I en mörk, mörk skog av Ruth Ware

Originaltitel: In a dark, dark wood

Sidor: 315 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Lind&Co, tack!

"En oväntad inbjudan från barndomsvännen Clare dyker upp i den tillbakadragna författaren Noras mejl. En av Clares väninnor organiserar en möhippa och vill gärna att Nora kommer, trots att det var åratal sedan Nora och Clare hördes av.

Väl på plats, långt ute i skogen, gör alla sitt bästa för att bjuda till. Men snart uppstår spänningar mellan både nya och gamla bekantskaper. Kontakten med omvärlden är i det närmaste obefintlig i det isolerade huset. Inom loppet av ett dygn går möhippan från krystad och märklig till våldsam.

Är alla verkligen där på samma premisser? Varför är Nora bara bjuden på möhippan men inte på bröllopet? Och vem är det egentligen Clare ska gifta sig med?

Helgen slutar med att Nora vaknar upp i en sjukhussäng. Hur har hon fått alla skador? Var är de andra? Varför sitter de poliser på vakt utanför rummet där hon ligger? Och framför allt - varför minns hon inte vad det är som hänt?"

Vem kan motstå titeln på den här boken? Inte jag i alla fall och när jag sedan läste handlingen lät det som en perfekt bok för mig. Det kan jag säga att det var också.

Det är psykologisk spänning och jag vet aldrig riktigt vem jag kan lita på av karaktärerna. Vem är ond och vem är god? Varför verkar någon smyga omkring utanför huset och vad hände egentligen den där sista kvällen som Nora inte kan minnas?

Det är riktigt intressant att se hur Nora sakta faller tillbaka i den gamla rollen hon hade som Clares vän. Alltid nummer två. Osäker. Alltid i skuggan av perfekta Clare. Hon får tillbaka sin stamning och det märks att det tär på henne när alla envisas med att kalla henne för det gamla smeknamnet Lee som hon för länge sedan lämnat bakom sig, tillsammans med mycket annat hon inte vill minnas.

Den delen, som sliter på ens nerver tillräckligt bara den, tillsammans med att de är isolerade i ett hus ute i skogen gör allting väldigt obehagligt och stämningsfullt. Sakta men säkert får jag som läsare återskapa minnena från helgen i samma takt som Nora gör det. Det går att känna hennes frustration när hon inte vet vad som hänt eller om hon ens kan lita på sig själv.

I en mörk, mörk skog är en av de där böckerna som är helt omöjliga att släppa när man väl börjat läsa. Jag hoppas verkligen att det kommer mer av författaren på svenska snart!