Februari TBR

OMG THIS SONG! Book Tag

MY JAM: A song you must listen to every time it comes on, no matter how old or how many times you’ve listened to it / A book you’ll never get sick of.

Jag kommer nog aldrig bli trött på låten Iris av Goo Goo Dolls och detsamma gäller Sagan om Isfolket av Margit Sandemo.

THROWBACK: A song that reminds you of the cringiest time of your life / A book that also reminds you of this time (or just something you wouldn’t like as much if you picked it up for the first time now).

Det här var svårt. Jag vet inte om jag har någon låt som påminner mig om en sådan period. Jag har låtar som påminner mig om när jag mått riktigt dåligt. En grupp jag inte kan lyssna på idag är Stum. De lyssnade jag på i tonåren när jag mådde riktigt skit och jag blir påmind om det om jag hör låtarna idag så jag låter bli. En bok som påminner mig om den tiden vet jag inte om jag har. Men ska jag istället ta en bok som jag kanske inte skulle gilla om jag läste den nu så är det nog Twilight.

REPLAY: A recent song you have on repeat right now / A recent favourite book.

Rain av Ben Platt spelas ganska flitigt när jag lyssnar på musik nu. Och en bok jag verkligen gillade som jag läste ut den här månaden får bli The Passangers av John Marrs.

GETS ME: This Song is Me / This Book is Me in book form.

Hm. Den här var också lite klurig men jag kör på Fight Song av Rachel Platten och boken blir så klart Introvert av Linus Jonkman.

WUT: Weird but I liked it? / A unique book that stuck out to you for whatever reason.

Jag vet inte om jag har någon direkt konstig låt jag gillar? Något som kanske är ovanligt för min musiksmak är att jag gillar gruppen Pain. Det är lite hårdare musik än jag vanligtvis lyssnar på. Bokvalet blir nog Night Film av Marisha Pessl eftersom läsupplevelsen var så unik när jag kunde få mer saker till boken tack vare en app.

CHILL: Favourite chill, relaxing song / A book you’d curl up with and read on a rainy day.

River Flows in You av Yiruma är väldigt avslappnande tycker jag. På en regnig dag skulle jag nog krypa upp och läsa om någon av Fredrik Backmans böcker, eller kanske läsa om Harry Potter.

ADDICTING: Guilty pleasure song – one that’s catchy and addicting but not a whole lot of substance / Guilty pleasure, trashy, fast, light read.

Tror faktiskt inte jag känner något guilty pleasure över någon låt jag lyssnar på. Jag har kollat igenom min Spotifylista men hittar inte någon som jag känner passar in. Samma med böcker, jag har inget som är guilty pleasure. Jag läser det jag läser. Hm tråkigt svar kanske men kan inte komma på något som passar in.

The Year of the Flood av Margaret Atwood

Originaltitel: The Year of the Flood

Sidor: 528 (Häftad)

Serie: The MaddAddam Trilogy (del 2)

"The sun brightens in the east, reddening the blue-grey haze that marks the distant ocean. The vultures roosting on the hydro poles fan out their wings to dry them. The air smells faintly of burning. The waterless flood - a manmade plague - has ended the world. But two young women have survived: Ren, a young dancer trapped where she worked, in an upmarket sex club (the cleanest dirty girls in town); and Toby, who watches and waits from her rooftop garden. Is anyone else out there?"

Jag läste första delen, Oryx och Crake för nästan två år sedan. Då var det faktiskt också på inrådan av sambon. Men det var innan han var pojkvän ens! Nu, två år senare, valde han fortsättningen som januaris bok för mig att läsa.

Det var verkligen på tiden att jag fortsatte med trilogin! Jag förstår inte varför jag är så dålig på det här med serier, med några få undantag. Jag kom tyvärr inte ihåg så många detaljer från första boken, men allteftersom berättelsen i The Year of the Flood berättades kom en hel del tillbaka. Speciellt när karaktärer från Oryx och Crake började nämnas. Men den här boken handlar inte om de två, den handlar om Toby och Ren. Två kvinnor som jag verkligen tycker om att följa. Jag gillar deras karaktärer och hejar på dem hela tiden.

Precis som i förra boken hoppar den här mellan nutid och dåtid. I nutid befinner sig Toby och Ren på olika platser och de har överlevt medan större delen av befolkningen har dött. Båda två tänker tillbaka på hur livet var innan, och genom de tillbakablickarna får man följa deras liv och hur de lärde känna varandra.

Jag gillar den här ännu mer än första. Det kändes som att jag fick bättre grepp om historien den här gången av någon anledning. Kanske för att jag läste den på engelska? Oryx och Crake läste jag på svenska och det är väl inte omöjligt att någon känsla förlorades i översättningen där. Jag gillade den men The Year of the Flood fångade mig verkligen på ett helt annat sätt.

Nu har jag bara sista delen, MaddAddam, kvar att läsa! Den finns bland sambons böcker så jag skulle gissa på att den kommer väljas åt mig ganska snart.

Tisdagstrion - Bokomslag i min favoritfärg

Dags för en ny omgång av Tisdagstrion inne hos Ugglan & Boken! Den här veckan är temat bokomslag med ens favoritfärg. Min favoritfärg är blå så här kommer lite blåa omslag. 

Som stjärnor i natten, en riktigt bra bok som krossade mitt hjärta.

Under vintergatans alla stjärnor är en bok som väcker vandringslust. Jag har pocketversionen som inte ser ut så här men den här inbundna är så fin med sina blåa toner.

Sleeping Beauties som jag håller på ta mig igenom sakta men säkert har också massa fint blått på sitt omslag!

Testamente av Nina Wähä

Originaltitel: Testamente

Sidor: 437 (Inbunden)

"Är man ansvarig för sin familjs synder? Kan man egentligen göra något för att förändra historien? Kan man kanske skriva om den? Det är frågor Nina Wähä ställer i sin roman Testamente.

I Testamente möter vi Annie, som när hon blir gravid motvilligt åker hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt eget språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje. Ingen blir särskilt glad över att se henne.

Det här är nämligen en familj där en stor hemlighet ständigt hänger över dem. Två föräldrar och tolv barn, fjorton beroende på hur man räknar, som aldrig kommit överens."

Den här boken har väl de flesta sett vid det här laget. Den har varit överallt och blivit tokhyllad. Så det var ganska nervöst att plocka upp den. Så många hyllningar, då vill man gärna förstå vad som är bra med boken men tänk om man inte gör det?

Nu var det här en sådan gång med lyckligt slut. Jag tycker den är jättebra! Det är ganska många personer att hålla koll på och det tar ett tag innan det klickar vem som är vem men sedan sitter det. De karaktärer med störst plats fastnar snabbt i alla fall och det underlättar!

Det är en väldigt mörk historia. Det här är ingen lycklig familj som trivs tillsammans. Det ligger ett mörker över allihopa, men det visar sig på väldigt olika sätt. Pappan i familjen är inte omtyckt, stämningen förändras direkt han kommer in i ett rum, det är som att alla spänner sig och krymper ihop lite. Man förstår tidigt att det är något med honom, något som inte berättas direkt.

Vissa partier var jag faktiskt tvungen att skumma igenom. Det finns vissa saker jag inte orkar med att läsa om och en sådan sak är när djur dödas av människor som finner njutning i det. De gångerna fick jag hoppa lite i texten för att inte börja må för dåligt. Sedan ska jag inte påstå att resten av boken är solsken och en varm känsla i bröstet. Tvärtom sitter jag där med en klump som värker eftersom det är så mycket lidande och svärta över berättelsen.

Samtidigt finns det här och där ljusglimtar, något litet hopp. Jag kan inte skriva mer exakt vad det handlar om men jag är, så här efter att boken är slut, väldigt glad för en av karaktärerna.
Som sagt jag förstår verkligen allt beröm den här boken har fått och tycker den förtjänar det. Den är riktigt bra skriven och läsvärd. 

Veckans mening v. 4

Nu var det ett tag sedan jag var med i Roberts utmaning att lägga ut en mening man läst under veckan. Något som fått en att stanna upp, det kan vara humoristiskt eller allvarligt. Veckans mening kommer från The Year of the Flood av Margaret Atwood.

"When the small creatures hush their singing, said Adam One, it´s because they´re afraid. You must listen for the sound of their fear."

Läsvlogg 15-22:e januari!