Dödens skugga av James Runcie

 

Originaltitel: The Shadow of Death

Sidor: 460 (Inbunden)

Serie: Morden i Grantchester (del 1)

"Den unge, charmige och ogifte kyrkoherden Sidney Chambers är en okonventionell detektiv. Sidney har ett förtroendeingivande sätt och dras ofrivilligt in i en rad brottsfall. Hans förmåga att alltid se det bästa hos människor ger honom förmåner som polisen saknar.

Förgiftad lemonad, en skandalös smyckesstöld på en nyårsmiddag eller ett misstänkt självmord på universitetsområdet - vad det än gäller är Sidney först på fallet. Ofta i sällskap med labradoren Dickens och den buttre polisinspektören Geordie Keating.

Sidney upptäcker att en detektiv, på samma sätt som en präst, aldrig är riktigt ledig. Ändå lyckas han hitta tid för det han gillar: cricket, varm öl, jazz och verk av Tolstoj och Shakespeare - samt sin bästa vän Amanda Kendall, som han hyser mycket varma känslor för..."

Jag trodde jag skulle tycka om den här boken mycket mer än jag gjorde. Det lät som en mysig pusseldeckare, något lättläst och klurigt.

Men nja, den var inte riktigt för mig. Ibland tycker jag polisen drar underliga slutsatser, en gång låter de superförvånade vid tanken på att en mördare skulle kunna torka bort fingeravtryck på en revolver och en annan gång drar de iväg på något mycket mer invecklat och otroligt motiv som de tycker är helt realistiskt. Hunden Dickens är inte med så mycket som baksidestexten får det att låta. Och Sidneys trånande efter Amanda blir lite upprepande efter ett tag.

Nja, mest är jag nog besviken för att den verkligen inte levde upp till förväntningarna.