Ristmärken av Johan Theorin

 

Originaltitel: Ristmärken

Sidor: 394 (Inbunden)

Serie: Ölandssviten (del 6)

"Polisinspektör Tilda Davidsson är höggravid när hon går in för att hjälpa en knivhuggen kollega i den mörka kustgården på norra Öland. På övervåningen hittar hon ett äldre par, döda i en dubbelsäng.

Tildas gamle släkting Gerlof minns att den isolerade gården ligger intill ett av andra världskrigets mest hemliga försvarsprojekt. Gradvis förstår Gerlof att de gåtfulla dödsfall som drabbade soldaterna inte är glömda och att en mördare från det förgångna fortfarande går lös."

Ölandssviten är en av mina favoritserier. Jag tycker verkligen om karaktärerna Gerlof och Tilda och brukar sluka böckerna. Tyvärr blev inte Ristmärken någon ny favorit i serien, jag fastnade inte alls lika mycket som jag brukar. 

Jag vet inte riktigt varför, berättelsen fångade mig bara inte. Varken det privata i Gerlofs och Tildas liv eller mysteriedelen. Jag upplever att det inte blev spännande på samma sätt som det brukar. Sen slutade den med en cliffhanger som jag inte riktigt bryr mig om.  

Kanske hade jag för höga förväntningar eftersom jag gillat de tidigare delarna så mycket. Jag kommer absolut läsa vidare och hoppas på att känslan jag saknade kommer tillbaka i nästa bok.