onsdag 10 januari 2018

Mörk jord av Belinda Bauer


Originaltitel: Blacklands
Sidor: 277 (Pocket)
Serie: Exmoor-trilogin (del 1)
"För arton år sedan försvann Billy Peters. Hela byn tror att han blev mördad - seriemördaren Arnold Avery har ju trots allt erkänt att han mördade sex andra barn och grävde ner dem på den ödsliga heden.
Men Billys mor vägrar tro att han är död. Varje dag står hon vakt vid fönstret i världsfrånvänd väntan, medan familjen faller sönder omkring henne.
Och varje dag efter skolan, medan kompisarna leker och har kul, gräver tolvårige Steven ute på Exmoorheden. Han har nämligen bestämt sig för att rädda sin familj från morbror Billys spöke. Om det så innebär att han måste gräva upp och visa mormor skelettet efter hennes mördade son.
Så tar han även nästa steg - Steven skriver brev till psykopaten Arnold Avery i fängelset.
Brevet blir början på en livsfarlig katt-och- råtta-lek mellan ett desperat barn och en uttråkad seriemördare. En lek som kommer att få mycket värre konsekvenser än Steven någonsin kunnat föreställa sig."
Jag har bara läst en bok av Bauer tidigare, Det slutna ögat, som jag tyckte bra om! Mörk jord är hennes debut och alltså skriven före den.

Det är en väldigt imponerande debut måste jag säga. Den känns välskriven och är till och från riktigt obehaglig att läsa. Det beror på att man får följa händelser ur seriemördaren Arnold Averys perspektiv ibland. De styckena kan bli riktigt hemska och det kryper under huden på mig av obehag.

Steven är inte heller lätt att läsa om, men där är det mitt hjärta som värker istället. Han vill bara ha en normal och lycklig familj, men hans mormor står bara vid fönstret och väntar på sin mördade son, hans mamma är irriterad konstant på grund av hur hans mormor är och det går ut över Steven och hans bror. Det gör ont att läsa om det, det är inte rättvist och jag blir riktigt förbannad på både mormodern och mamman för att de inte ser de två pojkar de faktiskt har i sina liv som behöver kärlek och värme.

Det är en bok som gör att man känner väldigt mycket. Mest jobbiga och mörka känslor men det är ändå ett bra betyg att en bok lämnar avtryck på det sättet! 

6 kommentarer:

  1. Har inte läst någon av Belindas böcker, men träffade henne på Crimetime Gotland för något år sedan och hon var verkligen trevligt. Fick någon av hennes böcker signerad i samband, så ska se till att jag läser den

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad kul att du träffat henne! :)

      Radera
  2. Den verkar ju riktigt bra, inte säker på om jag klarar upp en så tung bok just nu men jag ska definitivt ha den i åtanke längre fram.

    SvaraRadera