"I andra boken av Metallsviten måste folkdomare och rövare arbeta tillsammans. Större krafter än de räknat med ser revolutionen i norr som en möjlighet att öka sin makt. Och Berget har planer för dem alla.
Elsa Madigan undrar om det går att skapa ett nytt liv i arbetarrörelsen. Om hon någonsin kan ta kontakt med sin dotter utan att skämmas.Jeroen Albring står i öppningen till en ny tid. Trots det kan han inte släppa taget om gamla frågor. Om vad som egentligen hände hans far.Finn Gailis tvingas använda sina förmågor för Unni Erlots syften. Men att släppa in en rövare i rådhuset är vansinne, speciellt när det hänger en stark relik runt hans hals. Som vill äga allt den ser."
Äntligen har jag läst Silvergryning! Anna Jakobsson Lund är en av mina absoluta favoritförfattare och så fort jag får höra talas om att hon har en ny bok på gång blir det något stort att se fram emot. Enda anledningen att den här fått vänta lite är på grund av min läslust som försvann ett tag.
Men nu var det som sagt äntligen dags att dyka ner i hennes fantastiska världsbygge igen. Jag blir så fascinerad över hennes fantasi och förmåga att måla upp allt som händer så tydligt i mitt huvud. Jag ser karaktärerna, jag befinner mig där.
Det var ett tag sedan jag läste första delen i serien, Blynätter, men jag känner inte att det gör något. Det tar inte lång tid innan jag kommer ihåg vad som hänt och hänger med i Silvergrynings handling. Boken är en tegelsten men det känns inte så när jag läser, sidorna bara flyger förbi och det blir aldrig tråkigt.
Har ni inte plockat upp något från Anna Jakobsson Lund ännu så gör det!
