Jag började nämligen fundera på något när jag var ute på promenad tidigare i veckan. För första gången på länge hade jag min vanliga kamera med mig, och jag hade så roligt. Jag kröp runt i gräset, på stranden, hade Nitro att springa mot mig, hoppa upp på saker och så vidare, allt medan jag fotade. Och det var roligt.
Grejen är, att det är så länge sedan jag hade med kameran, för jag slutade fotade för att det var roligt. Istället blev det mer viktigt att det blev bra, och till slut fick kameran stanna hemma helt, för jag blev aldrig nöjd och all glädje i det försvann.
Jag älskar att fota egentligen. Det är något jag har från min morfar. Han hade alltid en kamera med sig för att dokumentera allt, för att spara minnen. Det var därför jag började fota. Ni ska bara veta hur många foton jag har på Aramis från våra år tillsammans, det är löjligt många. Det är därför jag borde fota mer igen, för att komma ihåg, och för att det är så jäkla kul när jag gör det för rätt anledningar.
Tyvärr gör jag ofta så här. Det är anledningen till att jag inte skriver dikter lika ofta längre, till att jag inte gör smycken längre. Till och med promenaderna blev en tid mest till för att gå ner i vikt, det viktiga var att jag var ute allra minst en timme, för då var det en bra promenad. Jag slutade upptäcka saker och njuta av dem. Det är så hemskt tråkigt att jag så lätt faller in i det, att glädje så lätt byts ut mot någon press att prestera. Vem försöker jag imponera på egentligen? Jag har folk som tycker om det jag skriver, jag är ingen superfotograf men jag kan få till ganska okej bilder ändå, jag har sålt smycken på tradera en gång i tiden, varför är det inte bra nog för mig? Varför kan jag bara inte slappna av och njuta av att göra det jag tycker om?
Jag är i alla fall väldigt glad för att jag äntligen fick med mig kameran ut. Det var befriande och roligt igen och jag ska verkligen fortsätta öva på att göra allt det här, för att det är sådant som gör mig glad när jag släpper all idiotisk press jag har på mig själv.
Usch vad jobbigt att det blir så :/ Jag tycker iaf att dina bilder är jättefina! Speciellt de på Nitro :)
SvaraRaderaTack snälla! :) Det är verkligen roligt att fota honom, eller djur överhuvudtaget :)
RaderaKänner igen det där...
SvaraRaderaFina bilder!
Vad trist att du också känner så :(
RaderaTack snälla!
Släpp kraven och bara gör! Om det går, det är lättare att säga än att göra, när man vill att det man gör skall vara perfekt. Jag älskar också att fota och har nästan alltid med mig kameran. I januari började jag vara med i en fotoutmaning, 365 foton, utan några kunskaper förutom att jag gillar att fota, och det har varit så kul! Jättetrevliga människor som är med i utmaningen och alla uppmuntrar varandra. Vissa är uppenbart riktiga proffs med utbildning i fotografering, men de flesta är nog vanliga hobbyfotografer.
SvaraRaderaJag tycker att det vore jättekul att se foton från dig blandat med bokrelaterade inlägg :) Dels är det kul att få en inblick i andras liv, och inte bara läsa om böcker, dels är det inspirerande foton. Som trädstammen på stranden, så fin vinkel, jag vill också testa något liknande, och hunden är ju fotogenisk, så fin mot vattnet. Fota och visa oss här i bloggen, det tycker jag :) Ha en fin dag!
Jag hade också alltid med mig kameran förut, speciellt så fort jag tog en promenad. Fotade allt jag hade lust med, så det är som en stor del av mig försvann där när jag slutade med det och det är verkligen tråkigt.
RaderaTack för de uppmuntrande orden! Jag kanske får börja ta helgerna till icke-bokrelaterat eller något sådant, med lite foton eller såna här random inlägg om vad som helst.
Jaa, det tycker jag! Jag ser ju dina bilder på Instagram och skulle gärna se dem i större format här i bloggen också :)
RaderaJag känner också igen det där. Just nu tycker jag det är jobbigt att släpa med kameran och fotar nästan bara med mobilen. Jag tycker dina bilder är riktigt fina!
SvaraRaderaDet har varit lite så också ibland, att jag inte orkat dra med stora kameran när jag har mobilen. Men det är något speciellt med att leka med kameran, det är lite roligare ändå, än bara mobilkameran.
RaderaJag håller med jusnujusthar ovan. Hoppa på 365-utmaningen nästa år. Mest glada amatörer och himla trevlig stämning bland alla som kommenterar.
SvaraRaderaJag tycker gott att du kan blanda upp bokinläggen med en bildinlägg, det är kul att se andras bilder. Blev lite inspirerad att ge mig ut en sväng i morgon bitti när jag läste ditt inlägg. Antingen med riktig kamera eller bara mobilen, det beror på om jag tar en promenad eller en liten springtur.
Ha en riktigt skön fortsatt helg in detta sagolika väder!
Tack för uppmuntran! Jag ska absolut fundera på att blanda in lite bildinlägg i det hela ibland :). Blev mer sugen på det nu efter era fina kommentarer. Kanske helgerna kan bli till det för det om jag fått några bilder under veckorna :).
RaderaKänner igen det där du säger om att sätta press på sig själv, jag är nämligen likadan... Men jag har äntligen börjat lära mig att se och känna igen tecknen och då ta en liten paus och andas ut och tänka igenom varför jag gör det jag gör så att jag inser i tid att jag inte behöver vara bäst utan det räcker bra med det jag gör så länge jag tycker det är kul att hålla på. Kul att hunden heter Nitro! Jag har nämligen en Nitro också meen min Nitro är en bengal.
SvaraRaderaJag måste bli bättre på att göra som du gör, ta en paus och komma ihåg varför jag gör det. Ja just ja! Har för mig att jag sett inlägg om din kisse med samma namn och tyckt att det var kul :)
RaderaJag kan förstå när det blir så.. att allt man gör ska kunna mätas och det inte längre blir så som det är tänkt, att släppa och njuta, testa sig fram. Jag brukade alltid förut ta tid och distans på alla mina springpass men har slutat med det sedan långt tillbaka, jag bara går ut och springer lite. Det är jättekonstigt egentligen när pausen och nöjet också ska bli något krav..
SvaraRaderaDet ser ut att ha varit en underbar fotopromenad! Våra fyrbenta vänner är ju världens skojigaste sällskap :)
Visst är det galet när det blir så? Det man gör för att det är kul ska ju vara för att ladda batterierna så man orkar alla måsten. Det blir bara helfel när det också förvandlas till press och måsten.
RaderaJag hatar när prestationsångesten sätter käppar i hjulet för aktiviteter som är kul, men det är så lätt hänt att det blir så. Kul att du kunde ta med kameran ut och ha kul :) Fina bilder blev det också.
SvaraRaderaJa det är verkligen tråkigt när det händer! Tack snälla :)
RaderaKänner verkligen igen mig - är lite samma med just foto, men även målning/teckning för mig. Och recensionsskrivande ibland ehe ...
SvaraRaderaMen då borde en ju bara släppa alla krav (okej det är omljligt men aja) och göra iallfall eftersom en ju faktiskt mår bra av det. Att ta en paus verkar ju också som ett tips, då du nu efter att inte ha gjort det på ett tag hittade glädjen i det igen :) borde verkligen ta tag i saker jag nu inte gjort på en tid, som jag ändå älskar. Heja och lycka till till oss!
Ja ibland har jag känt en början till det angående recensionsskrivandet också, men hittills har det inte tagit över här som tur är. Vet inte vad jag skulle göra om jag tappade bloggen, den är verkligen mitt lilla rum där jag kan vara mig själv och få kombinera skrivande och läsande som jag älskar.
RaderaHoppas du också hittar tillbaka till glädjen i de sakerna du inte gjort på ett tag! Heja heja!
Känner igen det där. Jag är likadan. Tur att du tog med kameran för bilderna är otroligt fina.
SvaraRaderaVad tråkigt att det är så för dig också :(. Tack snälla!
RaderaJättefina bilder! :) Vore jättekul om du hade bildinlägg t.ex på helgerna.
SvaraRaderaKänner tyvärr också igen mig i det du skriver. Förut skrev jag mycket och älskade det, men nu blir det mest att-göra-listor och liknande. Älskar fortfarande att skriva men ibland känns det som om hjärnan har stängt av den funktionen. Men jag ska peppas av ditt inlägg och ta nya tag! :)
Sorgligt att det är så här i samhället, att glädjen alltid kommer i andra hand, eller sista. Undrar varför det har blivit så? Det är något vi borde ändra på!!
Kram på dig!
Tack för uppmuntran! :) Kanske får börja med det, jag har ju galet mycket äldre bilder också som går att använda om jag inte fotar nya. Det kanske också pushar att fota mer :).
RaderaJag känner verkligen igen det du skriver, som att hjärnan stängt av. Man vill fortfarande men det tar bara stopp när man väl försöker. Så trist när det händer! Jag hoppas du kommer igång igen och hittar glädjen i att skriva igen :).
Kram!
Jättebra text! Jag kan verkligen också känna igen mig i det där. Jag hoppas att du kan finna glädjen i det du gör, för det är helt unikt! Det är ju fantastiskt att vara kreativ på så många olika sätt, det tycker jag är häftigare än någon som är superbra på en specifik grej. (Jag tycker btw att bilderna var supersnygga 😊). Kram!
SvaraRaderaTack snälla för de fina orden! Kram :)
Radera