Originaltitel: The Hunger
Sidor: 397 (Inbunden)
"Efter det ödesdigra beslutet att pröva en ny genväg västerut befinner sig Donnerkaravanen, sammanlagt nittio personer – män, kvinnor och barn – på randen till en katastrof. En rad missöden har förföljt dem ända sedan den dag i juni 1846, då de startade sin resa från Springfield, Illinois, på väg mot Kalifornien. Krympande matförråd, osämja och en liten pojkes mystiska försvinnande – och död – har drivit de resande tillvansinnets gräns. De kan inte undkomma känslan av att någon -- eller någonting -- förföljer dem. De kämpar för sin överlevnad i de förrädiska bergen, i den glödandehetta som får sanden att koka, i snöovädret som fryser deras oxar till is på stället, alltmedan den osynliga ondskan växer omkring dem -- och inom dem.
När fler personer i gruppen oförklarligt försvinner måste de som är kvar fråga sig vad det är som väntar på dem där uppe i bergen, något osaligt ... och mycket hungrigt."Böcker baserade på sanna händelser gör mig alltid lite extra intresserad. Att Stephen King dessutom avråder från läsning efter mörkrets inbrott, det gör det helt omöjligt för mig att inte vilja plocka upp boken.
Jag tycker väldigt mycket om Hunger. Den var läskig på ett annat sätt än vad jag först trodde. Det är inte direkt någon spökhistoria, inte heller är den actionspäckad. Mycket av berättelsen förs isället framåt av karaktärerna som man får lära känna. Deras bakgrund och vad som gjort att de valt att lämna allt bakom sig för att börja om västerut. De är levande beskrivna och det finns några som man helst av allt vill lämna åt sitt öde där ute i öknen och några man bara ber ska klara sig.
Men det mörka finns där så klart, det smyger sig på, lurar i utkanterna och ger det hela en väldigt obehaglig känsla. Det här är en sådan berättelse som gör mig otroligt intresserad av den händelser den bygger på och jag var så klart tvungen att googla på Donnerkaravanen efter att boken var utläst. Det var också riktigt intressant läsning och jag tyckte det var kul att se hur väl författaren följt vissa detaljer samtidigt som hon lagt till sin egen twist på det hela.
