Dansa min docka av M.J. Arlidge

Originaltitel: The Doll's House

Sidor: 374 (Inbunden)

Serie: Helen Grace (del 3)

Recensionsexemplar: Från Lind&CO, tack! 

"Ruby Sprackling vaknar med huvudvärk och ett vagt minne av besöket på klubben kvällen före. Hon trevar i mörkret efter sin astmainhalator men hittar inte ens nattygsbordet. Förvirrad rådbråkar hon sin dimmiga hjärna. Hon vet att hon gick och la sig i sin egen säng, men nu har hon vaknat i en fönsterlös källare.

Kort därpå hittas ett kvinnolik på en strand, inte långt ifrån där Ruby hålls fången. Kriminalkommissarie Helen Grace kallas till fyndplatsen. Offret är en ung kvinna som inte ens har anmälts som saknad eftersom familjen har fortsatt ta emot sms och tweets från henne. Helen förstår att det handlar om en person som inte kommer att sluta i första taget, förmodligen håller han redan ett nytt offer fången.

Samtidigt går det upp ett ljus för Ruby i källaren: Hon är som en marionett i en dockmakares händer. Och mannen som tagit henne till fånga har makten över hennes liv - och död."

Det här är den tredje boken om Helen Grace. Först kommer Ole dole, sen Bro bro breja och nu Dansa min docka. Jag måste säga att jag verkligen gillar titlarna som spelar på barnramsor. De två första är ganska grymma, det är vidriga mord som sker. I den här är det lite annorlunda, brottet är fortfarande hemskt, men det är mer intensivt på ett klaustrofobiskt sätt.

Tänk dig själv, du går och lägger dig i ditt hem, det som ska vara den tryggaste platsen på jorden, och vaknar upp i ett litet, mörkt rum där en främling har full kontroll över dig. Huh, det kryper i mig bara jag tänker på det.
Vi får följa både Helen i sin jakt på mördaren, Ruby när hon försöker att inte bli galen i sin fångenskap och även förövarens tankar och känslor. Vid sidan av dem tre får man även ta del av några andra karaktärers liv och ageranden. Det skulle kunna bli rörigt när det hoppar mellan så många olika men det flyter på bra och är inte förvirrande alls. Tvärtom behövs alla de här olika perspektiven för att förstå mycket av det som händer. Helen Grace har nämligen inte bara en mördare att jaga, det är dramatik på jobbet och i privatlivet också.

Jag gillar verkligen den här serien och rekommenderar den så ofta jag kan. Det är spännande och snabbläst, jag har aldrig förstått hur allt hänger ihop innan författaren vill att jag ska göra det. De är riktiga bladvändare! För att få ut det mesta av serien tycker jag att det är bäst att börja i rätt ordning, annars kan man gå miste om en del detaljer som är bra att veta i de senare böckerna.