Breven från ön av Jessica Brockmole

Originaltitel: Letters from Skye

Sidor: 265 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bazar Förlag, tusen tack! 

"Mars 1912: 24-åriga poeten Elspeth Dunn har aldrig sett världen bortom sitt hem i Skottlands avlägsna Isle of Skye. Så när hon får ett brev från ett fan, David Graham, collegestudent i Amerika, blir hon förundrad. De två börjar brevväxla och snart fördjupas både förtroende och känslor, och de vågar avslöja både sina vildaste drömmar och djupaste hemligheter. Men så bryter första världskriget ut och plötsligt har förutsättningarna förändrats...

Juni 1940: Vid andra världskrigets start har Elspeths dotter Margaret förälskat sig i en pilot vid brittiska flyget. Hennes mor varnar henne för kärlek i krigstider, men förgäves. Men ett bombanfall skakar Elspeths hus, brev som gömts i en vägg rasar ut och Elspeth försvinner. Endast ett brev finns kvar som en ledtråd till var hon kan ha begett sig. Margaret ger sig iväg för att hitta sin mor, men hon kommer finna många hemligheter längs vägen..."

Jag älskar böcker i brevform. Jag vet att många har problem med dem men jag tycker det känns som att jag får komma så nära karaktärerna när jag får läsa deras tankar och känslor i brev. Som att jag får ta del av deras innersta. Speciellt när det är kärleksbrev och det är det mycket av i den här boken.

Men det blir inte sliskigt, det är alldeles för finstämt skrivet. Det är dessutom mycket oro och sorg inblandat. Elspeth får vara med om två världskrig som skakar om hennes värld på olika sätt. Det är allra mest breven från det första jag tycker om, mellan henne och David. Deras trevande vänskap med det skrivna ordet som enda sätt att lära känna varandra. Och beskrivningarna av hennes hem på Isle of Skye, det är helt magiskt. Efter att ha tagit Google till hjälp är jag ännu mer kär i stället, så vackert!

I den senare historien, 1940, får vi främst följa hennes dotter, Margaret, i brev till sin fästman och till släktingar. Hon försöker ta reda på vad som egentligen hände med hennes mamma under första världskriget, vem hennes pappa är och varför hennes mamma nu helt plötsligt försvunnit efter att de där breven kom fram ur sitt gömställe. Det är också en intressant historia, lite som ett mysterium där Margaret försöker kommer närmare Elspeth utan att kunna fråga henne direkt vad allting handlar om.

Bara man kommer ihåg att titta vem det är som skriver och vilket årtal som står så blir det aldrig förvirrande trots att flera olika röster kommer till tals. Alla har en mening och behövs för att driva historien framåt. De har fått mig att sitta med tårar i ögonen, ha ett leende på läpparna och vissa stunder gjort så att jag kommit på mig själv med att hålla andan.

Det är verkligen en vacker och välskriven kärlekshistoria, där kärleken inte bara är mellan människor, utan också till naturen, det skrivna ordet och livet i stort.