tisdag 9 augusti 2016

Glasblåsarns barn av Maria Gripe


Originaltitel: Glasblåsarns barn
Sidor: 151 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Modernista, tack! 
"På en vårmarknad i Blekeryd i Småland, någon gång i början av 1800-talet, försvinner glasblåsarns barn Klas och Klara. Somliga visste att det skulle ske, andra bara anade det, men ingen kunde göra någonting åt saken. 
Klas och Klara har blivit bortrövade av Härskaren, som gåva till hans maka Härskarinnan, och nu tvingas de leva i det stora gotiska slottet mitt i en mörk, folktom stad."
Maria Gripe fortsätter att förtrolla mig med sina världar. Glasblåsarns barn har jag sett på film tidigare, men faktiskt aldrig läst. Det är dessutom jättelänge sedan jag såg det så att läsa boken var som att gå in i berättelsen nästan helt ovetandes om vad som skulle hända. Medan jag läste kom små minnesglimtar tillbaka och det gav en mysig, nostalgisk känsla.

Till skillnad från Pappa Pellerins dotter innehåller den här boken lite inslag av det övernaturliga och jag kan bara konstatera att jag tycker Gripe är som bäst när hon blandar in det. Hon är bevisligen alltid bra, men det är något speciellt med hennes skrivsätt när det får bli lite mystiskt.

Nu är jag verkligen pepp på att läsa om hennes Skuggserie för att se om den är lika bra som jag minns den!

8 kommentarer:

  1. De här två fina Maria Gripe-böckerna skall även jag läsa snart. Skall bli så roligt.

    SvaraRadera
  2. Just denna gillade jag också så himla mycket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att du också tycker om den :)

      Radera
  3. Har du läst Maria Gripes I klockornas tid? Tror det är min favorit av henne. :-)

    SvaraRadera
  4. Denna läste jag som liten och nu ligger detta fina nya exemplar och väntar på sin tur. Lite orolig är jag dock för att läsa om en kär favorit från barndomen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du kommer tycka om den lika mycket även nu :)

      Radera