Originaltitel: Holländarn
Sidor: 283 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bokfabriken, tusen tack!
"Karins tillvaro rasar samman när hennes pappa dör och hon inser att lögner och hemligheter är orsaken till hennes kärlekslösa barndom. Hennes länge förträngda minnen bildar plötsligt en ny sanning. Nu måste Karin ta reda på vem som är hennes riktiga far - för att inte gå sönder.
Det blir början på en resa där Karins sökande leder långt tillbaka i tiden, till nazismens fasansfulla terror och till 1960-talets Halmstad. Varför lämnade hennes pappa familjen? Varför förbjöds Karin att berätta vissa saker för sin lillebror? Och vad är det egentligen för hemlighet som hennes mamma bär på?"Jag och Cissi bestämde oss för att läsa den här boken samtidigt för att pusha varandra lite! Vi höll kontakt över Instagram för att prata vad vi tyckte om den och så vidare. Väldigt trevligt!
Tidigare har jag läst Något du inte vet att jag vet av Bergin, men den fastnade jag tyvärr inte alls för. Så jag var faktiskt ganska nervös inför att plocka upp Holländarn. Men den här gången gick det mycket bättre! Jag tycker om berättelsen och även om vissa karaktärer driver mig till vansinne ibland med sina envisa dumheter så kan jag på något sätt ändå förstå dem och känna att deras sätt att reagera är logiska.
Något som hela tiden gjorde mig intresserad var det faktum att den här boken är baserad på verkliga händelser. Det gjorde så att jag verkligen ville veta hur det skulle sluta och om alla svar skulle komma fram. Jag höll tummarna för att huvudkaraktären Karin skulle få sitt lyckliga slut och hoppades att det skulle innebära att de verkliga människorna också fick det på något sätt.
Vissa delar utspelar sig under andra världskriget och man får följa en pojke som skickas till ett koncentrationsläger och förlorar hela sin familj. Det är alltid ett tungt ämne, vare sig det är i romanform eller som fakta, men samtidigt så viktigt att det fortsätter berättas om och inte glöms bort.
