torsdag 16 september 2021

Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver


Originaltitel: We Need to Talk About Kevin
Sidor: 439 (Pocket)
"Strax före sin sextonde födelsedag skjuter Kevin ihjäl sju skolkamrater och två av skolans anställda. Hans mamma, Eva, är den enda som inte är förvånad över det som hänt. 
Ända sedan Kevin var nyfödd har hon anat att något inte står rätt till med sonen, men ingen har lyssnat på hennes varningar. Efter morden försöker Eva bygga upp sitt liv igen, och under tiden skriver hon brev till maken Franklin, som hon inte längre lever med. Äntligen ska hon få ge sin version av hur hon upplevt Kevins uppväxt, och hon gör det med svart humor och en nykter blick."

Vi måste prata om Kevin är en bok jag hört otroligt mycket gott om under åren. Jag har velat läsa den hur länge som helst och blev riktigt glad när jag hittade den på secondhand. 

Det är en tung bok som tagit mig ovanligt länge att läsa ut. Jag har fått läsa andra böcker samtidigt för att ha något lättare att bryta av med. Det går inte att sträckläsa Evas brev till sin make, det är för jobbigt och många gånger frustrerande. Kevins pappa har gjort mig smått galen ibland när han vägrar se alla varningstecken som hans son uppvisar. Samtidigt är det sorgligt att Eva inte lyckades knyta an till Kevin när han föddes. Det finns så många "tänk om..." i berättelsen. 

Det är nästan synd att jag inte läst den tillsammans med någon annan för det finns så mycket att prata om. Hur skulle man själv reagerat om man var Eva? Hur blir människor onda? Är det ondska som finns i Kevin sen födseln, eller är det uppväxten, är han helt igenom ond? Det är nog en perfekt bok för en bokcirkel.

Jag tycker den är riktigt bra. Den har lyckats beröra mig på många olika sätt under berättelsens gång. Det är verkligen ingen feelgoodläsning och slutet var en hjärtekrossande överraskning. Jag har blivit lite mer kräsen angående vilka böcker som får bo kvar i bokhyllan; Vi måste prata om Kevin har definitivt en plats där. 

onsdag 15 september 2021

Svinet av Åsa Grennvall

 

Originaltitel: Svinet
Sidor: 200 (Inbunden)
"Serieromanen Svinet är ett ensembledrama om ett svin och hans kvinnor. En halvung man med oförlösta konstnärsambitioner framlever sina dagar i en nutida svensk storstad, där han kastas mellan högtflygande hybrisattacker och våldsamma utfall av dålig självkänsla. 
Hans aggressiva mindervärdeskomplex drabbar främst kvinnorna omkring honom; den uppburna men ångestridna författarinnan han vägrar lämna bakom sig, hennes socialfobiska väninna som barrikaderat sig i sin ingrodda lägenhet och Svinets egen mor, som gör allt för att inte uppröra sin känslige son. När han lär känna en flicka i väntrummet till psykakuten och snabbt börjar ta kontrollen över hennes liv dras banden mellan personerna åt likt en strypsnara och berättelsen blir till en norénsk mardröm."

Jag blev tipsad om den här serieromanen av Snowglitter Books. Hon skrev att jag nog skulle kunna känna igen mig en hel del i berättelsen och var även noga med att påpeka att det därför fanns många triggervarningar. Jag blev glad för både tipset och omtanken! 

Svinet är en väldigt mörk historia. Om en man som utnyttjar alla kvinnor i sin närhet. Det spelar ingen roll om det är vänner, flickvänner eller familj. Han tar det han vill ha och skiter i vad som händer med dem som hamnar i hans väg. 

Det finns verkligen mycket jag känner igen mig i. Den charmiga rollen man får lära känna först, det mörka som sen kommer smygande för att till slut ta över helt. Anklagelserna om otrohet, humörsvängningarna, skitsnack om tidigare förhållanden, känslan av att tassa på tå över ett minfält för vad som helst kan få något att explodera igen. Det är en otroligt tung berättelse. Samtidigt är den en lättnad att läsa för den visar att mina upplevelser inte bara var jag som överdrev eller var för känslig. 

Illustrationerna i den är råa, ärliga och väldigt passande till vad som utspelar sig på sidorna. Det är inte bara svinet man reagerar på i boken heller. Flera av kvinnorna mår riktigt dåligt och har självskadebeteenden. Vissa av dem har destruktiva vänrelationer till varandra och så finns svinets mamma som lyckas vara både blind för och väldigt medvetet om hur hennes son är. Hennes tankar i slutet av boken fick mig att tänka på Vi måste prata om Kevin som jag läste ut för några dagar sedan.

Det är en stark, träffande och obehaglig serieroman.

tisdag 14 september 2021

Tisdagstrion - Kroppen

 

Dags för en ny tisdagstrio inne hos Ugglan & Boken. Veckans tema är kroppen! Jag har fått gräva lite i böckernas handling för att lyckas med den listan. Av de tre böcker har jag läst två och den tredje väntar i hyllan. 


Allt för min syster av Jodi Picoult handlar om Anna som är genetisk match till sin äldre syster som lider av leukemin. Det innebär att Anna får gå igenom operationer och transfusioner för att rädda sin syster. Men till slut får hon nog och vill ha rätten över sin egen kropp. Jag har inte läst den ännu men vill verkligen göra det snart. Har hört att den ska vara otroligt bra. 


Nio månader av Cia Sigesgård handlar om det som är många pars största lycka. En tid när så mycket förändras i kvinnans kropp. Men det här är ingen lycklig, trevlig historia. Det är en lite novell på 25 sidor som man kanske inte ska läsa om man är gravid.


Sändebudet av Yoko Tawada handlar om en framtid där de äldres kroppar är starka och friska medan de ungas är svaga och sjukliga. 

måndag 13 september 2021

Polcirkeln av Liza Marklund

 

Originaltitel: Polcirkeln
Sidor: 375 (Inbunden)
Serie: Stenträsktrilogin (del 1)
"Stenträsk i Norrbottens inland, tidigt 1980-tal.

Fem tonårsflickor träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst. Fyrtio år senare hittas hon, naken och huvudlös, inmurad i ett brofundament. 

Wiking Stormberg, pojken som flera av flickorna var förälskade i under skolåren, är idag polischef i Stenträsk. Han utreder mordet på sina forna klasskamrat. 

De fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, återförenas julen 2019 för första gången sedan kamratens försvinnande. För Wiking står det snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad han själv hade för del i det."

Jag har läst en annan bok av Liza Marklund tidigare men det är många, många år sedan. Jag har inget direkt minne av den och kan inte riktigt jämföra på något sätt och se om hennes skrivsätt har ändrat sig. Däremot kan jag säga att jag verkligen gillar Polarcirkeln.

Det handlar om ett försvinnande, ett brott. Och visst får man följa polisen som utreder fallet litegrann. Men allra mest tycker jag det handlar om de fem flickorna, både tiden innan försvinnandet och hur de fyra som finns kvar är när de träffas igen flera år senare. Det finns så mycket som skaver i deras grupp och det är intressant att följa det utifrån. Jag hade däremot inte velat vara med i deras bokcirkel, det verkar inte ha varit speciellt trevliga träffar på slutet. 

Karaktärerna är inte nödvändigtvis lätta att tycka om. Jag har en favorit bland tjejerna som verkligen känns snäll och äkta. De andra är mer komplicerade. Det är inte något dåligt utan gör istället så att berättelsen får flera lager där mycket döljs bakom det ytliga de visar upp. 

Jag är glad att det här ska bli en trilogi och längtar efter nästa del!

torsdag 9 september 2021

Kristi Bruds slav: mitt liv i sektens hjärta av Josefine Frankner & Cecilia Gustavsson

 

Originaltitel: Kristi Bruds slav: mitt liv i sektens hjärta
Längd: 11 h 15 min
Uppläsare: Josefine Frankner
"Josefine Frankner var Kristi bruds allra närmaste tjänarinna, på pass dygnet runt. Hon skötte allt från hennes kroppsvård till hushållet. För första gången berättar hon nu sin historia. Redan som tonåring flyttade hon hemifrån till Knutby och Filadelfiaförsamlingen där. Men det som började med optimism och gemenskap i en idyllisk by urartade totalt. Josefine blev misshandlad, psykiskt nedbruten och hjärntvättad. 
Under 25 år förvandlades hon från en trygg och framåt tonårstjej till en robot, vars största skräck var att hamna i onåd. Hon fråntogs rätten att vara mamma till sina två barn, rätten till samliv med sin man och kontakten med sina föräldrar. Hon förlorade också sin värdighet och identitet. Först när det kom fram att hennes dotter utsatts för sexuella övergrepp lyckades hon och familjen bryta sig loss. Josefine frågar sig: Hur kunde jag lära mig att tåla så mycket smärta? Jag var en slav, en slaskhink. Värst av allt var att den här vardagen blev helt normal."

Kristi Bruds slav är en otroligt intressant och berörande berättelse om hur Josefine blev indragen i sekten i Knutby. När jag har hört och läst om Knutby tidigare har det mest varit om mordet och mordförsöket, men Josefins berättelse ger en välskildrad inblick i allt det andra. Hur Kristi brud blev just Kristi brud, vilka hon hade runt sig och hur de behandlades av henne. Och hur de tvingades behandla varandra. 

Det är intressant att höra Josefine berätta om vilka taktiker som användes för att manipulera henne och hennes familj. Jag har inte varit med i en sekt men jag kan ändå känna igen vissa saker från det destruktiva förhållande jag var i. Anklagandet, hur man bryts ner och får små stunder av värme som gör att det är så svårt att gå, hur man aldrig egentligen kan göra rätt osv. 

 Jag lyssnade på den som ljudbok och det gör verkligen mycket att höra Josefine berätta sin egen historia. Det blir väldigt nära och personligt. Jag uppskattar också att få höra lite om tiden efter, när de brutit sig loss och börjar försöka hitta tillbaka till ett vanligt liv. Hur svårt det var att börja tänka på sig själv, bara något så enkelt som att välja vad man är sugen på att äta. 

Det är en riktigt bra bok och jag rekommenderar den om man är intresserad av att veta mer om hur livet i just den här sekten var. 

onsdag 8 september 2021

10 Books Challenge

Det här är en utmaning jag hittade hos Läsfåtöljen, den verkar väldigt rolig att göra så nu är det dags!

Reglerna är:
Lista 10 böcker som har fastnat hos dig på något sätt.
Låt det inte ta mer än några minuter och övertänk inte.
Det behöver inte bli "rätt" böcker eller fantastisk litteratur, bara de som lämnat ett avtryck på något sätt.

En bok som fick mig att tänka:


Ett jävla solsken av Fatima Bremmer. En fantastiska biografi om Ester Blenda Nordström som fick mig att reflektera över hur många otroliga kvinnor man aldrig fick höra om i skolan. Istället var det alla tråkiga kungar man skulle plugga in.

En bok som överraskade mig:


Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman är en bok för unga vuxna som jag inte hade så höga förväntningar på. Men den knockade mig helt och det var jag inte beredd på.

En bok som gjorde mig glad:


Skyward av Brandon Sanderson gjorde mig glad för det var en fantastisk läsupplevelse. Dessutom fick den mig att skratta högt ibland.

En bok som gjorde mig ledsen:


Vi mot er av Fredrik Backman. Jag läste nyss om den här och den krossade mig hjärta ännu en gång.

En bok som gjorde mig nostalgisk:


Jag letade fram Pettson tältar till ett foto på Instagram och Pettson & Findus gör mig alltid nostalgisk!

En bok som jag har hatkärlek till:

Här kommer jag faktiskt inte på något svar alls tyvärr. Jag kan tänka på böcker jag hatat och böcker jag älskat men ingen som jag har någon sorts hatkärlek till. Vissa böcker jag läst i tonåren skulle jag antagligen inte tycka om nu men det känns ändå inte som det stämmer in här.

En bok som jag läst om flest gånger:


Det måste nog vara hela serien Sagan om Isfolket. Jag tror jag har läst den 4 gånger och påbörjat en femte i ljudboksform men inte avslutat den omgången.

En bok som fick mig att vilja resa:


Vild av Cheryl Strayed är lite fusk. Den fick mig att vilja vandra, så inte riktigt resa kanske men det var den första jag tänkte på.

En bok som fick mig att verkligen känna (gave me all the feels):


Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman. Egentligen vilken bok som helst av Backman men det här är min favorit.

En bok jag önskar att jag inte hade läst:


Thérèse Raquin av Émile Zola läste jag i gymnasiet och jag hatade varje sekund av den.

tisdag 7 september 2021

Tisdagstrion - Pojkar, grabbar & män

 

Dags för tisdagstrion hos Ugglan & Boken och den här veckan handlar det om pojkar, grabbar & män. Så här kommer mina tre böcker.


In i vildmarken av Jon Krakauer är en sann berättelse om den tjugotreårige Christopher McCandless som ger sig ut för att försöka överleva i Alaskas vildmark. Både boken och filmen är riktigt bra.


Den stora skrivboken, Beviset & Den tredje lögnen av Agota Kristof. Den här trilogin börjar med att två små pojkar, tvillingbröder, blir lämnade på landet hos sin mormor medan kriget pågår. Det är en otroligt speciell läsupplevelse.


Änglar och demoner av Dan Brown är min favorit i serien om Robert Langdon. Jag tycker det borde vara dags för en ny del snart förresten! Det är ett tag sedan nu. 

måndag 6 september 2021

Skyward av Brandon Sanderson

 

Originaltitel: Skyward
Sidor: 513 (Häftad)
Serie: Skyward (del 1)
"Spensa's world has been under attack for hundreds of years. An alien race called the Krell leads onslaught after onslaught from the sky in a never-ending campaign to destroy humankind. Humanity's only defense is to take to their ships and fight the enemy in the skies. 
Pilots have become the heroes of what's left of the human race. Spensa has always dreamed of being one of them; of soaring above Earth and proving her bravery. But her fate is intertwined with her father's - a pilot who was killed years ago when he abruptly deserted his team, placing Spensa's chances of attending flight school somewhere between slim and none. No one will let Spensa forget what her father did, but she is still determined to fly. 
And the Krell just made that a possibility. They've doubled their fleet, making Spensa's world twice as dangerous... but their desperation to survive might just take her skyward."

Jag var lite nervös för att plocka upp Skyward, scifi är verkligen inte en genre jag besöker ofta i bokformat. Därför känns det extra kul att jag verkligen älskade den här upplevelsen! Jag har skrattat högt, suttit med tårar i ögonen och nästan hållit andan ibland då det varit extra spännande. Jag brukar säga att jag slukar böcker men den här boken slukade mig. När jag hade läst färdigt önskade jag att jag hade del två hemma så jag kunde fortsätta direkt, eller att det fanns en filmversion jag kunde se för att få stanna kvar i världen lite längre.

Som jag har förstått det funkar inte huvudkaraktären, Spensa, för alla. Till viss del kan jag se varför, speciellt i början av boken när vissa saker hon slänger ur sig är extremt dramatiska och over the top. Men samtidigt förstår jag varför hon gör det och det är så intressant att följa hennes utveckling under berättelsens gång. Hon har vuxit otroligt mycket när boken tar slut. 

Jag hade aldrig trott att ett talande rymdskepp skulle få mig att skratta flera gånger men nu vet jag bättre. Förutom att vara ett rymdäventyr är det en berättelse om mod, vänskap och att våga kämpa för det man vill. Jag kommer skaffa del två så fort jag bara kan.

torsdag 2 september 2021

Unorthodox av Deborah Feldman

 

Originaltitel: Unorthodox
Sidor: 309 (Inbunden)
"I den ultraortodoxa judiska miljö där Deborah växer upp är reglerna strikta. Kolonin kontrollerar allt - från vilka kläder hon får ha på sig, till vem hon får prata med och vilka böcker hon får läsa. Men trots detta växer Deborah upp till en självständig och viljestark person, i hemlighet slukar hon klassiker av Jane Austen och Louisa May Alcott och känner sig besläktad med de unga kvinnorna i berättelserna. Hon anar att det finns ett helt annat och friare sätt att leva, bara någon kilometer bort i det myllrande livet bland New Yorks skyskrapor.

Som tonåring blir Deborah bortgift med en man hon inte känner. Äktenskapet är olyckligt och pressen att leva som en god Satmar-kvinna, med alla plikter och regler det medför, blir alltmer påtaglig. Nitton år gammal föder hon en son och det blir vändpunkten. Oavsett vilka hinder och utmaningar hon står inför måste hon hitta en väg ut ur förtrycket och skapa en bättre framtid för sig och sitt barn."

Unorthodox är otroligt intressant läsning om författarens egna erfarenheter av att växa upp i en ultraortodox judisk miljö. Men Deborah kände aldrig att hon passade in. Hon ville alltid lära sig mer, veta mer, läsa mer. Till slut blev det ohållbart och hon lyckades ta sig därifrån och börja ett nytt liv. 

Det är verkligen fascinerande att läsa om en uppväxt som är så långt ifrån min egen. Jag tänker på friheten jag haft och har som jag aldrig egentligen ifrågasatt, den har bara varit där. Jag har fått välja mina kläder, vänner, pojkvänner, vilken musik jag ska lyssna på. Jag får sjunga hur mycket jag vill och behöver inte hålla mig från att röra min sambo under två veckor varje månad. 

Författaren har gjort ett bra jobb med att skriva sin berättelse så man verkligen ser utveckling hon går igenom. När hon är ung så ifrågasätter hon inte så mycket, hon dömer andra ganska hårt och kan inte tänka sig ett annat liv. Sedan märker man hur det börjar bildas sprickor i hennes tro, i övertygelsen om att livet hon alltid sett framför sig är det enda rätta. 

Efter att jag hade läst ut boken satte jag mig och sträckkollade serien på Netflix. Den är lite annorlunda, speciellt delen som utspelar sig mer i nutid, när hon lämnat. Tillbakablickarna från hennes barndom och upp till hennes bröllop kändes väldigt trogna bokens detaljer. Både boken och serien är riktigt bra och jag rekommenderar dem båda två.

onsdag 1 september 2021

The Vanishing Stair av Maureen Johnson

 

Originaltitel: The Vanishing Stair
Sidor: 373 (Inbunden)
Serie: Truly Devious (del 2)
Ålder: Unga vuxna
"The Truly Devious case - an unsolved kidnapping and triple murder that rocked Ellingham Academy in 1936 - has consumed Stevie for years. It's the very reason she came to the academy. But then her classmate was murdered, and her parents quickly pull her out of school. For her safety, they say. She must move past this obsession with crime. 
Stevie's willing to do anything to get back to Ellingham, be back with her friends, and solve the Truly Devious case. Even if it means making a deal with the despicable Senator Edward King. And when Stevie finally returns, she also returns to David: the guy she kissed, and the guy who lied about his identity - Edward King's son. 
But larger issues are at play. Where did the murderer hide? What's the meaning of the riddle Albert Ellingham left behind? And what, exactly, is at stake in the Truly Devious affair? The Ellingham case isn't just a piece of history - it's a live wire into the present."

The Vanishing Stair är andra delen i Truly Devious-serien. Vi får träffa den true crime-intresserade Stevie när hon på nytt tar sig till Ellingham för att försöka lösa det gamla mordfallet som länge hängt över skolan. Jag gillar verkligen Stevie som karaktär, hon känns så äkta och jag kan relatera till henne på många olika sätt. Dels är hon verkligen intresserad av true crime, dels kämpar hon också mot en del ångest. Jag tycker dessutom hennes ångest är väldigt bra beskriven, för mig är det så att jag kan känna igen mig väldigt mycket i hennes känslor. 

Det är lite mer kärleksgruff i den här boken och det är inte min favoritdel av berättelsen. Men det blir ändå inte för mycket. Mysterierna både i dåtid och nutid är så pass intressanta att det är lätt att bara se förbi kärleksdramat. 

The Vanishing Stair går otroligt fort att läsa. Sidorna bara flyger fram och jag är hela tiden nyfiken på hur det ska gå, vad som ska hända, vilka svar vi kommer få i den här boken och vilka som sparas till tredje delen. Som tur är har jag även den hemma och jag hoppas på att kunna läsa den i september för nu är jag sjukt nyfiken på de sista pusselbitarna!

Jag är verkligen glad att jag fått låna de här böckerna av Jennifer. Beroende på hur allting avslutas kan det bli en ny favoritserie!