måndag 25 juni 2018

Alltid din dotter av Caroline Säfstrand


Originaltitel: Alltid din dotter
Sidor: 295 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Massolit förlag, tusen tack! 
"I det gula huset på åsen står Jill Bergstrands dörr ofta på vid gavel. Hit kan vem som helst komma, när som helst. Hon ställer upp, hjälper till och tar hand om allt och alla och begär aldrig något tillbaka. Livet går sin gilla gång tills en enträgen släktforskare dyker upp. Denne har information om Jills mor Miriam. Historien är så osannolik att Jill först avfärdar den, men släktforskaren ger sig inte, och en redan komplicerad relation mellan mor och dotter ställs på sin spets. Hur ska de förhålla sig till den händelse som ingen av dem någonsin pratar om?
Samtidigt sveper förändringens vindar genom Jills trygga tillvaro. När avståndet till tonårsdottern växer, en oroväckande nyhet sprids på jobbet och den tillfälliga grannen Lucas dyker upp, kan inte ens post-it-lapparna med visdomsord om lycka ändra det faktum att inget kommer att bli sig likt."
Jag har inte läst något av Säfstrand tidigare, men har hört mycket bra om hennes tidigare böcker! Det har bara aldrig blivit av att jag plockat upp någon av dem själv.

Men Alltid din dotter är garanterat inte det sista jag läser av henne, för det här tyckte jag om. Lite familjehemligheter, relationer och mycket känslor i en bergochdalbana. Det var en njutning att läsa den även om ämnena inte var så positiva hela tiden. Det fanns tillfällen när jag fick en liten ångestklump i bröstet när Jill måste börja söka nytt jobb och ska fylla i blanketter till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan varje månad, där har jag suttit många gånger själv och det är ingen rolig uppgift! Författaren beskriver det så bra att Jills känslor blir mina trots att jag inte behöver göra allt det där just nu. Men hopplösheten hon känner kryper ändå över från sidorna och in i mig.

Mycket i den här boken handlar om relationen mellan mor och dotter. Jill har en ansträngd relation med sin mamma Miriam på grund av något som hänt flera år tidigare. Samtidigt har hon åt andra hållet en ansträngd relation med sin egen dotter Nellie som är tonåring och svår att nå fram till. Och vad hade Miriams mor egentligen för hemligheter? Det är väldigt bra skildrat och sakta men säkert får jag som läsare ledtrådar till vad det är som gör allt så svårt.

Efter den här upplevelsen kommer jag garanterat plocka upp hennes tidigare böcker också. Det är så kul när man får ett nytt författarskap att dyka ner i och det redan finns flera verk att läsa!


PS. Jag har nog aldrig blivit så kaffesugen av en bok tidigare! Det dricks väldigt mycket kaffe och jag ville verkligen ha en kopp själv till slut, men då var det för sent på kvällen så det gick inte! Alltså, se till att du har möjlighet att dricka kaffe när du läser den.

torsdag 21 juni 2018

Liten tvåa med potential av Camilla Davidsson


Originaltitel: Liten tvåa med potential
Sidor: 307 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Printz Publishing, tusen tack!
"Sofia är en storstadstjej som vet vad hon vill med det mesta i livet. I alla fall är det vad hon tror. Yta och kontroll är viktigt för henne. Hon har en snygg, framgångsrik pojkvän, ett välavlönat jobb inom investment banking och har nyligen köpt en tvåa med renoveringsbehov på en fin adress i Stockholm. Om det inte vore för att lägenheten behöver renoveras, alla sena jobbkvällar, hennes omöjlige chef och skilsmässan mellan föräldrarna, skulle allt varit perfekt. 
Efter noggrann research anlitar Sofia en byggfirma som ska sköta renoveringen, men när hantverkaren som ska göra jobbet dyker upp, mer än en halvtimme försenad, verkar han allt annat än pålitlig och Arvid har till Sofias irritation bestämda åsikter om både det ena och det andra. Dessutom känns det på något märkligt vis som om han ser henne på ett sätt som ingen annan i hennes liv gör, inte ens pojkvännen Oliver. 
När Arvid börjar ifrågasätta Sofias livsval uppstår sprickor i den polerade fasad hon visar upp mot omvärlden och när Sofia i ett överilat ögonblick lovar att göra honom en tjänst får det oanade konsekvenser."
Davidsson lyckas igen! Det här är en riktigt härlig feelgood. Lättläst och mysig men tar samtidigt upp allvarligare ämnen som stress och utmattningssyndrom.

I den här boken får vi följa Sofia som under hela sitt liv har kämpat för att göra sin pappa nöjd. Det ska vara höga betyg, fint och välbetalt jobb (att man får slita ihjäl sig får man faktiskt stå ut med), fin bostad, perfekt pojkvän. Det där med att teckna som Sofia egentligen älskar att göra, det är inget hon ska svamla med! Ni förstår säkert att det här inte är ett sätt man kan leva på hur länge som helst, till slut kraschar man. Och det är det här jag tycker allra bäst om med författarens böcker, hon beskriver människor som krockat med den berömda väggen med så mycket värme och förståelse.

Sofia och Arvid är väldigt lätta att tycka om. Även om Sofia ibland gör mig frustrerad med sitt sätt att envist blunda för hur hon mår. Men det ska jag nog egentligen vara väldigt försiktig med att döma henne för, jag är likadan själv. Det gör att jag tar till mig hennes problem väldigt lätt och min frustration föds nog mest i att jag så gärna vill att hon ska stanna upp och andas eftersom jag vet hur viktigt det är.
Det finns så klart en kärlekshistoria här och jag tycker mycket om samspelet mellan de två huvudkaraktärerna. De är inte perfekta och det gör dem så mycket lättare att knyta an till för mig som läsare.

Det är en bok som blandar allvar och lättsamhet på ett alldeles utmärkt sätt, precis som hennes tidigare böcker i serien om Emma.

onsdag 20 juni 2018

En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson


Originaltitel: En helt vanlig familj
Sidor: 455 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bokförlaget Forum, tusen tack!
"Hur långt skulle du gå för att skydda din familj? Och hur väl känner du egentligen dina barn?
De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i en fin villaförort utanför Lund och på ytan tycks deras tillvaro perfekt. Men en dag raseras allt. Stella anklagas för mord och hamnar i häktet.
Kvar finns de förtvivlade föräldrarna som inte förstår vad som har hänt eller vad de ska ta sig till. De är båda beredda att göra allt för att hjälpa Stella, men frågan är bara om de egentligen känner sin dotter. Eller varandra."
Nu har jag läst tre böcker av Edvardsson och älskat alla så nu är han officiellt en av mina favoritförfattare. Och det här är en av årets bästa böcker.

Jag var fast så fort jag öppnade boken och började läsa. Det är något med författarens språk som fångar mig direkt varje gång. Det blir en upplevelse då jag dels vill sträckläsa boken, dels läsa riktigt långsamt bara för att den inte ska ta slut. Första alternativet vann, jag sträckläste och det tog mig inte ens ett dygn att läsa ut den.

Berättelsen är indelad i tre delar. Först får vi följa pappan i familjen, prästen Adam. Den karaktär jag har allra svårast för, men det inser jag inte förrän senare i boken för att Edvardsson gör det här så djäkla bra! Del två är Stellas, dottern som är anklagad för mord. Del tre är mammans, Ulrika, hon som bäst kanske förstår vad som egentligen händer dottern rent praktiskt eftersom hon själv är jurist.

Det som författaren utnyttjar så bra med det här sättet att berätta, är att han visar att tre personer har tre olika versioner av samma händelser, tre olika sätt att se på livet och varandra. Det gäller inte ens mordet som Stella står anklagad för, utan han tar upp det i små, vardagliga händelser genom hennes uppväxt och får mina åsikter om de olika karaktärerna att ändras hela tiden genom berättelsens gång. Det som verkade så självklart först är något helt annat. Det lurar alltid saker under perfekta ytor och i den här berättelsen kommer du inte veta vad som är vad förrän du är på sista sidan.

Jag säger bara läs den. Hur mycket jag än skriver så kommer jag inte kunna göra den rättvisa, så gå nu och läs den!

tisdag 19 juni 2018

Veckans topplista - Australien


Dags att hoppa på Johannas topplista igen! Den här veckan handlar det om Australien. Här blir det lite blandat med böcker jag läst och inte läst.


Absolut första boken jag tänkte på. Jättebra deckare! 


Av samma författare som till Hetta, den här har jag tyvärr inte läst ännu.


Första boken om Harry Hole utspelar sig i Australien och det är den enda i serien som jag faktiskt har läst.


Det här är ju en grymt populär bok, men jag har inte läst den.


Mortons bok utspelar sig bara delvis i Australien, men den är så bra så jag tar varje chans jag kan att nämna den!

måndag 18 juni 2018

Hon som inte vet av Karen Cleveland


Originaltitel: Need to Know
Sidor: 317 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Norstedts, tusen tack! 
"Vad gör du när allt du tar för givet kanske är en lögn?
CIA-analytikern Vivian Millers uppdrag är att avslöja ryska spionceller i USA. Hon kommer över en hemlig mapp som innehåller bilder på infiltratörer som lever i landet under täckmantel. Ett par klick senare är allt som betyder något för henne, hennes jobb, hennes man, till och med hennes barn under hot. Vivian har svurit på att försvara sitt land mot alla fiender, men nu står hon inför ett omöjligt val. Hon slits mellanplikttrogenhet och förräderi, kärlek och misstänksamhet. Vem kan hon lita på?"
 Det här var en riktig bladvändare! Precis som utlovat av både blurbar och recensioner jag hade läst innan jag själv plockade upp den.

Jag var lite skeptisk eftersom den beskrivs som en spionroman till viss del och det brukar inte vara något jag fastnar för. Men den var faktiskt jättesvår att lägga ner när jag väl hade börjat läsa. Det där med spionroman tycker jag nog att man kan ignorera om man som jag känner att det skrämmer bort en lite i vanliga fall!

Det är en berättelse där du aldrig riktigt vet vem du kan lita på. Författaren övertygar dig om en sak ena stunden, sen svänger hon runt precis allt och gör så att du är bombsäker på att det är motsatsen som stämmer. Det är som en bergochdalbana!

Största delen av boken var riktigt bra, den är spännande och sidorna flyger verkligen bara fram. Däremot har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om slutet. Det var inte vad jag hade förväntat mig och jag är inte säker på om jag gillar det eller om det gjorde mig irriterad. I och för sig är det ju kul när en bok gör en förvirrad och man bara längtar efter att få prata med andra om det! Så om någon av er har läst den, utan att spoila kan ni väl skriva i kommentarerna om ni tyckte om det eller inte? Och vill ni berätta mer om era reaktioner så maila mig så kan vi diskutera det!