torsdag 16 augusti 2018

Kirunasemester

Avbryter det bokiga ett tag för att visa lite foton från en Kirunatripp jag och Nitro gjorde förra veckan! Jag hade en veckas semester och passade på att åka upp tillsammans med syrran. Det var riktigt härligt och jag njuter alltid lite extra av promenader där uppe eftersom naturen är så magisk! Så det är det jag tänkte bjuda er på idag helt enkelt. Första längre turen jag, syrran och Nitro tog var uppför Luossabacken, sen gick vi ner bilvägen.






Dagen efter hade vi egentligen planerat en liten vandring till Ladtjojaure men regnet ville annorlunda så vi fick ta en lugn dag istället. Men fredag var vi iväg igen! Då gick vi till Ädnamvaarestugan och tillbaka, en tur som slutade på nästan 1,6 mil. 





Älskar den här bilden på Nitro!


 Det har varit en riktigt härlig semester. Jag har dessutom hunnit köpa lite böcker, surprise! Men det får ni se i en bookhaul i morgon!

onsdag 15 augusti 2018

Efterlängtad bok: Czentes Omega

Ni som har hängt med här ett tag vet att jag blev helt golvad av Anna Jakobsson Lunds trilogi om Systemet. Har ni inte läst Tredje principen, Aldrig ensamma och Enda vägen än så gör det! Sedan kom hon med något helt annorlunda men lika fantastiskt när boken Equilibrium släpptes. Och nu är hon på väg med ännu en bok och jag är så förväntansfull!

Den 15:e september kommer Czentes Omega som är del ett i serien om Intergalaktiska akademin. För det första, så härligt omslag! För det andra låter den jättespännande! Det här är helt klart en av de böcker jag är mest peppad på att läsa framöver.

"Är du beredd att offra din sista chans för att rädda någon annan?
På Intergalaktiska akademin för elever med särskild problematik får unga tjuvar, mordbrännare och bedragare möjlighet att komma tillbaka till samhället. För att klara sig måste de visa att de har lämnat sitt gamla liv.
Men när fem elever upptäcker ett hot på akademin tvingas de in i en kamp där de inte kan lita på någon. Deras enda alternativ är att använda kunskaper som de har gjort allt för att glömma. 
Czentes Omega är första delen i serien om Intergalaktiska akademin."

tisdag 14 augusti 2018

Själv: kraften i egentid av Linus Jonkman


Originaltitel: Själv: kraften i egentid
Sidor: 263 (Inbunden)
"Linus Jonkman gräver sig nu ännu djupare ner i det mänskliga behovet av att få vara för sig själv: Självsamhet är konsten att njuta av sitt eget sällskap. Det är en plattform för dagdrömmar, grubblerier, kreativitet, och analys. Fast främst är självsamhet en känsla som gör att egna stunder blir en njutning och en källa ur vilken vi hämtar de bästa av våra tankar."
För några år sedan läste jag författarens tidigare bok Introvert: den tysta revolutionen och jag tyckte verkligen bra om den. Det fanns så otroligt mycket jag kände igen mig i och det var skönt att läsa om det och inse att man inte är knäpp eller ensam om att trivas bra i sitt eget sällskap och i tystnad.

I den här boken pratar han mer om självsamhet. En positiv ensamhet. Då man kan slappna av, låta tankarna löpa fritt och inte alltid vara uppkopplad eller social. Något som kan vara viktigt vare sig man är introvert eller extrovert.

Han tar upp hur det ser ut i olika kulturer. Där USA till exempel ligger högt i att man ska vara högljudd och ta plats, medan Finland är ett mer introvertvänligt land. Han skriver också om hur det verkar vara något hemskt att ha tråkigt ibland nu för tiden, att föräldrar kan bli oroliga om deras barn sitter och gör "ingenting", medan barnen själva kan ha det riktigt bra och låta fantasin leva ut i såna stunder.

Det är väl ganska självklart att jag kände igen mig mycket i den här boken också. Jag tycker om självsamhet (som författaren valt att kalla det). Då jag får slappna av efter den sociala dosen på jobbet och bara vara mig själv.

Jag visste faktiskt inte att Finland ses som ett introvert land, hade aldrig tänkt på det. Att vi här uppe i norr kanske ses som mer introverta än resten av landet kunde jag väl däremot lista ut.
"I norr finns det mer av det sinnelag som finländarna har, det sociala kontraktet kring att tystnad mellan två människor inte är obekväm och att tystnad inte behöver fyllas med ord."  - sid. 201
Jag kanske skulle passa in perfekt i Finland?

måndag 13 augusti 2018

Work Hard Read Hard Readathon TBR


I Regnet har anordnat en Readathon! Den går söndag till söndag. Alltså började den 12:e augusti klockan 00.00 och slutar 19:e augusti 23.59. Jag har nog aldrig varit med på en Readathon faktiskt men jag tänkte att jag testar den här gången!

Det finns några utmaningar man kan göra om man vill och jag har försökt passa ihop de olika punkterna med böcker från min redan planerade TBR för månaden.

1. Läs en bok ur din augusti TBR: Generalens älskarinna del 1 av Lisa Hågensen

2. Läs en bok där skolor eller en karaktärs yrke spelar en märkbar roll: Den här hoppar jag faktiskt över, jag kommer inte på någon som passar!

3. Läs den senaste boken du köpte/fick/lånade: The Long Dark Tea-Time of the Soul av Douglas Adams för det är den senaste jag lånat av någon.

4. Läs en somrig bok: Fjärilshuset av Marcia Preston pga sitt somriga omslag.

5. Läs en bok du skjutit upp allt för länge: Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson, har hört så mycket bra om den under en lång tid men aldrig läst den!

6. Läs en bok du upptäckt via bokbloggar/bookstagram/booktube: Fuskar lite och tar en jag blivit tipsad om från en bokpodd! What Is Not Yours Is Not Yours av Helen Oyeyemi

7. Läs en bok av en favoritförfattare: The City av Dean Koontz

8. Frikort - välj en egen utmaning: Här tar jag den som ingår i min egen utmaning för månaden, min klassiker! En världsomsegling under havet av Jules Verne.

7 böcker på en vecka skulle det alltså bli för mig om jag lyckas med det här. Kommer det gå samtidigt som jag jobbar? Njaaa det är tveksamt men jag har i alla fall möjlighet att lyckas läsa någon av punkterna.

torsdag 9 augusti 2018

Skinn Skerping av Astrid Lindgren


Originaltitel: Skinn Skerping
Längd: 0 t 16 min
Uppläsare: Astrid Lindgren
"Skinn Skerping – det gruvliga spöket från farmors farmors farmors tid, som får blodet att isa sig än idag. Astrid Lindgren öser ur sin fantasi och ur sina småländska minnen. Det har blivit en riktig skräckhistoria berättad med humor och finurlighet."
Den här mysrysliga lilla berättelsen blev jag tipsad om tack vare Lingonhjärta! Lyssnade på den en kväll med alla lampor släckta och lite åska mullrande utanför, inte så nära inpå men den fanns där i alla fall! Det var perfekt stämning.

Den är lite kuslig, lagom skrämmande och tack vare Astrid Lindgrens härliga röst blir den dessutom väldig mysig att lyssna på. Hade nog kunnat lyssna på henne hur länge som helst!

Perfekt ljudbok att plocka fram en kväll när man kanske inte orkar läsa. Den är bara 16 minuter lång så man behöver inte ens hålla koncentrationen uppe i flera timmar som med en vanlig ljudbok, det uppskattas ibland!

onsdag 8 augusti 2018

Matria Kvinnolandet av Harriet Haake


Originaltitel: Matria Kvinnolandet
Sidor: 137 (Häftad)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!
"Denna kärlekshistoria utspelar sig i ett framtida matriarkat som uppstått efter den stora kraschen. Kvinnliga värderingar och kvinnans biologi är grunden. Livgivandet är heligt, menscykeln styr det mesta, sexuell frihet är en självklarhet. Jobb inom hälsovård och mode är höglöneyrken. Många drömmer om att få arbeta på de lyxiga seniorhotellen där de äldsta bor. Men männen då? Testosteron - och spermatester tillhör vardagen. De stackars männen utvecklar många tråkiga sidor. Blir mesiga, klängiga och deprimerade. ”Matria är som ett stort dagis”, säger en av de arga killarna i boken och drömmer om det häftiga patriarkatet. Missnöjet pyr under ytan. Men kvinnorna vill naturligtvis behålla makten. Till varje pris. Och så är det kärleken som förstås går sina helt egna vägar."
Det här var en väldigt annorlunda berättelse. Ett samhälle där kvinnor styr allt, där de har familjemän som inte får vistas hemma för många dagar i veckan så de inte börjar känna att de ska beskydda kvinnorna. Har männen för högt testosteron får de välja mellan att ta sprutor för att sänka de eller flytta ut till byar. Kvinnorna får så klart ha sex med männen i byarna när deras familjemän inte är hemmavid.

Det var lite underhållande att läsa en historia där man totalvänt och dessutom dragit allt ännu längre så här. Många gånger kom jag på mig själv med att tänka "men gud så knäppt kvinnorna beter sig" för att sen inse att men sådär beter sig faktiskt många män i verkligheten, men det är något man är van vid och inte reagerar på.

Kärlekshistorien mellan Jannike och Otto önskade jag faktiskt ett annat slut på, jag hade velat att de "dog". Det är inte så hemskt som det låter, har ni läst boken förstår ni bättre vad jag menar.

Det är en väldigt kort bok så tyvärr hinner jag aldrig komma nära karaktärerna. Allt händer så väldigt fort. Jag hade gärna sett mer om Jannike och Otto och deras historia, och som sagt, att de valde en annan väg. 

tisdag 7 augusti 2018

Veckans topplista - Årets bok 2018


Efter ett litet sommaruppehåll är Johannas topplista tillbaka! Den här veckan är det böckerna som är nominerade till Årets bok 2018 som gäller. Några av dem har jag läst!


1793 är en jättebra historisk deckare, mörk och välskriven!


Kvinnan i fönstret är en spännande thriller, ett extra kul inslag är alla referenser till gamla filmer som finns med. 


Annabelle är en bladvändare med ett slut jag verkligen inte väntade mig!


Mischling är en smärtsam och hemsk berättelse om hur tvillingar hade det i Mengele Zoo under andra världskriget. Vi får veta genom ögonen på tvillingarna Pearl och Sasha.


Skrik tyst så inte grannarna hör är en bok om våld i nära relationer och bara titeln är så fruktansvärt smärtsam.

måndag 6 augusti 2018

Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan


Originaltitel: The Little Shop of Happy Ever After
Sidor: 343 (Inbunden)
"Nina Redmond älskar böcker. Att para ihop rätt bok med rätt läsare är hennes passion. Men när stadens bibliotek lägger ner står hon plötsligt utan jobb. Med bilen full av övergivna böcker vet hon inte vad hon ska ta sig för. Efter ett möte med en karriärcoach får hon en idé. Hon ska starta en egen bokhandel, på hjul! Hon hittar den perfekta lilla varubussen i en annons. Det är bara ett problem hon måste flytta till Skottland.
Fast besluten att leva ut sina drömmar, och med styrkan hos sina romanhjältinnor Katniss Everdeen och Elizabeth Bennet i ryggen, tar hon steget ut i det okända. Hon lyckas förvandla den gamla bussen till en rullande bokhandel och ger sig ut i grannskapet, men att locka till sig de svårflirtade skottarna blir inte lika lätt som hon först trott. Hon får möta en mängd människor som både förgyller och förpestar hennes tillvaro, exempelvis den barske bonden Lennox och den charmige tågkonduktören Marek."
Det här är ju ungefär så förutsägbart som det kan bli. Alltså verkligen. Varje liten ny "komplikation" som slängs in i berättelsen kan jag direkt förutspå hur den ska sluta och det är för fluffigt för mig. Jag gillar feelgood som har lite mer tyngd och allvar i sig ändå. Som Camilla Davidsson eller Lucy Dillon. Det är möjligt att de också har sina lyckliga slut som man kan ana när man börjar läsa men vägen dit är inte självklar och ofta tar de upp andra problem under tiden.

Egentligen låter det som en bok jag borde ha älskat, den handlar ju om böcker och en som älskar att läsa. Men det går inte hem faktiskt. Den är lättläst, det tog inte ens ett dygn men det fanns som inget att fästa sig vid för mig. Kärleksintresset är så plågsamt uppenbart, inte ens ett litet sidospår kan övertyga mig om att det kommer sluta på något annat sätt.

Jag har inte läst någon annan bok av Colgan och jag tror inte jag kommer göra det heller. Det är inte för mig helt enkelt. Eller där får jag rätta mig själv direkt, jag har en Doctor Who-bok som hon skrivit och den kommer jag så klart läsa någon gång. Men hennes andra feelgood-böcker får nog vara, jag vet att de är väldigt populära, jag är bara inte rätt publik.

torsdag 2 augusti 2018

Helvetet jag kallade kärlek av Lena Bivner


Originaltitel: Helvetet jag kallade kärlek
Sidor: 271 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Ordberoende förlag, tusen tack!
"Lena Bivner beskriver sig själv som en stark person med en ordnad tillvaro och ett stort socialt umgänge. Ändå trillade hon dit. Det visar att i stort sätt vem som helst kan hamna i en förgörande relation.
Lena Bivners debutroman är en uppriktig berättelse som bygger på erfarenheter från en drygt fem år lång relation där hon själv bröts ner bit för bit. En tillvaro som pendlade mellan ömhet och aggression, mellan värme och kyla och där ljuva smekningar snabbt blev till hat, hot och kontroll. En tillvaro där varje timme blev oförutsägbar.
Psykisk misshandel lämnar inga blåmärken eller benbrott men den sargar själen och upplevs av många som värre än slagen. Fysisk misshandel har alltid inletts med en längre period av psykisk misshandel. Förhoppningsvis kan den här berättelsen kasta ljus på ett stort problem som det idag talas relativt lite om."
Det här är en biografi, om författarens tid i ett förhållande som innehöll väldigt mycket psykisk misshandel och även en del fysisk. Saker kastades mot henne, hon blev knuffad och fasthållen. Ni som läst mitt inlägg som kom upp för några veckor sedan om en annan bok som handlade om en destruktiv relation kanske lätt kan se varför jag valde att be om ett exemplar av den här boken.

Trots det var jag inte beredd på hur hårt den skulle träffa. Att det skulle bli ännu större igenkänning den här gången. Det Lena Bivner har varit med om var vissa gånger ordagrant sådant jag varit med om, precis samma ord som jag fått höra. "Du går inte att lita på, du kommer aldrig få ett seriöst förhållande, det är något konstigt med dig" och så vidare i all oändlighet. Att inte längre ha rätten att säga nej till sex, att konstant få höra hur fel man är och speciellt den där ändringen i luften. Den man går och är rädd för hela tiden. Ni anar inte hur bra man blir på att läsa av humör när man är i ett sånt här förhållande, minsta lilla skiftning och alla nerver spänns.

Det gör ont att läsa. Jag vet att det är en biografi och att författaren nu har tagit sig ur den relationen, jag vet att det tack och lov slutade lyckligt. Men under läsningen sitter jag ändå där, bönar och ber att hon ska lyssna på sina vänner tidigare, lyssna på magkänslan som säger att allt är fel. Men hon tänker som man gör i den situationen, "om jag bara försöker lite mer, om jag bara visar ännu mer kärlek så kommer han förstå att han inte har något att oroa sig för." Det händer aldrig.

Helvetet jag kallade kärlek är en otroligt viktig bok. Det är ett tungt ämne men den är ändå omöjlig att lägga ner. För mig tog det ungefär ett dygn, jag började en kväll, läste ungefär hälften och fortsatte direkt efter jobbet dagen efter och då tog den slut.

Jag hoppas den kommer nå ut till väldigt många. Vare sig man är i ett sånt här förhållande, har varit det tidigare, eller inte har någon erfarenhet alls av det så behöver den läsas. För det kan hända vem som helst och de som varit eller är utsatta behöver veta att de inte är ensamma.
"Peters manipulativa skicklighet hade fått mig att köpa i stort sett alla de riktlinjer och regelverk han satte upp för relationen. Men det som gällde mig, gällde inte Peter." - sid 169
"Det som tidigare varit onormalt, som våld, förnedring och känslomässig berg-och-dal-bana blir närmast en självklarhet. Du anpassar dig successivt till Peters krav på dig. Och det gör du i hopp om att han ska bli snäll igen, så där snäll och charmig som han var i början." - sid 255  

onsdag 1 augusti 2018

Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson


Originaltitel: Hon går genom tavlan, ut ur bilden
Sidor: 295 (Pocket)
"Hanna är tio år och hennes bästa kompis heter Karin. Hela sommaren har de lekt med varandra och byggt kojor i skogen. Men när höstterminen börjar ändras allt. Karin vill hellre vara med de andra tjejerna och det blir med ens alldeles tomt runt Hanna. Ingen pratar med henne och hon tvingas gömma sig på rasterna för att inte bli slagen, mulad, retad eller dränkt i toalettstolen. 
Flera år senare står Hanna vid ett sjukhusfönster och ser ut. Där finns froståkrarna, längtansvattnet och mörkerskogen, där finns människor, närhet, hud. Hon undrar hur kyssar smakar och känner hur tungt det är att andas härinne. Själen får astma, dårskapen växer. 
Hon är fortfarande ung, här kan hon inte stanna."
Rebecka på Läsa är att leva skickade den här boken åt mig i sitt senaste paket. Jag har inte läst något av Johanna Nilsson tidigare, men just den här boken fanns  faktiskt på min önskelista för flera år sedan. Det blev bara aldrig av att jag skaffade den då.

Det är en tung bok att läsa tycker jag. Ämnet är jobbigt, Hanna har det inte alls lätt och jag lider med henne för varje sida jag vänder. Jag mår illa av hur vidriga hennes klasskompisar är, både mot henne och mot en annan tjej som också är utsedd på hackkyckling. Och hur alla vuxna bara blundar för det, det gör mig arg.

Hanna som vuxen får vi läsa om i kursiv stil i slutet av varje kapitel. Då hon är på sjukhuset, hon har skadat sig själv och mår inte alls bra. De stycken får jag läsa ganska snabbt och inte fastna vid så mycket för jag uppfattar någonstans att hon skurit sig och det är en sak jag vissa gånger har svårt att läsa om.

Men samtidigt, mitt i allt det svåra, är den väldigt vackert skriven. Författaren har ett speciellt språk, vissa formuleringar är otroligt fina och träffsäkra.
"Hon skulle vilja fråga om han vet hur farligt det är att röra vid en annan människa, att lita på någon. De försvinner ändå alltid bort. Bäst att sluta en mur kring ensamheten, då vet hon i alla fall vad hon har. Ensamheten kan hon inte förlora."
Så jag är glad att den äntligen blev läst!

tisdag 31 juli 2018

Wild Embers av Nikita Gill


Originaltitel: Wild Embers
Sidor: 160 (Häftad)
"In this magical poetry collection, Nikita Gill unflinchingly explores the fire in every woman and the emotions that lie deep in one's soul. Featuring rewritten fairytale heroines, goddess wisdom, and verse that burns with magnificent beauty, this raw and powerful collection is an explosion of femininity, empowerment, and personal growth. In these words, readers will find the magnificent energy to spark resistance and revolution."
Det här är nog min favorit av alla engelska poesiböcker jag läst på sista tiden. Jag har följt Nikita Gill på Instagram ett bra tag och visste redan innan jag köpte boken att jag skulle tycka om den.

Den är inte indelad i olika delar utan dikterna följer varann bara på nya sidor. Vissa som jag läst tidigare har ju delat in boken i kärlek, sorg och läkande som exempel. Men här flyter det bara på. Gills dikter är starka, de handlar om kärlek till sig själv, förmågan att hitta sin egen styrka, inte behöva andras bekräftelse utan inse att man duger så jäkla bra som man är. Det finns också de om att läka, gå vidare efter destruktiva förhållanden och bygga upp sig själv på nytt.

Min bok är full med lappar som sticker ut från den nu. Jag har markerat många sidor med dikter jag fastnat lite extra mycket för. Egentligen hade hela boken kunnat vara ett enda stort märke men jag fick ju hejda mig lite.

"Girls of the Wild 
They won't tell you fairytales
of how girls can be dangerous and still win.
They will only tell you stories
where girls are sweet and kind
and reject all sin.
I guess to them it's a terrifying thought,
a Red Riding Hood
who knew exactly
what she was doing
when she invited the wild in."

måndag 30 juli 2018

Quiet Girl in a Noisy World av Debbie Tung


Originaltitel: Quiet Girl in a Noisy World
Sidor: 174 (Pocket)
"Sweet, funny, and quietly poignant, Debbie Tung's comics reveal the ups and downs of coming of age as an introvert. This illustrated gift book of short comics illuminates author Debbie Tung's experience as an introvert in an extrovert's world. Presented in a loose narrative style that can be read front to back or dipped into at one's leisure, the book spans three years of Debbie's life, from the end of college to the present day. In these early years of adulthood, Debbie slowly but finally discovers there is a name for her lifelong need to be alone: she's an introvert."
Ännu en bok i serieformat om att vara introvert. De är så mysiga att läsa tycker jag. Och det är skönt att kunna känna igen sig så otroligt mycket i dem. Här har jag skrattat högt flera gånger för att hon träffade alldeles rätt i hur vissa situationer skulle kunna vara för mig eller hur de faktiskt har varit. Det är många fullträffar!


Den här ovanför är så otroligt mycket jag. Skicka gärna sms, skriv på Instagram, skriv på Messenger, jag är oftast löjligt snabbt på att skriva tillbaka och pratar gärna på det sättet. Men ringer telefonen...

Jag vet att det är några av er som blivit nyfikna på de tidigare böckerna om introverta som jag skrivit om och det här är ännu en ni borde kolla upp om ni har gillat de andra!

torsdag 26 juli 2018

Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo


Originaltitel: Inuti huvudet är jag kul
Längd: 6 t 54 min
Ålder: 12-15
Uppläsare: Lisa Bjärbo
"Liv har levt hela sitt liv i en hyresrätt på Södermalm i Stockholm, men nu har hennes pappa plötsligt bestämt att de ska flytta ut på landet.
Så här är hon nu. I ett fallfärdigt ruckel i Småland, mitt ute i ingenstans. Busshållplatsen där hon står och väntar på skolbussen är omgiven av skog och skog och inget mer.
Att börja i en ny gymnasieskola kan vara jobbigt för vem som helst. För Liv blir det nästan katastrof. Utan något bekant att hålla sig i förvandlas hon från rätt blyg till ett fullfjädrat freak. I alla fall är det så hon beskriver sig själv. Hur vågar man säga hej till sina nya klasskompisar? Hur vågar man ens titta upp och möta någons blick?"
Herregud vilken fin bok. Jag bestämde mig för att lyssna på den efter att ha läst otroligt många positiva recensioner, och speciellt eftersom många nämnde att den tar upp panikångest. Eftersom jag själv har det (mer kontroll på det nu än tidigare i livet) så kände jag att jag ville se vad det handlade om.

Jag var nog inte beredd på hur mycket jag skulle tycka om den. Men jag förstår precis varför alla hyllar den. Det är en väldigt bra berättelse, och jag känner igen mig så mycket i Liv. Vissa situationer hon hamnar i har jag själv varit i. Jag har svimmat framför klassen, isolerat mig hemma eftersom jag varit så rädd för att få panikattacker bland folk, och extra skräckslagen inför att svimma bland folk, eller spy. Som hon säger i boken, man får ångest för att man är rädd för ångesten.

Jag vet inte hur många gånger under min skoltid som jag fått höra att jag "måste prata mer", "räcka upp handen mer", "ta mer plats". Jag blev spyless på att höra det till slut kan jag lova, och inte blev det någon ändring hur mycket lärarna än påpekade det vid varje utvecklingssamtal. För det var inte jag och jag önskar att någon hade sagt att det var okej.

Det är otroligt bra beskrivet. Så pass bra och verkligt att jag var tvungen att sluta lyssna medan jag gick till affären för att handla. Affären är en av mina jobbiga grejer och Liv pratade precis väldigt mycket om panikångesten och symptomen för det då, så jag blev lite för nojig för att ha det i öronen under promenaden dit.

Jag är verkligen otroligt glad för att den här boken finns, för att det kommer böcker som tar upp psykisk ohälsa, ångest och panikattacker. Och som visar att livet inte tar slut med det, det finns sätt att må bättre, små steg framåt och att folk pratar om det är så viktigt.

Extra kul tycker jag det var att författaren själv läser upp boken, hennes röst passar perfekt för det. Jag tänker till slut att hennes röst är Livs röst. De smälter ihop. Jag rekommenderar den verkligen!

onsdag 25 juli 2018

In i vildmarken av Jon Krakauer


Originaltitel: Into the Wild
Sidor: 238 (Inbunden)
"I april 1992 begav sig den tjugotreårige amerikanen Christoper McCandless ut i Alaskas vildmark för att ensam vandra runt i naturen - utan mål, och utan att ens ha någon karta med sig.
Innan han gav sig av hade han gett sig själv ett nytt namn: Alexander Supertramp. Han hade skänkt bort sina besparingar, övergett sin familj, bränt sin bil och sina kontanter och bestämt sig för att starta ett helt nytt liv. Fyra månader efter att han gett sig av hittades han död av en jägare. Han hade svultit ihjäl.
In i vildmarken är Jon Krakauers självlysande, hyllade och nu klassiska skildring av John McCandless liv, längtan och tragiska död, berättad med lika delar nyfikenhet och ömsinthet."
För några år sedan såg jag filmen Into the Wild och har sedan dess velat läsa boken. När den kom i nyutgåva på svenska i år var jag snabb med att köpa den och nu har jag äntligen läst den. 

När jag skriver det här har jag precis slagit ihop den, och trots att det är många år sedan allt i den utspelade sig sitter jag med en så tung känsla i hjärtat. Jag vill kunna sträcka in handen i boken och ändra slutet, för det är så frustrerande nära att det hade kunnat sluta lyckligt istället. Det är så otroligt nära och det gör mig galen att det inte blev så.

Jag vet inte varför jag egentligen fastnar så mycket i McCandless livshistoria. Jag är inte ens säker på att jag hade kommit överens med honom om jag någonsin hade träffat honom, och till viss del kan jag tycka att han betedde sig ganska dumt. Men ändå, det är något som fascinerar och gör så att jag blir helt inne i både boken och filmen. Något som verkligen gör att jag önskar att jag hade förmågan att ändra på några av hans val. Inte hans sätt att leva, bara några få av de sista valen han gjorde som fick allt att sluta tragiskt.

Under tiden som jag skrivit har jag tagit pauser och googlat hans namn, tittat på foton från hans tid ute i vildmarken, vid bussen som blev hans sista hem. Han ser glad ut. Trots att han på i alla fall en bild (den sista som han tog av sig själv) vet att han antagligen kommer dö där ute, så ser han lycklig ut.

Läs boken, se filmen! Båda två är riktigt bra och jag har en känsla av att jag kommer återkomma till båda flera gånger under livet.

tisdag 24 juli 2018

Innan vi visste allt om varandra av Anne-Lie Högberg


Originaltitel: Innan vi visste allt om varandra
Sidor: 269 (Inbunden) 
Serie: Agnes (del 3)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Agnes och familjen har äntligen kommit till ro efter flera år med motgångar. Livet börjar rulla på i ett efterlängtat tempo och alla barnen ser fram emot ett långt sommarlov.
När Vendela flyttar in i huset bredvid blir Agnes motvilligt nyfiken. Trots att hon fortfarande har svårt med tillit till nya bekanta efter Lisas svek, blir de snabbt goda vänner. Och även om middagarna är mysiga, pratstunderna trevliga och alla upptåg som de hittar på roliga, kan Agnes inte skaka av sig känslan av att den nya grannen döljer något.
Men att Agnes själv har egna hemliga tankar och en stor inre oro erkänner hon inte alls förrän det blir ofrånkomligt och allt måste fram i dagsljuset.
När också mamma Gunnel beter sig konstigt och blir alltmer tystlåten, blir hela tillvaron till slut outhärdlig. Återigen snurrar livets hjul snabbare än vad Agnes hinner med och hon försöker förtvivlat lösa problemen som hopar sig. Agnes och systern Cissi blir tvungna att till slut konfrontera sin mor och det visar sig att tystnaden döljer en gåta från det förflutna."
Jag har läst de två tidigare böckerna om Agnes, Det kommer aldrig mer vara du och Väck mig när det är över, så när Anne-Lie hörde av sig och frågade om jag ville läsa del tre var det lätt att svara ja!

I den här tredje delen om Agnes hoppas hon äntligen på att livet ska lugna ner sig och jag tycker verkligen hon förtjänar det efter allt som hänt henne tidigare! Men livet blir ju sällan som man planerat och en ny granne som flyttar in, hennes ex som kommer med chockande nyheter och stora händelser i det egna livet gör att hon inte riktigt får det lugn hon väntat på.

Kapitlen hoppar mellan Agnes och den nya grannens, Vendelas, perspektiv. Det är tydligt markerat och inte alls förvirrande. Man märker ganska snabbt att Vendela döljer något, och även om jag förstår vad det handlar om i stort är detaljerna dolda ganska länge. Mina hjärnceller arbetar så klart hela tiden med att försöka lista ut vad det är som hänt men även om jag kommer på flera olika scenarion missar jag det som till slut visade sig vara rätt.

Jag tycker verkligen om Agnes och hennes familj, det är underbart att se hur stöttande hennes nya man är genom alla svårigheter och beslut. Letar man lätt och trevlig läsning som ändå har en del allvar i sig kan jag verkligen rekommendera de här böckerna!

måndag 23 juli 2018

Meddling Kids av Edgar Cantero


Originaltitel: Meddling Kids
Sidor: 336 (Inbunden)
"SUMMER 1977. The Blyton Summer Detective Club (of Blyton Hills, a small mining town in Oregon's Zoinx River Valley) solved their final mystery and unmasked the elusive Sleepy Lake monster--another low-life fortune hunter trying to get his dirty hands on the legendary riches hidden in Debo n Mansion. And he would have gotten away with it too, if it weren't for those meddling kids.
1990. The former detectives have grown up and apart, each haunted by disturbing memories of their final night in the old haunted house. There are too many strange, half-remembered encounters and events that cannot be dismissed or explained away by a guy in a mask. And Andy, the once intrepid tomboy now wanted in two states, is tired of running from her demons. She needs answers. To find them she will need Kerri, the one-time kid genius and budding biologist, now drinking her ghosts away in New York with Tim, an excitable Weimaraner descended from the original canine member of the club. They will also have to get Nate, the horror nerd currently residing in an asylum in Arkham, Massachusetts. Luckily Nate has not lost contact with Peter, the handsome jock turned movie star who was once their team leader . . . which is remarkable, considering Peter has been dead for years.
The time has come to get the team back together, face their fears, and find out what actually happened all those years ago at Sleepy Lake. It's their only chance to end the nightmares and, perhaps, save the world."
 Jag är lite kluven när det gäller den här boken. Det var ganska rolig läsning, alltså, rolig som i lite åka-tillbaka-till-barndomen-rolig, för det är verkligen Scooby-Doo-känsla (fast mer vuxet) över det här och jag älskade Scooby-Doo när jag var liten. Det är inte direkt superspännande för det är ganska överdrivet men det är trevlig nöjesläsning.

Det jag däremot inte förstår är varför författaren inte kan bestämma sig för hur han ska skriva dialoger. Ibland är det uppstaplat med namnet på den som pratar framför, som en dialog i ett manus. Ibland är det inskrivet mer flytande i texten. Det stör mig lite att det blandas och jag får tänka bort det medan jag läser för att inte haka upp mig på det. Ibland kommer det också in detaljer som är skrivna som scenanvisningar i parentes, hur en person står eller liknande. Det känns bara...skumt.

Kan man bortse från det (och en hel del svordomar) så är det ändå, som sagt, ganska lätt nöjesläsning. Det är inget som kommer leva kvar i mig länge nu när jag läst ut boken, men det gav mig avkoppling och fick tiden att flyga förbi lite fortare under tiden som jag läste. Och jag skulle absolut kunna tänka mig att testa något mer från författaren.

torsdag 19 juli 2018

Hur smart är din hund av Per Jensen


Originaltitel: Hur smart är din hund?
Sidor: 175 (Inbunden)
"Vad tänker din hund egentligen? Förstår den vad du säger? Är den empatisk och har den känsla för rättvisa? Hundars speciella intelligens handlar om att kommunicera med oss människor, och etologer beteendeforskare har på senare år kartlagt hundens inre liv med hjälp av olika vetenskapliga undersökningar.
I den här boken har Per Jensen anpassat en rad av dessa experiment till enkla test som du kan göra själv tillsammans med din hund. Boken är en handbok för hemmaetologen och de olika försöken kan enkelt byggas ut till mer omfattande experiment. Och det bästa av allt är att din hund och du får några roliga stunder ihop och lär känna varandra bättre!"
Den här boken var inte riktigt vad jag hade trott från början. Den var lite mer avancerad och testen var annorlunda än vad jag hade tänkt. Men det var ändå givande läsning! Dessutom är den väldigt lättläst, vilket alltid uppskattas när det är en faktabok.

Man får alltså läsa om olika sätt att testa sin hunds intelligens. Kan din hund skämmas? Härma dig? Veta när den blir orättvist behandlad? Räkna? Är den vänstertassad eller högertassad? Det och mycket mer kan man testa sig fram till med hjälp av övningarna som författaren tar upp. Han skriver väldigt lättillgängligt om vad man behöver för att utföra allt och hur man ska göra.

Vissa saker har jag redan ganska bra svar på angående Nitro. Jag vet att han är duktig på att be om hjälp om han behöver det. Vet han att det finns en godis gömd någonstans där han inte når den så kommer han att visa det. Han reagerar när jag gråter, blir glad när jag visar glädje osv. Aramis var helt otroligt när det gällde empati vid gråt! Om Nitro är höger- eller vänstertassad kanske jag testar någon gång bara för skojs skull.

Har en annan bok av Jensen oläst här hemma, Hunden som skäms: myt eller sanning? Det ska bli väldigt intressant att läsa den också!

onsdag 18 juli 2018

Pepp pepp pepp!

Aaah! Hur har jag kunnat missa det här?! Kommer ni ihåg att jag tokhyllat Sanningen om fallet Harry Quebert av Joël Dicker tidigare? Jag satte den i händerna på alla jag kunde. Men! Jag har fram tills förra veckan helt missat att det kommit en ny bok från författaren!

"Fresh from the staggering success of The Truth about the Harry Quebert Affair, Marcus Goldman is struggling to write his third novel. A chance encounter in Florida throws him some inspiration from a surprising source: Alexandra Neville, the beautiful, phenomenally successful singer and Marcus's first love. 
All at once, memories of his childhood come flooding back. Memories of a family torn apart by tragedy, and a once glorious legacy reduced to shame and ruin. The Baltimore Boys. The Goldman Gang. That was what they called Marcus, and his cousins Hillel and Woody. Three brilliant young men with their whole lives ahead of them, before their kingdom crumbled beneath the weight of lies, jealousy and betrayal. 
For years, Marcus has struggled with the burdens of his past, but now, he must attempt to banish his demons and tell the real story of the Baltimore Boys."
Det verkar alltså handla om samma huvudperson som i förra boken. Förstår ni hur mycket jag vill läsa den här? Jättemycket! Nu på en gång!

tisdag 17 juli 2018

Klockan K av Agatha Christie


Originaltitel: Towards Zero
Sidor: 255 (Inbunden)
"Den gamle advokaten mr Treves sa: "Jag tycker om en bra detektivhistoria. Men de flesta börjar i galen ända. De börjar med mordet. Men mordet är slutet. Historien börjar långt innan dess - ibland flera år förut - med alla de händelser som slutligen gör att vissa personer befinner sig på ett visst ställe, vid ett visst klockslag en viss dag - Klockan K.
Så är det här. Mordet i den här boken är planlagt in i minsta detalj, tiden, platsen, metoden, offret. Den som planerade det hade en enda, allt uppslukande önskan - att förgöra en annan människa."
Andra halvårets första klassiker är utläst! Och det här gick smärtfritt. Det är ju ingen överraskning, vad kan gå fel med Christie? Inte mycket alls.

Efter ett tag när jag hade läst insåg jag dock att jag nog faktiskt sett en filmatisering av den här boken, minst två gånger. Men jag kom ändå inte ihåg hur det slutade så det gjorde inget! Som vanligt med Christies böcker är det spännande och klurigt ända fram tills det stora avslöjandet i slutet. Hon drar in trådar som jag först inte alls förstår vikten av, men sen löser hon det så snyggt och smidigt. Vilken värld hon måste ha haft i sina tankar! Som kan hitta på de här brotten, alla detaljer, hur man lägger ut villospår och vad som till slut kan förklara allt. Det är helt otroligt.

Nu är jag sugen på att se om filmatiseringen igen om jag kan hitta den! 

måndag 16 juli 2018

Andarnas labyrint av Carlos Ruiz Zafón


Originaltitel: El Laberinto de los Espíritus
Sidor: 789 (Inbunden)
Serie: De bortglömda böckernas gravkammare (del 4)
Recensionsexemplar: Från Albert Bonniers Förlag, tusen tack! 
"Spanien under Francoregimens mörka år. Ett hemligstämplat uppdrag från säkerhetstjänsten får den egensinniga Alicia Gris att återvända från Madrid till sin hemstad Barcelona. Hennes uppgift är att ta reda på vad som hänt med en av ministrarna i Francos regering, den tidigare fängelsechefen Mauricio Valls, som försvunnit under mystiska omständigheter. Har Valls dunkla förflutna i Montjuic-fängelset hunnit ikapp honom? I sin ägo hade ministern en mytomspunnen bok ur serien Andarnas labyrint, som får Alicia att minnas smärtsamma händelser i sin egen historia. Boken leder henne in i Barcelonas skuggvärld, och till den förtrollande bokhandeln Sempere & söner, djupt inne i stadens hjärta. Men svaren som Alicia finner i bokhandeln sätter inte bara hennes eget liv på spel, utan riskerar också att utsätta de människor hon älskar mest för fara."
Och nu då? Vad ska jag göra med livet? Jag vill inte att det ska vara slut! Den här tegelstenen på nästan 800 sidor var inte lång nog, det var över alldeles för fort...

Det är helt ärligt ett tomrum i mig nu efter att ha sagt hejdå till alla karaktärer för sista gången. Den här serien har fyra böcker. Det går att läsa dem fristående men jag rekommenderar verkligen att man börjar med Vindens skugga, fortsätter med Ängelns lek, sen Himlens fånge och avslutar med den här. Då kommer du få ut så otroligt mycket mer av hela berättelsen. För alla böcker hänger ihop, de går in i varandra och fyller ut de enskilda berättelserna.

Precis som de tidigare böckerna drar den här in mig i den mystiska värld som Ruiz Zafón byggt upp. Det märks inte ens att sidantalet är så pass högt för sidorna bara flyger förbi och jag är fast. Språket är underbart, känslan av mystik och spänning är hela tiden närvarande. Den är grym och vacker på samma gång. Sorglig och full av kärlek. Lycklig och ändå så otroligt olycklig.

Andarnas labyrint är ett perfekt avslut. Den knyter ihop allt på ett mästerligt sätt. Jag är otroligt imponerad över vilket arbete det måste ha varit och hur mycket författaren måste ha hållit koll på redan från början för att kunna göra den här avslutningen. Det hade inte kunnat bli bättre.

torsdag 12 juli 2018

Wonderlandishlytag


Jag lånar helt fräckt den här taggen från Boklunga! Tyckte det var så roligt att läsa hennes svar och blev sugen på att göra den själv :). Gör den ni också och säg gärna till i kommentarerna i så fall så kollar jag in era svar!

Alice; En bok du tappat bort: Hm. Tappat bort vet jag inte riktigt. Men jag vet att vi hade några fina utgåvor av Narnia-serien hos mamma tidigare. Som nog varit mina äldre syskons och nu vet jag inte riktigt vart de är. Jag minns att jag har läst serien i de utgåvorna medan jag bodde hos mamma fortfarande så jag hoppas de finns kvar där någonstans.

The White Rabbit; En bok du inte haft tid att läsa: Haha får säga lite samma som Boklunga, bara en!? Ni som följer min serie videoinlägg om mina olästa böcker vet att det är måååånga böcker som väntat i flera år. Till exempel En fransk curry!

Mad hatter; En bok som gjorde dig galen på ett bra vis: Expeditionen av Bea Uusma. Jag blev besatt av Andrées polarexpedition efter att ha läst den och googlade runt väldigt mycket! Otroligt bra bok som jag verkligen rekommenderar!

Dormouse; En bok du somnat till: Jag tror faktiskt inte jag har somnat till en bok, om man ska ta det bokstavligt talat! Men jag hade som sagt väldigt svårt för Unga kvinnor, den var för mig väldigt långsam att läsa.

Queen of Hearts; En bok som krossade ditt hjärta: Fredrik Backman är oftast skicklig på att krossa mitt hjärta några gånger om i sina böcker.

Knave of Hearts; En bok som gav dig en baksmälla: Här svarar jag faktiskt också samma som Boklunga! Shantaram var en helt otrolig läsupplevelse och det var tomt när den tegelstenen var slut. Jag har också fortsättningen här hemma men inte vågat läsa den, jag är jätterädd att bli besviken för kan den verkligen leva upp till första delen? Det känns tveksamt.

Mock Turtle; En bok som fick dig att gråta: Världen utan dig av Jill Santopolo kom som recensionsexemplar med ett paket näsdukar och de behövs verkligen. Här var det inte tal om en liten ensam tår som dramatiskt rullade nerför kinden, det var vattenfall. Annars är ett säkert kort för att jag ska börja gråta att det handlar om djur. Mannen som talade med elefanter eller Marley och jag till exempel!

onsdag 11 juli 2018

Hunger av Alma Katsu


Originaltitel: The Hunger
Sidor: 397 (Inbunden)
"Efter det ödesdigra beslutet att pröva en ny genväg västerut befinner sig Donnerkaravanen, sammanlagt nittio personer – män, kvinnor och barn – på randen till en katastrof. En rad missöden har förföljt dem ända sedan den dag i juni 1846, då de startade sin resa från Springfield, Illinois, på väg mot Kalifornien. Krympande matförråd, osämja och en liten pojkes mystiska försvinnande – och död – har drivit de resande tillvansinnets gräns. De kan inte undkomma känslan av att någon -- eller någonting -- förföljer dem. De kämpar för sin överlevnad i de förrädiska bergen, i den glödandehetta som får sanden att koka, i snöovädret som fryser deras oxar till is på stället, alltmedan den osynliga ondskan växer omkring dem -- och inom dem.
När fler personer i gruppen oförklarligt försvinner måste de som är kvar fråga sig vad det är som väntar på dem där uppe i bergen, något osaligt ... och mycket hungrigt."
Böcker baserade på sanna händelser gör mig alltid lite extra intresserad. Att Stephen King dessutom avråder från läsning efter mörkrets inbrott, det gör det helt omöjligt för mig att inte vilja plocka upp boken.

Jag tycker väldigt mycket om Hunger. Den var läskig på ett annat sätt än vad jag först trodde. Det är inte direkt någon spökhistoria, inte heller är den actionspäckad. Mycket av berättelsen förs isället framåt av karaktärerna som man får lära känna. Deras bakgrund och vad som gjort att de valt att lämna allt bakom sig för att börja om västerut. De är levande beskrivna och det finns några som man helst av allt vill lämna åt sitt öde där ute i öknen och några man bara ber ska klara sig.

Men det mörka finns där så klart, det smyger sig på, lurar i utkanterna och ger det hela en väldigt obehaglig känsla. Det här är en sådan berättelse som gör mig otroligt intresserad av den händelser den bygger på och jag var så klart tvungen att googla på Donnerkaravanen efter att boken var utläst. Det var också riktigt intressant läsning och jag tyckte det var kul att se hur väl författaren följt vissa detaljer samtidigt som hon lagt till sin egen twist på det hela.

tisdag 10 juli 2018

Härskarteknik: den fula vägen till makt av Elaine Eksvärd


Originaltitel: Härskarteknik: den fula vägen till makt
Sidor: 215 (Pocket)
"Härskarteknik handlar inte bara om män som förtrycker kvinnor eller chefer som missbrukar sin makt. Tvärtom är det något som vi alla, oavsett kön, ålder och position, använder mot varandra. Problemet är att de flesta inte vet om det. Här får vi hjälp att sätta fingret på när och hur det sker.
Elaine Eksvärd definierar åtta huvudtyper av härskartekniker och exemplifierar med människors egna berättelser. Hon delar även med sig av egna erfarenheter och föreslår med humor och värme hur vi ska tackla jobbiga situationer. I den här reviderade utgåvan finns helt nya exempel och retoriska knep. Alla som lider av nationalsyndromet konflikträdsla har nu en handbok i hur man säger besvärliga saker snyggt, men också hur man genomskådar de fula typerna. Tänk på att det bästa sättet att bevara en konflikt är att inte ta den."
Det här var en väldigt intressant och lättläst bok! Elaine Eksvärd skriver om ämnet på ett sätt som gör det enkelt att hänga med och förstå. Dessutom skriver hon med lite humor vilket jag uppskattar för det gör så att boken aldrig känns tung eller svår trots att det är en faktabok.

Här beskrivs åtta olika härskartekniker, något vi alla använder oss av ibland. Oftast omedvetet, men vissa gör det tyvärr medvetet för att få mer makt och kunna påverka andra människor och få sin vilja igenom.

Boken tar upp konkreta exempel från personer som författaren haft kontakt med. Hon beskriver både bra och dåliga sätt att bemöta härskartekniker med. Vilka tillvägagångssätt som kanske får utövaren att stanna upp och fundera över sitt beteende, och vilka som garanterat bara gör så att man hamnar i en konflikt där man inte når fram på ett bra sätt.

Jag är glad att den äntligen är läst och nu kan jag förhoppningsvis se både om jag själv råkar använda mig av någon av de här teknikerna, eller om någon försöker använda dem på mig!

måndag 9 juli 2018

Inkräktare av Tana French


Originaltitel: The Trespasser
Sidor: 471 (Inbunden)
"Det ser ut som ett typiskt partnermord. Ett bord dukat för två. En ung kvinna i festklänning, med skallen spräckt mot gaskaminen. En förutsägbar variant av en gammal historia, den sortens fall som man ger till dem som befinner sig längst ner i hackordningen på mordroteln. 
När mordet på Aislinn Murray landar på Antoinette Conways och Stephen Morans bord på Dublins mordrotel ser det först ut att bli lätt att lösa. Aislinns pojkvän ljuger uppenbarligen i förhören. Men Antoinette är övertygad om att något inte stämmer, och att hon har sett Aislinn någonstans förut. Kanske är det här fallet som hon har väntat på. Fallet som ska bli avgörande för hennes karriär. Som den enda kvinnan och den enda icke-vita utredaren på mordroteln tvingas hon ständigt kämpa mot fördomar och jargong, och mot känslan av att alla bara väntar på att hon ska misslyckas. Samtidigt som Antoinette blir allt mer säker på att någon saboterar utredningen dyker en mystisk man upp utanför hennes hus. Är hon bara paranoid eller är det någon som förföljer henne?"
Jag har tidigare läst Till skogs av French, en bok som jag verkligen gillade men som jag var tvungen att drömma ihop ett eget slut till för att bli nöjd med! När jag såg den här blev jag så klart väldigt nyfiken och nu är den utläst.

Jag har lite svårt för huvudkaraktären, Conway, hon är så jäkla taggig och bara biter ifrån till allt och alla. Svär över hur jobbiga och patetiska människor är i situationer som hon själv inte känner igen sig i. Jag förstår i och för sig att hon känner att hon måste vara hård, det är inte lätt för henne på arbetsplatsen. Men det går som inte att komma nära henne och det gör det lite svårt för mig när jag läser. Sedan tycker jag nog att den är några sidor för lång, det blir ganska utdraget.

I övrigt är det en spännande historia med många svängar fram och tillbaka. Lite mystiska saker i Conways eget liv som dyker upp men det hade jag faktiskt kunnat vara utan. Det mest intressanta är mordoffret, hennes liv och vad som lett fram till att hon nu är död.

Jag är glad att jag har läst den men Till skogs var enligt mig mycket bättre.

torsdag 5 juli 2018

Dirk Gently's Holistic Detective Agency av Douglas Adams


Originaltitel: Dirk Gently's Holistic Detective Agency
Sidor: 320 (Pocket)
Serie: Dirk Gently (del 1)
"There is a long tradition of Great Detectives, and Dirk Gently does not belong to it. But his search for a missing cat uncovers a ghost, a time traveler, AND the devastating secret of humankind! 
Detective Gently's bill for saving the human race from extinction: NO CHARGE."
Så glad att jag fick låna den här boken! Det var underbart udda och galet. Vad annat kan man vänta sig av mannen som skrev Liftarens guide till galaxen?

Den här berättelsen handlar om Richard, som blir misstänkt för att ha mördat sin chef, eller blir han verkligen det? Och vad håller hans chefs spöke på med? Och vart sjutton kommer den skumma munken ifrån? Och vad gör en häst i ett badrum?

Det går helt ärligt inte att förklara den här boken. Den är skum. Den är underbar. Läs den! Jag ser fram emot att läsa del två snart!

onsdag 4 juli 2018

Walden av Henry David Thoreau


Originaltitel: Walden
Sidor: 360 (Inbunden)
"Henry David Thoreau is considered one of the leading figures in early American literature, and Walden is without doubt his most influential book. It recounts the author's experiences living in a small house in the woods around Walden Pond near Concord in Massachusetts. Thoreau constructed the house himself, with the help of a few friends, to see if he could live 'deliberately' - independently and apart from society. The result is an intriguing work which blends natural history with philosophical insights, and includes many illuminating quotations from other authors. Thoreau's wooden shack has won a place for itself in the collective American psyche, a remarkable achievement for a book with such modest and rustic beginnings."
Jag tycker verkligen om min lilla utgåva av Walden. Den är otroligt vacker. Men, jag har nog svårt att säga att jag ordentligt har tagit igenom mig den här boken. Jag tog mig vatten över huvudet när jag valde att läsa den på engelska, det insåg jag ganska snabbt.

Den är, för mig i alla fall, otroligt svårläst så här. Jag tappar koncentrationen och börjar tänka på annat för att språket är för tungt. Så jag kan egentligen inte säga så mycket om själva boken, utan jag får helt enkelt försöka komma tillbaka till den igen längre fram i livet fast då på svenska! Jag hoppas det ska gå bättre då.

tisdag 3 juli 2018

Julia och Jack av Anna Lönnqvist


Originaltitel: Julia och Jack
Sidor: 330 (Danskt band)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Allt börjar med den där weekenden i New York. Äntligen ska Julia få tid tillsammans med sin stora kärlek, som hon annars bara träffar under stulna ögonblick i sin lägenhet. Men när de stöter ihop med Julias expojkvän Jack blir inget som planerat. Av bara farten ger Julia sken av att hon och Rickard lever ett helt annat liv än de gör. Det som de en dag ska leva. Något som får större konsekvenser än hon kan ana.
Samtidigt får Julias syster ett brev vars innehåll hon inte tänker avslöja för någon, allra minst Julia. Men när Julia gör en besynnerlig upptäckt blir det allt svårare för hennes syster att hålla tyst om den familjehemlighet som riskerar att förstöra allt. Julia inser i sin tur att hon inte längre kan ducka för de stora frågorna. Vill hon verkligen ha den framtid hon trott? Finns det några känslor kvar mellan henne och Jack? Och vem var det egentligen som krossade vems hjärta den där gången?"
Det här var en härlig liten sommarpärla som jag läste ut dagen innan midsommarafton. Vilket var väldigt passande eftersom det firas midsommar i boken! Anna Lönnqvist har tidigare skrivit Tjugo år till dig som jag läst och tyckt om. Har ni hängt med ett tag kanske ni minns att det är det omslaget som alltid ger mig hemlängtan!

Den här gången får vi följa Julia och hennes syster Petra. Kapitlen växlar mellan deras olika perspektiv, men mest handlar det om Julia. Ett möte med hennes expojkvän gör så att hon börjar ifrågasätta allt hon tror sig veta och vilja. Samtidigt verkar det som gamla hemligheter från hennes barndom är på väg att leta sig fram och saker hon trott sig vara säker på börjar rasa.

För mig är det här perfekt läsning när min hjärna bara behöver koppla bort. Jag kan läsa och bara försvinna ett tag till ett ställe där jag inte behöver tänka på allt runtomkring. Jag dras med i Julias liv, känner med henne vissa gånger och irriterar mig på henne andra. När hennes hjärta slår snabbare, vare sig det är av rädsla eller kärlek, gör mitt också det, eftersom Lönnqvist är så duktig på att beskriva känslor.

Hon kan verkligen skriva feelgood-romaner som berör. Eftersom delarna med Petra och någon slags hemlighet finns med så är det inte bara fluffigt och som ni vet är det något jag uppskattar. Det behövs lite svärta även i sådana här böcker för att jag verkligen ska fastna.

Så behöver ni något att läsa i sommar som lämnar er med en varm känsla inombords kan jag verkligen rekommendera den här fina boken!

måndag 2 juli 2018

Stormsystern av Lucinda Riley


Originaltitel: The Storm Sister
Sidor: 579 (Inbunden)
Serie: De sju systrarna (del 2)
Recensionsexemplar: Från Bazar förlag, tusen tack! 
"Den begåvade seglaren Ally D'Aplièse är mitt i förberedelserna inför ett av världens mest utmanande tävlingsrace när nyheten om hennes fars död når henne. Hon tar farväl av sitt livs kärlek, en man hennes familj inte vet existerar, och skyndar tillbaka till sitt barndomshem, ett förtrollande château där hon och hennes fem systrar - alla adopterade som nyfödda - växte upp. När systrarna samlats tilldelas de alla varsin ledtråd som ska leda dem i sökandet efter sina ursprung. 
Efter en fruktansvärd olycka lämnar Ally haven. Den ledtråd hon fått av sin döde far leder henne till Norge, och omgiven av den majestätiska skönheten i ett okänt fädernesland upptäcker Ally en etthundra år gammal historia om Anna Landvik, en begåvad sångerska med en överraskande koppling till kompositören Edvard Grieg. Men ju mer Ally lär sig om Anna, ju mer börjar hon ifrågasätta vem hennes adoptivfar, Pa Salt, egentligen var - och varför hennes sjunde syster saknas."
Som ni kanske minns älskade jag första delen i den här serien, De sju systrarna, det var en av förra årets bästa böcker och jag rekommenderar den fortfarande så fort jag får chansen! Stormsystern har varit otroligt efterlängtad och ni kan ju tänka er hur höga förväntningarna var och hur nervös jag var när jag plockade upp den.

Som tur är infriades alla önskningar! Den här fångade mig precis lika mycket som bok nummer ett. Jag tycker verkligen om Ally och Anna. De är två starka kvinnor som ser till att lösa alla problem som dyker upp och ta kontroll över sina egna liv. Speciellt Anna är imponerande, som levde i en tid då kvinnor inte hade lika mycket frihet som Ally har och som dessutom gick igenom en hel del jobbiga händelser i sitt liv. Precis som i förra boken hoppar det alltså mellan nutid och dåtid, men bytena är väldigt tydliga och det blir inte för ofta.

Lite extra kul är det att Allys letande för henne till våra grannar i Norge! Genom hennes försök att ta reda på vart hon kommer ifrån får man även en inblick i hur det var i landet när det blev ockuperat av tyskarna under andra världskriget. Musik och skapande har en stor betydelse i boken och jag blir själv sugen på att skriva när jag läser, den får mig att sakna tiden då jag alltid satt med penna och papper.

Det går absolut att läsa Stormsystern fristående, men jag tycker verkligen att man ska börja med första boken och sen bara fortsätta framåt. Tredje delen, Skuggsystern, kommer ut i september och jag längtar redan! Det här kommer nog bli en ny favoritserie hos mig.

torsdag 28 juni 2018

Himlens fånge av Carlos Ruiz Zafón


Originaltitel: El prisionero del cielo
Sidor: 200 (Inbunden)
Serie: De bortglömda böckernas gravkammare (del 3)
"Det är strax före jul i slutet av 50-talet. Daniel och Bea bor med sin son ovanför bokhandeln, där trotjänaren Fermín är i full färd med att förbereda sitt förestående bröllop. En morgon kommer en gammal man in i bokhandeln och vill köpa en värdefull bok, en ovanlig och exklusiv förstautgåva av Greven av Monte Cristo. Men han tar den inte med sig -– istället lämnar han boken med en dedikation: "Till Fermin Romero de Torres, som återvänt från de döda och har nyckeln till framtiden." Främlingens besök blir upptakten till en berättelse om fångenskap, svek och en hemlighet som legat begravd i mer än två decennier."
Den här serien alltså, som jag är förälskad i den. Jag har fått hem den fjärde och sista delen som recensionsexemplar, då var jag så klart tvungen att läsa ut den här tredje först. Och jag blev inte besviken på den heller, även om den är kortare än tidigare delar och jag har hört flera säga att den inte ska vara så bra.

Tempot är långsamt men det gör absolut ingenting. Det förstärker enligt mig bara den känsla av mystik som omger berättelsen. Det känns nästan som att det här Barcelona är omgivet av dimma och utanför finns ingenting, resten av världen existerar inte. Det är i alla fall så det blir när jag läser, resten av världen bara bleknar bort och allt som finns är historien som Ruiz Zafón målar upp för mig. Jag älskar den känslan!

Nu ser jag fram emot att läsa del fyra, Andarnas labyrint, som är en riktig tegelsten med nästan 800 sidor!

onsdag 27 juni 2018

Min kamp och vägen tillbaka av Tea Gärdlund (idag blir det personligt)


Originaltitel: Min kamp och vägen tillbaka
Sidor: 347 (Häftad)
"Min kamp och vägen tillbaka är en självutlämnande berättelse om Tea Gärdlunds tid då hon var utsatt för psykisk och fysik misshandel av sin tonårskärlek. Efter att ha mått dåligt i det tysta under alla år skriver hon nu ner sina minnen som terapi för sig själv - och för att hjälpa andra."
Det här blir ett väldigt personligt inlägg, jag kan inte skriva det på annat sätt. För att Tea som skrivit den här boken har rätt, den som varit utsatt för någon sorts våld ska inte skämmas, det behövs pratas om så folk som varit/är där kan se att de inte är ensamma.

Usch vad jag har mått illa medan jag har läst den. Det är vidrigt, allt som Tea utsatts för. Det är vidrigt att det finns saker jag känner igen mig i. Det var därför jag valde att köpa den från henne, för att jag hade en känsla av att det kunde hjälpa mig i min egen bearbetning av det sjuka förhållandet jag var i från sommaren 2016 till sommaren 2017. Fast för Tea var det fysiska mycket värre än det någonsin var för mig. Jag blev indängd i väggar, inlåst och fasthållen så pass hårt att det lämnade blåmärken medan hon hade det tusen gånger värre i den delen och jag är imponerad över hur stark hon är som orkar skriva om det och genomleva det igen.

Men den psykiska misshandeln, det är i de delarna jag kan känna igen mig mest i Teas berättelse.

Hur det är att konstant bli anklagad för att vara ute efter andra killar, att bara vilja ha uppmärksamhet av andra och inte veta hur man älskar någon på riktigt. Att höra hur svår och fel man är, att man ska vara glad att han älskar en för ingen annan kommer göra det. Att allt alltid är ens eget fel. Och när han är våldsam är det ju bara för att han älskar en och inte vill att man ska lämna honom, hur kan man inte förstå det? Att hela tiden man inte är tillsammans behöva vara fast i telefon för att han ska höra så man inte pratar med någon annan kille. Att inte få följa med in på affärer för att han påstod att alla killar bara glodde på en och det var ju ett bevis för att man legat med dem eller att man ville ha deras blickar mer än vad man ville ha honom.

Vet ni vad allt det här gör med en människa till slut? Det gör så man känner sig galen. Det är inte ens en överdrift, det fanns dagar då det kändes som det var något som var på väg att brista i huvudet på mig för att jag inte visste in eller ut längre. Var jag så hemsk som han sa? Var det sant att ingen annan än han verkligen kände mig? Varken min familj eller mina vänner? Han drog till och med in er som läser bloggen, förklarade för mig att ni inte skulle tycka om mig om ni träffade mig i verkligheten. Gjorde allt, inser jag nu, för att isolera mig och få mig att tro att jag inte kunde vända mig till någon.

Flera gånger har jag ljugit för mina kollegor och sagt att jag inte kunnat komma på middagar de hade. Inte för att han rakt ut förbjöd mig att gå, han sa istället "Gå du, MEN då kommer det ju antagligen ta slut mellan oss efter ikväll". Jag hade planerat att hälsa på min pappa påsken 2017, men det var samma sak, ”Åk du, men vi kommer antagligen inte överleva den här helgen då”. Och när man är överkörd, när man är beroende av en människa på det destruktiva sätt jag var, då hittar man på undanflykter till alla andra och stannar hemma, för det blir lugnast så och han är ju den enda som egentligen tycker om en, enligt honom.

Det känns som att det aldrig kommer gå att lita på någon igen efteråt. Jag fick panik bara av tanken efter att det äntligen tagit slut, det var omöjligt att ens föreställa sig att lita på eller vara nära någon, det fick hjärtat att rusa och allt att snurra. Det är först för någon månad sedan, när nästan ett år hade gått, som jag började prata med någon som fått mig att sänka mina murar lite, som fått mig att våga. Och samtidigt som jag läste om Teas osäkerhet inför killar hon träffade när hon och "Peter" gjort slut kände jag igen min egen osäkerhet. För man glömmer vad normalt är. Man glömmer hur det är att inte behöva redovisa allt man gör. Man glömmer hur en vanlig, bra kille är. Det är konstigt för mig att träffa någon som faktiskt vill äta ute eller gå på bio med mig. Och jag vet ibland inte vart jag ska fästa blicken, för mitt ex anklagade mig så mycket för att titta på andra att min spontana reaktion fortfarande är att bara titta ner.
"Jag gick alltid på helspänn, jag önskade att jag inte träffade på någon när jag var på affären för att slippa få skit för det sen. Jag drog mig undan, den enda jag umgicks med under en tid var Peter. Jag vågade inte annat. Då hade han kontroll på mig och jag slapp få alla dess skuldkänslor." - sid. 64

"Men när han och jag började träffas lite mer så visste jag inte riktigt hur man skulle vara i ett förhållande. Visste inte hur det var att ha ett förhållande där våld inte var en del av vardagen." - sid. 164
Tack Tea för din viktiga bok, för att du vågar dela med dig. Och om ni är i ett förhållande med någon som inte behandlar er bra, be om hjälp. Ingen har rätt att utsätta dig för kränkningar, våld eller annat beteende som skadar dig. Psykisk misshandel är också misshandel, det kanske inte lämnar blåmärken men det betyder inte att det är okej. Det är inget någon ska behöva stå ut med. Kvinnofridslinjen finns till exempel och är öppen dygnet runt på telefonnummer 020 - 50 50 50.

tisdag 26 juni 2018

Eliza och hennes monster av Francesca Zappia


Originaltitel: Eliza and Her Monsters
Sidor: 399 (Inbunden)
Ålder: Unga vuxna
Recensionsexemplar: Från Modernista, tusen tack! 
"I verkligheten är artonåriga Eliza Mirk blyg, knepig, smart och helt utan vänner.
På nätet är hon däremot en supersuccé: under sitt alias LadyConstellation skriver och ritar hon den otroligt populära serien Monsterhavet som har miljoner fans och läsare.
Eliza kan inte ens föreställa sig att hennes riktiga tillvaro ska kunna mäta sig med den hon lever i på nätet - åtminstone inte förrän den nye pojken Wallace Warland börjar på hennes skola och Eliza inser att den verkliga världen kanske inte måste vara så hemsk ändå.
Men så råkar Elizas alter ego bli avslöjat, varpå allt ställs på spel: hennes serie, hennes relation till Wallace och hela hennes tillvaro."
Det här var en väldigt fin och lättläst berättelse. För mig som dessutom spenderat en stor del av mitt liv online och fått många vänner på det sättet var det väldigt lätt att känna igen sig i Eliza. Även om jag aldrig kommer bli någon känd konstnär för tecknartalang har jag verkligen inte!

Jag tycker om relationen mellan Eliza och Wallace. De kommunicerar mycket med lappar eftersom Wallace har svårt att prata när det är folk runtomkring. Varför får man veta en bra bit in i boken. Men den vänskap, och senare även kärlek, som växer fram mellan dem är mysig att läsa om, den gör mig glad på något sätt. Även om vissa val som görs kanske inte är sådana jag håller med om.

Berättelsen är dock inte bara fluffig och söt. Den tar även upp panikattacker, självmord och hur pressad man kan känna sig att leva sitt liv på sätt som gör andra nöjda istället för att följa sina egna drömmar. Jag tycker om att den blandar in de här mer allvarliga ämnena och det är en stor anledning till att jag fastnade så mycket för den.

Igenom hela berättelsen får man även ta del av Elizas teckningar och små stycken ur hennes serie Monsterhavet, plus att det är en hel del konversation i chatt-form och de två delarna gör så att hela boken känns väldigt luftig och lätt trots att sidantalet är ganska högt. 

Författaren har tidigare skrivit Made You Up, en bok som legat på min önskelista i flera år utan att jag tagit tag i att skaffa den. Men nu känner jag verkligen att det börjar bli dags eftersom Eliza och hennes monster var en så positiv läsupplevelse.

måndag 25 juni 2018

Alltid din dotter av Caroline Säfstrand


Originaltitel: Alltid din dotter
Sidor: 295 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Massolit förlag, tusen tack! 
"I det gula huset på åsen står Jill Bergstrands dörr ofta på vid gavel. Hit kan vem som helst komma, när som helst. Hon ställer upp, hjälper till och tar hand om allt och alla och begär aldrig något tillbaka. Livet går sin gilla gång tills en enträgen släktforskare dyker upp. Denne har information om Jills mor Miriam. Historien är så osannolik att Jill först avfärdar den, men släktforskaren ger sig inte, och en redan komplicerad relation mellan mor och dotter ställs på sin spets. Hur ska de förhålla sig till den händelse som ingen av dem någonsin pratar om?
Samtidigt sveper förändringens vindar genom Jills trygga tillvaro. När avståndet till tonårsdottern växer, en oroväckande nyhet sprids på jobbet och den tillfälliga grannen Lucas dyker upp, kan inte ens post-it-lapparna med visdomsord om lycka ändra det faktum att inget kommer att bli sig likt."
Jag har inte läst något av Säfstrand tidigare, men har hört mycket bra om hennes tidigare böcker! Det har bara aldrig blivit av att jag plockat upp någon av dem själv.

Men Alltid din dotter är garanterat inte det sista jag läser av henne, för det här tyckte jag om. Lite familjehemligheter, relationer och mycket känslor i en bergochdalbana. Det var en njutning att läsa den även om ämnena inte var så positiva hela tiden. Det fanns tillfällen när jag fick en liten ångestklump i bröstet när Jill måste börja söka nytt jobb och ska fylla i blanketter till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan varje månad, där har jag suttit många gånger själv och det är ingen rolig uppgift! Författaren beskriver det så bra att Jills känslor blir mina trots att jag inte behöver göra allt det där just nu. Men hopplösheten hon känner kryper ändå över från sidorna och in i mig.

Mycket i den här boken handlar om relationen mellan mor och dotter. Jill har en ansträngd relation med sin mamma Miriam på grund av något som hänt flera år tidigare. Samtidigt har hon åt andra hållet en ansträngd relation med sin egen dotter Nellie som är tonåring och svår att nå fram till. Och vad hade Miriams mor egentligen för hemligheter? Det är väldigt bra skildrat och sakta men säkert får jag som läsare ledtrådar till vad det är som gör allt så svårt.

Efter den här upplevelsen kommer jag garanterat plocka upp hennes tidigare böcker också. Det är så kul när man får ett nytt författarskap att dyka ner i och det redan finns flera verk att läsa!


PS. Jag har nog aldrig blivit så kaffesugen av en bok tidigare! Det dricks väldigt mycket kaffe och jag ville verkligen ha en kopp själv till slut, men då var det för sent på kvällen så det gick inte! Alltså, se till att du har möjlighet att dricka kaffe när du läser den.