Björnstad av Fredrik Backman

Originaltitel: Björnstad

Sidor: 472 (Inbunden)

Serie: Björnstad (del 1)

"Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad? 

Bara allt. Den betyder bara allt.

Björnstad är första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång.

Mitt i allt står Peter, som flyttar hem efter livet som hockeyproffs för att bygga upp sin moderklubb, och Mira, som slita mellan advokatkarriären och ett tyst liv i skogen som fru och mamma. Det är en saga om idrott och familj, och om hur långt vi är redo att gå för att skydda våra barn."

Herregud.

Jag ska erkänna att jag var nervös för den här boken. Det är ingen hemlighet hur mycket jag älskar Backmans böcker. Men när jag läste att han skulle skriva om en hel stad, och att den här nya boken skulle vara mycket mer allvarlig än de tidigare så blev jag faktiskt lite nervös. Jag hade så klart inte behövt oroa mig. Det här är så bra att jag inte vet vart jag ska ta vägen efter att ha läst ut den.

Det tog mig ett dygn, hade jag inte behövt sova och jobba hade jag suttit uppe hela natten och läst ut den i ett svep. När jag väl var tvungen att gå hemifrån tänkte jag på den. Var förbannad och ledsen på många, sörjde och hoppades med andra. Berättelsen vägrade lämnade mig. Det är något otroligt speciellt med Backmans språk, han vet hur han ska använda orden för att man ska känna precis allt han skriver. Jag levde och andades i Björnstad från första till sista sidan, och med tanke på hur det känns just nu kommer jag vara kvar där ett tag till. Det är inte en bok jag bara glömmer efter att ha lagt undan den.

Den är verkligen mörkare än något han tidigare skrivit. Visst sitter jag och ler eller skrattar med karaktärerna ibland, men oftast så krossar den mitt hjärta. Det är 472 sidor där vartenda ord, varje formulering letar sig in i mina hjärtslag och gör så att det blir svårt att andas.

"Under hela deras barndom älskade Maya sin bästa vän för att hon inte var som någon annan flicka hon träffat, men tonåren har varit som sandpapper på Ana. Hon blir slätare och slätare, mindre och mindre." - sid 84.

Årets bästa bok, utan tvekan.