, de går in i varandra och fyller ut de enskilda berättelserna.

Precis som de tidigare böckerna drar den här in mig i den mystiska värld som Ruiz Zafón byggt upp. Det märks inte ens att sidantalet är så pass högt för sidorna bara flyger förbi och jag är fast. Språket är underbart, känslan av mystik och spänning är hela tiden närvarande. Den är grym och vacker på samma gång. Sorglig och full av kärlek. Lycklig och ändå så otroligt olycklig.

Andarnas labyrint är ett perfekt avslut. Den knyter ihop allt på ett mästerligt sätt. Jag är otroligt imponerad över vilket arbete det måste ha varit och hur mycket författaren måste ha hållit koll på redan från början för att kunna göra den här avslutningen. Det hade inte kunnat bli bättre.

torsdag 12 juli 2018

Wonderlandishlytag


Jag lånar helt fräckt den här taggen från Boklunga! Tyckte det var så roligt att läsa hennes svar och blev sugen på att göra den själv :). Gör den ni också och säg gärna till i kommentarerna i så fall så kollar jag in era svar!

Alice; En bok du tappat bort: Hm. Tappat bort vet jag inte riktigt. Men jag vet att vi hade några fina utgåvor av Narnia-serien hos mamma tidigare. Som nog varit mina äldre syskons och nu vet jag inte riktigt vart de är. Jag minns att jag har läst serien i de utgåvorna medan jag bodde hos mamma fortfarande så jag hoppas de finns kvar där någonstans.

The White Rabbit; En bok du inte haft tid att läsa: Haha får säga lite samma som Boklunga, bara en!? Ni som följer min serie videoinlägg om mina olästa böcker vet att det är måååånga böcker som väntat i flera år. Till exempel En fransk curry!

Mad hatter; En bok som gjorde dig galen på ett bra vis: Expeditionen av Bea Uusma. Jag blev besatt av Andrées polarexpedition efter att ha läst den och googlade runt väldigt mycket! Otroligt bra bok som jag verkligen rekommenderar!

Dormouse; En bok du somnat till: Jag tror faktiskt inte jag har somnat till en bok, om man ska ta det bokstavligt talat! Men jag hade som sagt väldigt svårt för Unga kvinnor, den var för mig väldigt långsam att läsa.

Queen of Hearts; En bok som krossade ditt hjärta: Fredrik Backman är oftast skicklig på att krossa mitt hjärta några gånger om i sina böcker.

Knave of Hearts; En bok som gav dig en baksmälla: Här svarar jag faktiskt också samma som Boklunga! Shantaram var en helt otrolig läsupplevelse och det var tomt när den tegelstenen var slut. Jag har också fortsättningen här hemma men inte vågat läsa den, jag är jätterädd att bli besviken för kan den verkligen leva upp till första delen? Det känns tveksamt.

Mock Turtle; En bok som fick dig att gråta: Världen utan dig av Jill Santopolo kom som recensionsexemplar med ett paket näsdukar och de behövs verkligen. Här var det inte tal om en liten ensam tår som dramatiskt rullade nerför kinden, det var vattenfall. Annars är ett säkert kort för att jag ska börja gråta att det handlar om djur. Mannen som talade med elefanter eller Marley och jag till exempel!

onsdag 11 juli 2018

Hunger av Alma Katsu


Originaltitel: The Hunger
Sidor: 397 (Inbunden)
"Efter det ödesdigra beslutet att pröva en ny genväg västerut befinner sig Donnerkaravanen, sammanlagt nittio personer – män, kvinnor och barn – på randen till en katastrof. En rad missöden har förföljt dem ända sedan den dag i juni 1846, då de startade sin resa från Springfield, Illinois, på väg mot Kalifornien. Krympande matförråd, osämja och en liten pojkes mystiska försvinnande – och död – har drivit de resande tillvansinnets gräns. De kan inte undkomma känslan av att någon -- eller någonting -- förföljer dem. De kämpar för sin överlevnad i de förrädiska bergen, i den glödandehetta som får sanden att koka, i snöovädret som fryser deras oxar till is på stället, alltmedan den osynliga ondskan växer omkring dem -- och inom dem.
När fler personer i gruppen oförklarligt försvinner måste de som är kvar fråga sig vad det är som väntar på dem där uppe i bergen, något osaligt ... och mycket hungrigt."
Böcker baserade på sanna händelser gör mig alltid lite extra intresserad. Att Stephen King dessutom avråder från läsning efter mörkrets inbrott, det gör det helt omöjligt för mig att inte vilja plocka upp boken.

Jag tycker väldigt mycket om Hunger. Den var läskig på ett annat sätt än vad jag först trodde. Det är inte direkt någon spökhistoria, inte heller är den actionspäckad. Mycket av berättelsen förs isället framåt av karaktärerna som man får lära känna. Deras bakgrund och vad som gjort att de valt att lämna allt bakom sig för att börja om västerut. De är levande beskrivna och det finns några som man helst av allt vill lämna åt sitt öde där ute i öknen och några man bara ber ska klara sig.

Men det mörka finns där så klart, det smyger sig på, lurar i utkanterna och ger det hela en väldigt obehaglig känsla. Det här är en sådan berättelse som gör mig otroligt intresserad av den händelser den bygger på och jag var så klart tvungen att googla på Donnerkaravanen efter att boken var utläst. Det var också riktigt intressant läsning och jag tyckte det var kul att se hur väl författaren följt vissa detaljer samtidigt som hon lagt till sin egen twist på det hela.

tisdag 10 juli 2018

Härskarteknik: den fula vägen till makt av Elaine Eksvärd


Originaltitel: Härskarteknik: den fula vägen till makt
Sidor: 215 (Pocket)
"Härskarteknik handlar inte bara om män som förtrycker kvinnor eller chefer som missbrukar sin makt. Tvärtom är det något som vi alla, oavsett kön, ålder och position, använder mot varandra. Problemet är att de flesta inte vet om det. Här får vi hjälp att sätta fingret på när och hur det sker.
Elaine Eksvärd definierar åtta huvudtyper av härskartekniker och exemplifierar med människors egna berättelser. Hon delar även med sig av egna erfarenheter och föreslår med humor och värme hur vi ska tackla jobbiga situationer. I den här reviderade utgåvan finns helt nya exempel och retoriska knep. Alla som lider av nationalsyndromet konflikträdsla har nu en handbok i hur man säger besvärliga saker snyggt, men också hur man genomskådar de fula typerna. Tänk på att det bästa sättet att bevara en konflikt är att inte ta den."
Det här var en väldigt intressant och lättläst bok! Elaine Eksvärd skriver om ämnet på ett sätt som gör det enkelt att hänga med och förstå. Dessutom skriver hon med lite humor vilket jag uppskattar för det gör så att boken aldrig känns tung eller svår trots att det är en faktabok.

Här beskrivs åtta olika härskartekniker, något vi alla använder oss av ibland. Oftast omedvetet, men vissa gör det tyvärr medvetet för att få mer makt och kunna påverka andra människor och få sin vilja igenom.

Boken tar upp konkreta exempel från personer som författaren haft kontakt med. Hon beskriver både bra och dåliga sätt att bemöta härskartekniker med. Vilka tillvägagångssätt som kanske får utövaren att stanna upp och fundera över sitt beteende, och vilka som garanterat bara gör så att man hamnar i en konflikt där man inte når fram på ett bra sätt.

Jag är glad att den äntligen är läst och nu kan jag förhoppningsvis se både om jag själv råkar använda mig av någon av de här teknikerna, eller om någon försöker använda dem på mig!

måndag 9 juli 2018

Inkräktare av Tana French


Originaltitel: The Trespasser
Sidor: 471 (Inbunden)
"Det ser ut som ett typiskt partnermord. Ett bord dukat för två. En ung kvinna i festklänning, med skallen spräckt mot gaskaminen. En förutsägbar variant av en gammal historia, den sortens fall som man ger till dem som befinner sig längst ner i hackordningen på mordroteln. 
När mordet på Aislinn Murray landar på Antoinette Conways och Stephen Morans bord på Dublins mordrotel ser det först ut att bli lätt att lösa. Aislinns pojkvän ljuger uppenbarligen i förhören. Men Antoinette är övertygad om att något inte stämmer, och att hon har sett Aislinn någonstans förut. Kanske är det här fallet som hon har väntat på. Fallet som ska bli avgörande för hennes karriär. Som den enda kvinnan och den enda icke-vita utredaren på mordroteln tvingas hon ständigt kämpa mot fördomar och jargong, och mot känslan av att alla bara väntar på att hon ska misslyckas. Samtidigt som Antoinette blir allt mer säker på att någon saboterar utredningen dyker en mystisk man upp utanför hennes hus. Är hon bara paranoid eller är det någon som förföljer henne?"
Jag har tidigare läst Till skogs av French, en bok som jag verkligen gillade men som jag var tvungen att drömma ihop ett eget slut till för att bli nöjd med! När jag såg den här blev jag så klart väldigt nyfiken och nu är den utläst.

Jag har lite svårt för huvudkaraktären, Conway, hon är så jäkla taggig och bara biter ifrån till allt och alla. Svär över hur jobbiga och patetiska människor är i situationer som hon själv inte känner igen sig i. Jag förstår i och för sig att hon känner att hon måste vara hård, det är inte lätt för henne på arbetsplatsen. Men det går som inte att komma nära henne och det gör det lite svårt för mig när jag läser. Sedan tycker jag nog att den är några sidor för lång, det blir ganska utdraget.

I övrigt är det en spännande historia med många svängar fram och tillbaka. Lite mystiska saker i Conways eget liv som dyker upp men det hade jag faktiskt kunnat vara utan. Det mest intressanta är mordoffret, hennes liv och vad som lett fram till att hon nu är död.

Jag är glad att jag har läst den men Till skogs var enligt mig mycket bättre.