onsdag 14 april 2021

Som natten av David Ärlemalm

 

Originaltitel: Som natten
Sidor: 253 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bokförlaget Forum, tusen tack! 
"För tjugoåriga Asynja är den fyra månader gamla dottern "Snäckan" allting som egentligen betyder något. När pojkvännen Eddies drogaffärer går snett blir Asynja och dottern maktlösa brickor i ett mörkt spel. Under några dygn i södra Stockholm driver Asynja längre och längre bort från det liv hon drömt om, och lämnat en sårig uppväxt i Norrland för. "Som natten" är en mörk roman om en ung kvinna som dras in i en härva av kriminalitet, en berättelse om brutalitet men också om vänskap och mänsklig värme."

För ungefär ett år sedan läste jag David Ärlemalms debutroman, Lite död runt ögonen, och blev helt golvad. Nu var det dags igen när jag äntligen kunde plocka upp hans nya bok Som natten.

Vi följer nya karaktärer, Asynja och hennes lilla dotter "Snäckan" men vissa platser och sidokaraktärer känns igen från förra boken. Det är samma mörka verklighet vi rör oss i, så långt bort från min egen trygga soffa. Ärlemalm tar med sin läsare nära de här karaktärerna, oavsett hur mycket läsarens liv skiljer sig från deras. Hjärtat går sönder, nerverna är på helspänn och jag vill många gånger bara skaka om Asynja, få henne att fatta beslut lite snabbare, att springa så långt bort det bara går från sin pojkvän och hans drogaffärer. 

Att läsa författarens berättelser är lite som att titta på natthimlen. Det är otroligt mörkt, men ljusglimtarna finns där. Små vänliga handlingar som får Asynja att känna att hon inte är helt ensam. Jag har dessutom verkligen fastnat för språket som är avskalat och inte säger onödigt mycket. 

Ärlemalm är en otroligt skicklig författare och jag längtar redan efter nästa bok.

tisdag 13 april 2021

Tisdagstrion - Väderstreck i titeln

 

Veckans tema inne hos Ugglan & Boken var verkligen klurigt. Det var inte alldeles lätt att komma på böcker med väderstreck i titeln, i alla fall inte i min egen bokhylla. En har jag hittat i hyllan, en är en klassiker jag inte äger men vill läsa någon gång och en har jag läst men jag har inte kvar den i hyllan längre. 


Vinden från öster av Margit Sandemo är den enda jag hittade i min egen hylla. 


Öster om Eden av John Steinbeck har jag inte läst men det vill jag göra någon gång. 


Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren har jag läst och gillat men den bor inte kvar i hyllan så det tog ett tag innan jag kom på att den kunde användas i veckans trio!

måndag 12 april 2021

Var inte rädd för mörkret av Kristina Agnér

 

Originaltitel: Var inte rädd för mörkret
Sidor: 344 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Albert Bonniers förlag, tusen tack!
"Alva lämnar Stockholm med ett krossat hjärta för att röja upp i det gamla båtsmanstorpet hon ärvt efter sin mamma. Väl på plats i de småländska skogarna får hon veta att modern inte dött en naturlig död. Hänger det samman med en ung kvinnas olösta försvinnande i byns förflutna?

Medan sensommarnätterna blir allt mörkare blandas platsens historia med Alvas egen - och i jakten på sanningen får hennes rädslor alltmer rationell grund.

Men det är inte mörkret som är farligt, det är människorna."

Var inte rädd för mörkret är Kristina Agnérs debut och med den har hon skrivit en riktigt bra pusseldeckare! Här är det inga blodiga detaljer. Tyngden ligger på själva mysteriedelen och relationerna mellan karaktärerna istället för råa mordscener. 

Berättelsen utspelar sig i Smålands skogar och jag vill verkligen dit när jag läser. Det beskrivs så målande att jag önskar jag kunde hälsa på Alva i hennes lilla torp. Hon har åkt dit för att städa inför försäljningen efter att hennes mamma dött. Väl där får hon höra att mamman inte dog av naturliga orsaker som man först trott. Kan det ha någon koppling till att Alvas mormor försvann på sextiotalet? 

Det finns ett driv genom hela berättelsen som får mig att vilja sluka boken så fort det bara går. Men jag tycker verkligen om att befinna i mig i den här lilla byn och lära känna invånarna så jag hejdar mig. Pausar ibland och njuter av vetskapen att boken finns kvar att plocka upp senare igen.  

Största delen av boken är skriven ur Alvas perspektiv. Vissa kapitel hoppar tillbaka i tiden och ger oss sakta men säkert en bild av vad som pågick då. Vad var det som gjorde att Alvas mormor Evy försvann? Vem i byn vet mer än de avslöjar? 

Efter en viss punkt i boken avslutas varje kapitel från dåtiden med "Väggklockan inne i salen slår..." med olika klockslag. Det tyckte jag var en riktigt snygg detalj som verkligen gav känslan av att något olycksbådande närmade sig. 

Jag håller tummarna för att Agnér kommer med fler böcker för det här gav mersmak!

torsdag 8 april 2021

Främlingen av Elly Griffiths


Originaltitel: The Stranger Diaries
Sidor: 381 (Inbunden)
Serie: Harbinder Kaur (del 1)
"Clare Cassidy är inte främmande för mord. Åtminstone inte i teorin: Hon undervisar i litteratur, med skräckförfattaren R.M. Holland som specialintresse. En gång om året håller hon en kurs för att dryga ut lönekuvertet, där studenterna djupdyker i det mörka, sällsamma författarskapet. 
En dag förenas teori och verklighet på ett brutalt sätt när en av Cassidys kollegor hittas död. Intill offret hittas en lapp med en rad av R.M. Holland. Polisen är övertygad: lösningen till det makabra mordet finns i böckerna.

Clare är skräckslagen över tanken på att mördaren skulle vara någon som hon känner -och konfronterar alla sina rädslor i sin privata dagbok. Anteckningarna blir ett sätt att härda ut. Men så upptäcker hon en dag ett par okända rader i dag boken, skrivna med en handstil som inte är hennes: »Hej Clare. Du känner inte mig.«"

Främlingen är en riktigt spännande och lite creepy berättelse. Den har korta kapitel och jag sitter hela tiden med känslan av att jag bara ska läsa ett kapitel till, och ett till, och ett till osv. Det är en deckare som jag känner sticker ut lite från många andra. Här får man inte bara följa polisen Harbinder, utan också Clare och hennes dotter Georgia. Berättelsen hoppar mellan de tre perspektiven och det är ganska intressant för under stor del av boken har jag väldigt svårt att tycka om någon av dem. Det gäller även andra karaktärer i boken. Det finns inte många som är lätta att fastna för vid första mötet. Det krävs lite tid. Undantaget är hunden, honom gillar jag så klart direkt!

Det stör dock inte själva läsupplevelsen. Jag läste den tillsammans med en vän och vi delade upp den i två delar. Hade jag läst den själv hade jag nog slukat hela direkt. Den är verkligen bladvändarvänlig. Det är extra roligt att skräcklitteratur har en så stor roll för mysteriet. Eftersom jag själv älskar skräck så uppskattar jag det! Under bokens gång får man ta del av en annan berättelse som tillhör just skräckgenren, det blir som en liten bok i boken. 

När jag började läsa trodde jag att den här var fristående men nu i efterhand har jag sett att det är början på serien om Harbinder Kaur. Eftersom Främlingen var så bra har jag nu blivit riktigt sugen på att läsa bok två, Mordkonsulten. 

onsdag 7 april 2021

Själarnas bok av James Oswald


Originaltitel: The Book of Souls
Sidor: 366 (Pocket)
Serie: Kommissarie McLean (del 2)
"Varje jul under tio år hittas en ung kvinnas kropp i Edinburgh. Mördarens tillvägagångssätt är identiskt från jul till jul: De döda kvinnorna placeras ut i olika vattendrag, nakna, noggrant rengjorda och med ett rakt snitt över halsen. Tio år, tio kvinnor.

Det sista offret var den dåvarande kriminalassistenten Tony McLeans fästmö. Men detta år begick mördaren ett misstag och McLean kunde till sist sätta stopp för Donald Andersons blodiga framfart. Tio år senare blir Anderson mördad i fängelset och när ännu ett kvinnolik som bär alla julmördarens kännetecken hittas, är McLean övertygad om att han har att göra med en copycat-mördare. 
Men kan samtidigt inte värja sig för den oundvikliga frågan: Satte han dit fel man?
Motvilligt måste McLean återvända till sitt livs mest plågsamma fall och försöka få klarhet i vad han missat tio år tidigare."

Det här blev då en omläsning för mig. Jag insåg efter att jag hade läst första boken i serien i februari att jag faktiskt har läst Själarnas bok en gång tidigare. Men då utan att ha läst de andra delarna i serien. 2015 läste jag den första gången, så det var lite intressant att plocka upp den nu igen sex år senare! 

Jag har läst mitt gamla inlägg (det kan ni hitta här) och känner att jag håller med i det jag skrev då. Det är en riktigt spännande berättelse som är svår att lägga undan. Den övernaturliga delen som ligger invävd är riktigt bra gjord och gör det till en lite annorlunda och speciell deckare. 

Det tog ganska lång tid innan jag började komma ihåg hur allt hängde ihop men till slut klickade det till. Så jag visste hur det skulle sluta innan boken var över men det gjorde ingenting. Det var ändå intressant att göra den här omläsningen.

tisdag 6 april 2021

Tisdagstrion - Böcker av författare som jag bara läst en bok av


Dags för ännu en tisdagstrio inne hos Ugglan & Boken! Veckans tema är böcker av författare som jag bara läst en bok av. Så här kommer tre böcker som jag vill läsa av författare som jag tidigare bara läst en bok av.

Den blinde konungens spira av Nils Håkanson. Jag har tidigare läst Järnskallen som är första delen i den här serien och vill verkligen fortsätta! Den här köpte jag på rean i år så den finns i bokhyllan och väntar på uppmärksamhet.


Som ni såg i gårdagens inlägg har jag äntligen läst Never let me go av Kazuo Ishiguro och det var min första bok av honom. Återstoden av dagen står och väntar i hyllan och jag ser fram emot att plocka upp den.


En annan bok jag läste nyligt är En flicka som kallas Alice av Kristin Hannah och är väldigt pepp på att ta tag i Himmel över Alaska. 

måndag 5 april 2021

Never let me go av Kazuo Ishiguro

 

Originaltitel: Never let me go
Sidor: 318 (Inbunden)
"Kathy, Tommy och Ruth växte upp på ett isolerat internat på den engelska landsbygden. De fostrades till att tro att de var speciella och att deras hälsa var viktig inte bara för dem själva utan även för samhället. Men varför var de egentligen där?

När Kathy i 30-års åldern tänker tillbaka på sin uppväxt börjar hon minnas saker. Hon minns hur folk som sökte sig utanför internatets grindar inte kom tillbaka och hur människor som kom utifrån verkade vara livrädda för dem. När minnesbilderna fogas samman går sanningen så sakteliga upp för Kathy."

Äntligen har jag läst Never let me go av Nobelpristagaren Kazuo Ishiguro. Jag var lite nervös när jag plockade upp den. Dels har jag hört så mycket bra om den, dels är det en Nobelpristagares bok, den kanske skulle vara jättetung och svår?

Jag hade inte behövt oroa mig. Jag hade en väldigt trevlig men mörk och sorglig lässtund tillsammans med den här boken. Vi följer Kathy som ser tillbaka på sin uppväxt på ett väldigt speciellt internat. Hon tänker på sina gamla vänner, sina lärare och allt de fick lära sig och förbereda sig för inför framtiden. En framtid som är väldigt olik de flesta människors. 

Det ligger en tryckande stämning över berättelsen. Som en låg och tät dimma. Jag förstår att inget kommer sluta som jag vill att det ska sluta men jag hoppas ändå till sista sidan. Jag vill inte säga för mycket om handlingen för den tar man nog bäst till sig utan att veta riktigt vad man ger sig in på. 

Språket är inte alls svårt utan flyter på riktigt bra. Det fångade mig och jag kom på mig själv flera gånger med att läsa längre stunder än vad jag egentligen hade planerat. 

Jag tyckte verkligen om Never let me go och ser fram emot att plocka upp Återstoden av dagen som väntar i hyllan.

fredag 2 april 2021

Min ljudbokstjänst boktag!

 

Jennifers originalvideo!

1. Vilken ljudbokstjänst använder du?
2. Har du testat någon annan ljudbokstjänst?
3. Vad föredrar du - ljudbok eller ebok?
4. En ljudbok eller ebok du älskar!
5. En ljudbok eller ebok du inte läst klart
6. Vilken typ av böcker/genre läser du främst i ljudbokstjänsten?
7. Vilka böcker har du sparade i din TBR?
8. Vilken tid på dygnet läser du ljud/eböcker?
9. Vilken hastighet lyssnar du främst på?
10. Vilken är din favorit funktion i din ljudbokstjänst?

torsdag 1 april 2021

Blonde av Joyce Carol Oates

 

Originaltitel: Blonde
Sidor: 861 (Inbunden)
"Den 3 augusti 1962 ringde Döden på dörren till 12305 Fifth Helena Drive i Los Angeles. Morgonen därpå hittades Marilyn Monroe död i sitt hem, bara 36 år gammal. Det blev årets nyhet, större än Kuba-krisen några veckor senare. Och spekulationerna började. Under de snart fyrtio år som gått sedan dess har många försök gjorts att teckna hennes levnadsöde: ett övergivet och ensamt barn utan fotfäste i livet, psykiskt labil mor, okänd far, fosterhem, en kanske alltför snabb lysande karriär - i filmer som "Herrar föredrar blondiner", "Flickan ovanpå", "I hetaste laget" och "De misanpassade" - drogmissbruk, olyckliga äktenskap, aborter och förtal.

Den här boken är något helt annat. Den ger sig inte ut för att vara en biografi. Det är en storslagen och inlevelsefull roman, där Joyce Carol Oates ger röst åt barnet, kvinnan och den undergångsdömda celebriteten. Ett närgånget porträtt av en känslig och begåvad ung kvinna som skapar och omskapar sin identitet på ett till sist förödande vis. Kanske på sitt sätt det sannaste vittnesmålet någonsin om Norma Jean Baker, som av Hollywood stöptes om till den amerikanska drömflickan - dyrkad världen över.

Iskalla inblickar ges i en filmindustri som både när och förtär sina offer, liksom långt ifrån smickrande bilder av de mäktiga männen i Monroes liv: Joe DiMaggio, Arthur Miller, John F Kennedy och många andra."

Alltså. Den här boken. Den här jäkla boken. Jag har haft den stående i bokhyllan i några år och har verkligen sett fram emot att läsa den. Jag har varit säker på att jag skulle tycka om den. Det är Oates och jag brukar fastna för hennes böcker. Dessutom är den baserad på Marilyn Monroes liv, hur skulle det kunna bli fel?

Det visade sig att det faktiskt kan bli väldigt fel. Enda anledningen till att jag läst ut den här tegelstenen är för att jag läste den med två andra tjejer på Instagram och vi kämpade oss igenom den tillsammans. Ingen av oss tyckte om den men vi tog oss igenom den. 

För det första stör det mig otroligt mycket att inte veta vad som är hämtat från verkligheten och vad som är påhittat. Det är ganska känsliga saker som skrivs om i berättelsen och det skulle kännas bättre för mig att veta vad som faktiskt är sant. Jag fick också känslan ibland av att författaren inte tycker om Monroe. Jag vet inte om den känslan kommer av att hon försöker få fram att Monroe inte tyckte om sig själv? 

Dessutom känns det som att jag har läst flera hundra sidor som bara handlar om sex. Och ytterligare några hundra som handlar om övergrepp och utnyttjande. Och återigen, utan att ha en susning om vad som är sant. 

Boken lämnar mig med tusen frågetecken och jag ångrar att jag inte bara läste en biografi om Monroe istället. Jag ska försöka hitta någon bra att läsa nu i efterhand. Det blev en riktigt stor besvikelse och den kommer inte ens få bo kvar i min bokhylla.