När man ska fota böcker...

...är det ganska vanligt här hemma att jag får lite "hjälp"...

Mina söta, lite närgångna assistenter :). Så det ska komma ett inlägg med böcker, antagligen ikväll eller i morgon, jag var bara tvungen att visa hjälpredorna!

Percy Jackson - Född till hjälte av Rick Riordan

Originaltitel: Percy Jackson and the Olympians: The Lightning Thief

Sidor: 428

"Percy Jackson har ADHD och dyslexi, och han vet mycket väl att hans verklighetsuppfattning inte är som alla andras. Men det som händer honom när skolan är på studiebesök i New York...det är bara för mycket! Plötsligt förvandlas hans elaka mattelärare till ett monster, ett riktigt monster som inte vill annat än att ta livet av honom. Bokstavligen!

Snart börjar andra oförklarliga saker att hända honom, och till sist måste hans mamma berätta sanningen. Sanningen om vem hans far egentligen är. Och Percy upptäcker att han inte är ensam om att se världen på ett annorlunda sätt. Han är född till hjälte - och den ende som kan rädda Jorden undan ett krig värre än alla tidigare."

Så, antagligen sist ut av alla med att läsa den här boken! Jag såg dock filmen för några år sedan och tyckte då att den var helt okej. Sedan har jag sett så många prata om böckerna, både i bloggar och på youtube, så när jag hittade den här att låna på bokcaféet här i närheten var jag tvungen att ta med den hem!

Och jag förstår vad alla pratar om faktiskt. Boken var otroligt bra. Mycket, mycket bättre än filmen. Det var något helt annat att läsa om Percy och hans vänner och deras äventyr. Jag drogs in i berättelsen mycket bättre och hade svårt att lägga undan boken. Det är ganska stor text i den jag lånade också så det gick snabbt att läsa.

Nu tror jag inte att jag har sådan tur att andra boken finns att låna där också. Men då får jag väl ta en tripp till biblioteket någon dag istället. För det här är faktiskt en serie jag vill fortsätta läsa.

17 nya böcker. Ack andrahandsaffärer, min svaghet i livet.

Jag och syrran var ute på en sväng bland lite andrahandsbutiker igår. Först hittade vi en här på Örnäset som vi inte sett tidigare, där hittade vi tre böcker för 25 kronor.

• Benrangel av Stephen King. Har redan läst den för något år sedan men då lånade jag den från bibblo. Så nu äger jag den äntligen, jag tyckte väldigt bra om den!
• Labyrinten av Kate Mosse, syrrans fynd.
• Kärlekens musik av Vikram Seth. Jag fastnade bara för den, har inte hört något alls om den tidigare men den lät intressant.

Sedan fortsatte vi vår tur till Kronan, det farliga stället för bokälskare! Kom in i affären och ser en skylt vid pocketböckerna.."Fyll en påse för 20 kr"...Ja men okej då, om ni tjatar så! Först kommer de böcker jag norpade åt mig och satte ner i vår påse.

• Glasbruket av Arnaldr Indridason
• Toffs bok av Kalle Dixelius
• Barnen ifrån Frostmofjället av Laura Fitinghoff
• Fyrväktaren av Jeanette Winterson
• Änglarösten av Arnaldur Indridason
• Tänk på 3tt tal av John Verdon

Syrran hittade så klart också böcker som hjälpte till att fylla upp påsen!

• Adam och Eva av Arto Paasilinna
• Den ljuva giftkokerskan av Arto Paasilinna
• Herr Arnes penningar - Liljecronas hem - Körkarlen av Selma Lagerlöf
• Mannen som dog som en lax av Mikael Niemi

Påsen fylld! Då gick vi vidare till att kolla bland de inbundna böckerna...Och ja, vi hittade ju några där också. Tre till syrran, en till mig!

• Stäppens krigare av Conn Iggulden
• Bergens väktare av Conn Iggulden
• Silvrets rike av Conn Iggulden
• Den lille vännen av Donna Tartt

Så, nu har vårt bokförråd fyllts på igen. De där affärerna är verkligen bra! För alla böckerna vi hittade på Kronan betalade vi 70 kronor. Det kan jag verkligen inte klaga på. 

Horn av Joe Hill

Originaltitel: Horns

Sidor: 431

"Ig har levt i en mardröm alltsedan den dag då hans flickvän Merrin hittades skändad och mördad. Ig figurerade som huvudmisstänkt i brottsutredningen men släpptes i brist på bevis. I omgivningens ögon har han dock varit dömd sedan dess. Och fördömd.

När han en morgon, efter en kväll han helst vill glömma, ser sig i spegeln tror han sig hallucinera: i pannan har två horn börjat ta form! Det märkliga är att ingen i hans omgivning tycks ta någon notis om dem. Med hornen följer också den övernaturliga gåvan att få folk att förvandlas till sanningssägare: att säga vad de innerst inne tänker och att handla därefter.

Sanningen blir Igs obarmhärtiga följeslagare. Steg för steg pekar den också i den riktning han fruktar mest: svaret på vem som mördade Merrin. "

Horn är verkligen en annorlunda bok, och det kanske inte låter så läskigt att veta vad alla tänker och tycker egentligen. Men det är det helt klart i den här boken! Joe Hill låter verkligen människors sämsta sidor komma fram och det kryper in under huden på mig när jag läser.

Det är en spännande och annorlunda historia som innehåller Igs nutid och tillbakablickar till när han var yngre och delarna vävs samman väldigt skickligt för att föra hela boken framåt. Samtidigt som den är lite skrämmande är den också så sorglig och i vissa delar vacker. Kärleken mellan Ig och hans flickvän som mördades beskrivs vackert. Så det blir lätt att känna den sorg han känner när hon rycks ifrån honom. Och det är nästan så jag själv mår dåligt, för jag börjar tänka på hur hemskt det vore att förlora någon på det sättet och sen bli beskylld för att ha gjort det.

Jag har läst en bok av Joe Hill tidigare, En hjärtformad ask, och den skrämde mig mer än vad Horn gör. Men jag tror faktiskt Horn berör mig mer på ett helt annat sätt. Det är verkligen olika sorters berättelser och jag ser fram emot att fortsätta följa Hills författarkarriär.

Om jag inte är helt ute och cyklar ska den här boken väl bli film. Självklart vill jag se den, det ska bli väldigt intressant att se hur de lyckats med den.

Jag är skillnad av Bobbi A Sand

Sidor: 301

"Maxi Delica, eller Jonathan Lindgren som han egentligen heter, är en 22-årig kille - fotomodellsnygg, med hög intelligent och ett brinnande hat. Han är sångare i Permafrost, ett band på uppgång och börjar få status som rockikon - om än bara i industriscenens något begränsade tillvaro. Alla älskar Maxi Delica, och lika många hatar honom. Livet är en scen och världens samlade ögon betraktar Jonathan. Eller Maxi.

Men i ensamheten skallar det tomt, och pendeln svänger allt snabbare mellan depression och skapande. Det utsvävande livet på turnéerna, och den provocerande attityden som får människor att antingen avsky eller beundra honom, börjar ta ut sin rätt. För att inte tala om drogerna.

En kollaps är oundviklig. Men vem är Jonathan egentligen, när det blir tyst omkring honom - när strålkastarljusen slocknar och han inte längre står på en scen?"

Det här är då andra boken jag läser av Bobbi A Sand, och jag tror jag gillar den här ännu bättre faktiskt. Kanske för att jag upplever den som mörkare än förra. Vilket på något vis träffar mig mer i hjärtat. Och precis som i förra boken så är det vissa rader och situationer som gör att det känns lite extra för att de träffar helt rätt.

Jag läser mycket om påhittade monster och ondskefulla människor annars, men de här böckerna handlar också om monster, bara på ett annat sätt. De där som bor inom en och äter upp en från insidan, det som nödvändigtvis inte syns utåt hela tiden. Undantryckta minnen, ångest och självdestruktivitet till exempel. Saker som i Jonathans fall går bra att gömma som något påhittat i den han blir på scen. Och det är riktigt intressant att läsa om.

Det märks att författaren gillar att fundera över hur vi människor fungerar i det vi tänker och känner. Man får som läsare ta del av det när man följer huvudpersonerna i deras eget mörker.

Mina favoritdelar är nog när han pratar med en psykolog, när han börjar nysta upp allt. Att få ta del av det och lägga ihop pusselbitarna, det var en läsning som verkligen kändes.
Så när bokens sidor var slut kände jag lite "Men, nej, du kan ju inte sluta här bok! Jag vill få fortsätta och se hur det går!" För jag gillar Jonathan.

Tack för boken Bobbi!

Veckans bokbloggsjerka

Fredag igen! Jag hinner inte med i dagarna känns det som ibland, det går så fort. Snart är det oktober! I morgon ska jag på loppis hos en av syrrans vänner..jag har hört rykten om att det ska finnas böcker..Vi får se hur helgen slutar!
Men nu, dags för Annikas jerka:

Läser du helst standalones eller bokserier? 

Hm. Jag läser nog mest standalones faktiskt. Men jag har inget emot serier, så helst vet jag väl inte. Några av mina favoriter böcker är ju serier: Sagan om Isfolket, Narnia, Harry Potter.
Men jag vet inte, ibland tar tanken på att börja på någon ny serie emot. Det känns lite jobbigt av någon anledning, jag kan inte riktigt förklara varför. Fast nu hade jag faktiskt gärna haft The mortal instruments-serien hemma att läsa.

Haha jag tror jag säger emot mig själv ganska mycket i det där svaret..Jag läser MEST standalones, men har inget emot serier så vad jag läser helst kan jag kanske inte riktigt svara på.  Det bara blir så helt enkelt.

Odödlig av S.J. Bolton

Originaltitel: Like this, for ever

Sidor: 438

"Barney har sett saker. Sådant som inget barn borde se. Och han vet att mördaren snart kommer att slå till igen. Offret kommer att vara ännu en pojke, precis som han. Mördaren kommer tömma kroppen på blod och lämna den någonstans vid Themsens strand. 

Det kommer inte finnas några spår för poliserna Dana Tulloch och Mark Joesbury att upptäcka. Och ingen varning om vem som står på tur. Det kommer inte heller att finnas någon bra anledning för den unga polisen Lacey Flint att bli involverad. Och inte en chans att hon ska kunna hålla sig borta..."

Jag gillar verkligen S.J. Boltons böcker, de två jag nu har läst.

Det trots att det här är en ganska jobbig bok att läsa, eftersom det handlar om barn. Det blir alltid lite tuffare att ta sig igenom då tycker jag, när det är barn eller djur, i alla fall för mig.
Så den är väldigt hemsk, men samtidigt otroligt bra och spännande. En sådan bok jag hade svårt att lägga ner och bara ville fortsätta vända blad på. Det är en fördel att kapitlen är så korta, då känns det som att man tar sig framåt snabbt.

Jag skulle nog säga att man behöver ha läst den förra boken för att förstå en del som nämns i den här, nu har jag ju gjort det så det var lugnt. Det är dock möjligt att jag ändå missar en del saker eftersom jag inte läst den första om Lacey Flint, men det var inget som störde min läsning mycket.

Precis som förra gången satt jag och försökte lista ut slutet under tiden jag läste, och jag blev lurad igen. Bolton slänger verkligen runt mig med de olika ledtrådar och hintar som man får under berättelsens gång och jag tycker det är gjort på ett väldigt skickligt sätt. Jag uppskattar verkligen att hon kan lura mig så! Det gör boken mycket mer intressant än om jag hade varit säker på vilken lösning som var rätt från början.

Jag kommer absolut att vilja fortsätta min läsning av Boltons böcker, om det här håller i sig är det en författare jag kan känna mig säker på kommer ge mig spännande läsning.
Tusen tack till Modernista för boken!