Älvkorset av Jenny Töredal

Originaltitel: Älvkorset

Sidor: 231 (Häftad)

Serie: Första delen i en planerad trilogi. 

Recensionsexemplar: Från författaren, tack! 

"Röda ögon såg bistert ut i den mörka natten. Den mäktige var arg. Mycket upprörd. Irriterat vred han sina händer. Jag befann mig i en tät skog. Vinden blåste. Det var isande kallt och jag hade bara nattlinne. Varför hade jag så lite kläder på mig? Jag var rädd. Varför var jag här? Röda ögon borrade sig in i mig. Den mäktige ville ha mig. Han var ute efter mig. Han gick emot mig, steg för steg. Allt närmare. Jag kunde inte röra mig.

En ung kvinna ärver ett magiskt smycke. Ett smycke som tillverkades för länge, länge sedan, i en annan tidsålder än vår. Det magiska smycket tillverkades djupt inne i De otämjda bergen och fick bära namnet Älvkorset. Dess magiska egenskaper skulle ge beskydd emot onda krafter. Men vem som helst kunde inte använda smyckets krafter. Det måste vara rätt bärare. Älvkorsets bärare, och smycket kunde bara användas av den som knöts till dess kraft via blodsband. Den unga kvinnan blir Älvkorsets bärare och hon dras in i en kamp emot onda krafter. En kamp på liv och död."

Det här är en väldigt underhållande och snabbläst fantasyberättelse. Ella, som ärver det magiska smycket, blir lämnad ensam i en parallell värld när hennes mormor går bort. Allt hon egentligen vet är att hon måste ligga lågt och hålla smycket gömt från många olika krafter som är ute efter det.

Hon blir dock upptäckt av Widas väktare, en riddarorden som upprätthåller lag och ordning i den här världen. Hennes mormor har varnat henne för att lita på dem, men till slut börjar hon tvivla, de verkar inte vilja henne något ont. Även om deras världsuppfattning krockar ganska ordentligt. Ella kommer nämligen från vår värld, men i den här andra råder nästan en medeltidsålder. Det är väldigt hårt att männen bestämmer, kvinnor får inte bära vapen, de ska beskyddas. Ella håller som ni kanske förstår inte med och det gör att många konflikter uppkommer.

Den är väldigt spännande och lagom lätt för mig som brukar bli lite skrämd av stora, tjocka fantasyböcker med kartor och allt möjligt. Jag tycker verkligen om den här. Visst sitter jag och kokar av frustration ibland av hur gammaldags syn männen i Wida har, men det är ju en del av berättelsen och Ella bråkar på ganska bra för att få dem att ändra sig. Till slut kommer även en annan självständig kvinnlig karaktär in i bilden och jag hoppas att hon får ännu mer plats i fortsättningen!

Det enda jag störde mig på var att det lite väl ofta dök upp sexiga och charmiga leenden. Förutom det njöt jag av läsningen och vill veta hur det går!