Liten allmän uppdatering

Hej på er!
Nu är det söndag, och tiden går så långsamt, så långsamt. Jag har väl aldrig längtat till första september så här mycket tidigare. September är ju höst, jag som är sommarmänniska.
Men nu är det lite annorlunda, och eftersom det kommer påverka uppdaterandet på bloggen också så vill jag nämna det här.

På tisdag kommer min pojkvän och hälsar på, han bor i Belgien och sist han var här var i...slutet av april, det var då vi blev tillsammans. Det har varit en lång väntan kan man ju säga. Han är här i tre veckor ungefär, och då kommer jag så klart att ha lite mindre tid till läsning och att skriva.

Jag har dock förklarat för honom att jag inte överlever tre veckor helt utan böcker och bloggen så han vet att jag kommer sitta här liiiite i alla fall! Haha, sånt får han ta.
Men så ni vet, det kommer inte inlägg lika oftast som jag försöker ha normala dagar, utan några stycken i veckan ända fram till den 24:e september.

Så jag försvinner inte helt! Jag blir bara lite mer frånvarande en sväng och kanske inte kan kommentera på era bloggar osv. Men jag ska försöka så mycket jag kan :).

Athena av Marta Söderberg

Originaltitel: Athena

Sidor: 295 (Danskt band)

"Maya lever i zonernas gränder, ständigt på sin vakt. Benjamin har ingen och inget, och längtar bort från sitt kriminella liv. Makten kallar dem nummerlösa. En natt kidnappas Maya och Benjamin, och vaknar upp på Athena, en hemlig agentorganisation. Tillsammans med andra nummerlösa ungdomar ska de genomgå ett rekrytprogram.

De lever i en tid när allt har fallit sönder. Ingen saknar dem. Maya och Benjamin tvingas vänja sig vid Athenas hårda värld. Men hur långt är de beredda att gå för att klara prövningarna? Hur mycket är de villiga att offra för att kanske få en ny chans?"

Jag var lite tveksam till om jag skulle läsa den eller inte, men till slut blev det så att den hamnade i mina händer och blev läst.
Och jag gillar den. Det här är första delen i en serie, jag vet inte riktigt hur många delar det är tänkt att det ska bli. Det kanske någon av er har bättre koll på?

Men i alla fall, vi får följa Maya och Benjamin som lever i en väldigt dyster framtid. Det är inte i Sverige utan ett påhittat samhälle. De nummerlösas liv är inte lätt och både Maya och Benjamin har olika sätt att klara sig från dag till dag. Tills de då blir kidnappade av Athena och sätts i ett träningsprogram, där de som åker ut...försvinner. Ingen vet exakt vad som händer med dem.

Det finns nog en del likheter med Hungerspelen här, men samtidigt tycker jag att den står bra själv också. Kapitlen hoppar mellan Maya och Benjamin, vi får inblickar i deras liv innan kidnappningen och sedan är det mycket om hur de upplever den träning de får genomgå, deras försök att förstå varför de har blivit utplockade och vad syftet egentligen är.

Den är lättläst och snabbläst, det händer oftast något och jag funderade nog lika mycket som Maya och Benjamin över hur allt hängde ihop. Lite kärleksvibbar fanns med, men än så länge ingen kärlekstriangel, och jag hoppas verkligen fortsättningen kan hålla sig bort från det också, det vore så uppfriskande!

Gillar du eller någon du känner Hungerspelen eller kanske Divergent så kan det här absolut vara en bok att kolla lite närmare på!

Från fysisk bok till ljudbok!

Jag skrev i förra veckan att jag hade problem med Att föda ett barn av Kristina Sandberg. Inte med själva berättelsen, men sättet den var skriven på.
Men så läste jag i kommentarerna att historien blir lättare att läsa i de två följande böckerna, och nu känner jag att jag verkligen vill komma igenom första så jag kan avsluta trilogin någon gång.

Någon dag efter det, så läste jag ett inlägg på en annan blogg, jag minns inte hos vem det var. Men hon hade i alla fall lyssnat på Att föda ett barn, som ljudbok och tyckt att det var en bra upplevelse.

Så nu har jag bytt, jag har lagt bort den fysiska boken och sparat ned ljudboken till min bokhylla på Storytel istället! Jag testade att lyssna lite under helgen, och det fungerade faktiskt mycket bättre. Nu kör jag på det istället och hoppas det fortsätter att kännas bra!

April, April av Mattias Edvardsson

Originaltitel: April, April

Sidor: 264 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Opal, tusen tack! 

"Det händer att man går förbi en människa och fastnar med blicken. Utan att veta riktigt vad det är, så kan man inte släppa den där personen. Man tänker att allting kunde varit annorlunda, allting förändrat, om man bara stannat och inte låtit denna människa gå förbi och försvinna. 

Exakt så var det med April Falk. En brännande känsla i magen, intill hjärtat, nåt som sa mig att ingenting skulle vara detsamma efter det här."

Det här är alltså boken som fick mig intresserad tack vare ett Instagram-konto som tillhör karaktären April Falk. Har ni Instagram och vill ta en titt så är det april_falk ni ska leta efter.

En varning här i början, har ni svårt att läsa om självskadebeteenden, eller vet med er att det får er att må dåligt så vill jag meddela att det finns lite sådant i boken och att jag kommer skriva lite om det längre ner i det här inlägget.

Jag tycker otroligt mycket om den här berättelsen. Den utgår ifrån Hugo, en 17-årig kille som hela livet stått vid sidan om, eller som han själv uttrycker det på första sidan "levt i skuggorna, i marginalen". Nu är han trött på livet, och vill lämna det på ett sätt som gör att man kommer ihåg honom. Det går inte riktigt som planerat kan vi ju säga och han hamnar på ett behandlingshem för ungdomar. Där möter han tre andra, Julie, Nico och April, som alla har sitt eget bagage att bära på.

Det är en bok om vänskap, om livet, både dess mörka sidor men även ljusglimtarna som finns. Speciellt när man hittar folk som förstår. Nu har jag bara läst två böcker som John Green skrivit (The Fault In Our Stars och Den andre Will Grayson), men jag får lite Green-vibbar här. Fast samtidigt en känsla av att Edvardssons bok är mer...verklig.
Och när jag säger det så menar jag det som något positivt. Jag tror de här karaktärerna är lättare att känna igen sig i. Jag vet att jag gjorde det på lite olika sätt med alla.

Ett av de citat jag sparat, som fick mitt yngre jag att hoppa till var det här:

"Du fattar väl att det här inte är riktigt smärta?" sa hon och pekade mot armen. "Det som gör riktigt ont sitter nån helt annanstans, mycket längre in.

 Nu ska jag inte skrämma upp någon, det var flera år sedan jag mådde så pass dåligt. Men jag rycker nästan alltid till när jag läser något som beskriver den känslan så glasklart.

April, April är en väldigt stark och bra berättelse, om allt mellan himmel och jord. Du får vänskap, kärlek, hat, det jobbiga och det fina, allt blandat på sidor som jag hade svårt att släppa taget om.

Book haul: recensionsexemplar

(Det absolut bästa med videon är som vanligt min lilla hjälpreda som hinner uppvisa uttråkning, förvirring och kanske en fundering om böckerna går att äta...) 

Böcker jag pratar om:

• Akrobaten av Jenny Forsberg
• April, April av Mattias Edvardsson
• Ole dole av M.J Arlidge
• Vinterstängt av Jorn Lier Horst
• Jakten på ubåt 864 av Jerome Preisler & Kenneth Sewell

Tips under veckan

Nu var det ett tag sedan. Jag har garanterat fått tips men jag har varit för trött i skallen för att komma ihåg att skriva om dem. Men idag när jag satt och kikade runt på alla bokälskare på Youtube så ramlade jag över en bok som verkade väldigt intressant. Den finns bara på engelska (än, kan ju hoppas att något svenskt förlag tycker den verkar intressant!), men den gjorde mig så nyfiken att den får vara med här.

"Neil Gaiman meets Joe Hill in this astonishingly original, terrifying, and darkly funny contemporary fantasy." 

Carolyn's not so different from the other human beings around her. She's sure of it. She likes guacamole and cigarettes and steak. She knows how to use a phone. She even remembers what clothes are for. After all, she was a normal American herself, once. 

That was a long time ago, of course--before the time she calls "adoption day," when she and a dozen other children found themselves being raised by a man they learned to call Father. Father could do strange things. He could call light from darkness. Sometimes he raised the dead. And when he was disobeyed, the consequences were terrible. 

In the years since Father took her in, Carolyn hasn't gotten out much. Instead, she and her adopted siblings have been raised according to Father's ancient Pelapi customs. They've studied the books in his library and learned some of the secrets behind his equally ancient power. Sometimes, they've wondered if their cruel tutor might secretly be God. 

Now, Father is missing. And if God truly is dead, the only thing that matters is who will inherit his library--and with it, power over all of creation. As Carolyn gathers the tools she needs for the battle to come, fierce competitors for this prize align against her. 

But Carolyn can win. She's sure of it. What she doesn't realize is that her victory may come at an unacceptable price--because in becoming a God, she's forgotten a great deal about being human."

Nu har jag inte läst något av Neil Gaiman ännu (jag ska!) men ungefär alla älskar ju honom, och Joe Hill är en favorit hos mig. Så det här borde vara riktigt, riktigt bra, eller hur? Jag tycker den låter jätteintressant!

Youtube-kanalen jag hittade tipset på är ThePerksOfBooks, en av mina favoriter! 

Tre avtryck av himlen av CH Wahlund

Originaltitel: Tre avtryck av himlen

Sidor: 198 (Häftad)

Recensionsexemplar: Från Affront förlag, tack! 

"Tre avtryck av himlen samlar CH Wahlunds Katakrestrilogi i en utgåva.

Hafgufa utspelar sig i ett framtida Sverige där skrivmaskiner är dyrbart kontraband och där det mystiska havsmonstret Hafgufas uppenbarelser noggrant noteras.

 Isolatopia tar vid där Hafgufa slutar men flyttar handlingen från det vattendränkta landskapet in till de kontrollerande i maktens korridorer.

Den tredje neologismen avslutar trilogin och ställer frågan hurvida flykt överhuvudtaget är möjligt."

Helt plötsligt verkar jag ramla över böcker där det har gått åt skogen med Sverige av en eller annan anledning. Först Toffs bok, sen Sex liter luft (jag räknar att alla människor försvinner som att något gått åt skogen, även om jag inte avslutade boken), och nu den här trilogin.

Det här är en ganska tunn bok så varje del av trilogin är väldigt kort och lättläst. Jag gillar att det verkligen ser ut som att det är skrivet på skrivmaskin också. Med tanke på att skrivmaskiner är viktiga och väl kontrollerade i det här framtida Sverige. Det ökar på läsupplevelsen.

Angående själva berättelserna så gillar jag den första boken bäst. Där var det mest intressant och spännande. Det är en lågmäld spänning dock, eftersom allt är så övervakat så måste allt ske i det tysta. Så det är ingen actionfylld historia på så sätt.
Den andra boken är lite mer filosofisk, och där tappade den väl mig en del. Jag hade inte riktigt väntat mig det och det blev lite för långdraget i vissa stycken. Men som sagt, det är korta böcker så det går snabbt att läsa i alla fall.
I den tredje och avslutande delen händer det lite mer igen, på samma lågmälda vis. Men jag gillar trots allt ettan bäst.

Karaktärerna är ganska svåra att komma in på livet under den här korta stunden som det tar att läsa. Jag vet inte riktigt vart jag har dem. Med huvudkaraktären ser jag det dock som en positiv sak, för jag blir osäker i början på om han ser igenom myndigheternas regler eller om han är helt i deras led.

Letar du en lågmäld, svensk dystopi som går fort att läsa är det här ett perfekt val.

Gett upp och kanske på väg att ge upp

Jag brukar oftast ha väldigt, väldigt svårt att släppa böcker utan att läsa ut dem. Jag tänker alltid "men det kan ju bli bättre...tänk om jag missar något bra ändå..." och så vidare.
Men nu har jag faktiskt helt gett upp en bok, och är fundersam på att sluta läsa en annan. Det är inte riktigt likt mig och lite ovant! Jag kan dock inte ändra mig angående den boken jag redan gett upp, för den lämnade jag på en parkbänk så den har fått ett nytt hem någonstans.
Böckerna det gäller är:

Okej, innan någon slänger iväg böcker på mig på grund av Att föda ett barn, så låt oss ta Sex liter luft först! Den låter jättebra, faktiskt. Ivan vaknar upp en dag och upptäcker att alla andra människor är borta, kvar finns bara han och alla djur. Exakt ålder på honom vet jag inte, antingen har jag glömt det eller så stod det aldrig, men han är ett barn i alla fall.
Det låter som sagt spännande, men...jag slog igen den när Ivan fångade en katt och stängde in den i låda, bara för att liksom. Sedan tänkte han att han inte skulle släppa ut den innan han träffade på någon människa. Så ibland stod det hur han hörde katten jama från lådan när han var i lägenheten. Och jag orkar bara inte med att läsa om totalt meningslöst plågande av djur, jag blev bara arg direkt och boken lämnades på en parkbänk senare samma dag.

Och nu då...Att föda ett barn, första boken i en trilogi som blivit så hyllad. Varför funderar jag på att ge upp den? Jo, jag har jättesvårt med hur den är skriven. Den är så..jag vet inte hur jag ska förklara det, men den är skriven mycket inne i Majs huvud, och alla vet väl hur tankar kan hoppa fram och tillbaka? Det är ganska jobbigt att läsa det. Samtidigt är jag faktiskt nyfiken på hur det ska gå för henne, jag är intresserad. Men jag vet inte om jag orkar läsa vidare, jag får låta den ligga lite, kanske bara läsa lite lite i taget och se om det går bättre..

Har ni några böcker ni har gett upp den sista tiden?

Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

Originaltitel: The End of Your Life Book Club

Sidor: 297 (Inbunden)

"Vad är det du läser? Det är frågan Will ställer till sin mamma Mary Anne, när de sitter i väntrummet på cancermottagningen. Det är november 2007, kort efter att hon diagnosticerats med långt framskriden cancer. 

Detta är den sanna historien om en son och hans mamma och om den bokklubb som under hennes sista tid i livet för dem närmare varandra. I takt med att sjukdomen sprider sig läggs bok efter bok till läslistan, och i de personliga samtalen kring böckerna får Will och Mary Anne en möjlighet att återupptäcka sina liv och lära känna varandra på ett nytt sätt. I bokklubbens sfär är de inte längre den sjuka och den friska, utan en mamma och en son som tillsammans upptäcker nya världar.

Bokklubben vid livets slut är en ömsint hyllning till en älskad mamma, och en inspirerande betraktelse över böckers förmåga att skapa mening och glädje ur kaos och förgängelse, att skänka oss tröst och vidga vår kunskap om oss själva och andra."

Med tanke på hurdana böcker jag vanligtvis läser, där det är mörker, mord och monster i varje hörn, skulle det inte förvåna mig om folk antog att jag tyckte den här boken var tråkig.
Men då kan jag få förvåna dem istället och säga att nej, det tycker jag inte att den är. Jag tycker väldigt mycket om den faktiskt.

Det är en fint skriven bok om Will och hans mamma, och deras gemensamma läsning under hennes sista år i livet. Läsning som gör så att de kan minnas saker tillsammans, och drömma om andra saker som inte kommer hända. Böckerna ger dem tillfälle att prata och för en stund i alla fall glömma sjukdomen.

Man får under läsningen många glimtar ur Mary Annes liv, och vilket liv hon hade. Jag kommer aldrig göra ens i närheten av hälften så mycket gott som hon gjorde. Det är helt otroligt att läsa om.
Vissa författare som de nämner har jag läst, som Agatha Christie till exempel, och det var lite roligt att se att de läste i alla fall lite jag kände igen. Skulle jag vilja gå tillbaka och plocka upp något som de också läst, finns det dessutom en väldigt bra lista i slutet på boken som innehåller alla böckerna.

Det är rakt igenom en varm och bitvis sorglig kärleksförklaring från en son till hans mamma. Riktigt bra och läsvärd.

Toffs bok av Kalle Dixelius

Originaltitel: Toffs bok

Sidor: 192 (Pocket)

"På 2460-talet hittas en av den svenska historiens viktigaste texter; Toffs bok. Den är ett unikt dokument från den mörka tiden och för första gången kan den nya tidens svenskar ta del av det som en gång var.

I Toffs bok möter vi den unge Toff. Han lever i det benhårda förtryck som råder i Ståkkhålms dragiga ruiner under 2200-talet. Han bor med sin mamma i ett stenhus i Hornschtull. Han längtar efter något mer än vad livet har att erbjuda och trots att det är förbjudet och trots att han riskerar allt fattar han pennan och börjar skriva. Vi får följa Toff genom hans livs äventyr under den kanske mest gåtfulla och sägenomspunna perioden i vår historia. Genom Toffs penna får vi också bevittna hur embryot till den nya tiden skapas.

För första gången finns nu denna klassiker publicerad i sin helhet, kommenterad av en av de ledande experterna på nutidshistoria: Muham Bentson."

 Ibland när jag går runt på "mina" second hand affärer hittar jag böcker jag aldrig hört talas om förut, men de har något som lockar ändå. En väldigt intressant baksidestext oftast, som den här ovanför. Vissa gånger blir det lyckoträffar, vissa gånger helt fel.

Den här gången blev det en lyckoträff. Jag gillar verkligen Toffs bok. Den är skriver i ett framtida Sverige, då något (man vet inte riktigt vad) gått alldeles galet med världen. Och i Sverige har det blivit hårt att leva, all teknologi har slutat användas, det finns inga sjukhus längre, folk får slita för att överleva.
Namnet på huvudkaraktären, Toff, tycker jag låter väldigt gulligt på något vis. Vilket gör att man kanske tror att den här boken inte är så mörk och deprimerande. Men låt er inte luras av det, den har sina stunder då mörkret tar över helt, det är som sagt ingen solskensvärld de lever i.

Och mitt i det här finns alltså Toff, som helt plötsligt börjar skriva om det. Skrivandet tar med honom på en resa med en rebellgrupp, några som vill förändra läget i landet.
Jag köper allt, det här är skrivet så det går att tro på. De kommentarer som finns med i boken av denna Muham Bentson gör det ännu mer trovärdigt. Det är ungefär som i En saga om tidens väsen, kommentarerna gör så att gränsen mellan bok och verklighet suddas ut lite extra.

Så ja, det här var verkligen en positiv överraskning! Boken som bara är på 192 sidor i pocketversionen går dessutom väldigt snabbt att läsa.

Mid-Year Book Freak Out Tag!

1. Best book you’ve read so far in 2015.
2. Best sequel you've read so far in 2015.
3. New release you haven't read yet, but want to.
4. Most anticipated release for the second half of the year.
5. Biggest disappointment.
6. Biggest surprise.
7. Favourite new author. (Debut or new to you)
8. Newest fictional crush.
9. Newest favourite character.
10. Book that made you cry.
11. Book that made you happy.
12. Favourite book to film adaptation you saw this year.
13. Favourite review you've written this year.
14. Most beautiful book you've bought so far this year (or received)
15. What books do you need to read by the end of the year?

Annan påföljd av Nina Larsdotter

Originaltitel: Annan påföljd

Sidor: 334 (Pocket)

"Philip och Sofia är mitt i tonåren. De är tillsammans och älskar varandra. På Valborg kysser Philip Mathilda. Efteråt är han mycket ångerfull och Sofia väldigt svartsjuk. För att gottgöra sitt svek ser Philip som enda utväg att göra något oåterkalleligt - döda Mathilda. 

Mathildas mamma, Charlotte, fattade ett livsavgörande beslut många år tidigare som hon inte berättat för någon. En dag står mannen hon en gång bedrog men aldrig slutade älska framför henne igen. Kommer han få veta hennes hemlighet innan det är för sent?

Romanen blandar fiktion och verklighet utifrån de tragiska händelserna som utspelade sig i Stureby under maj 2009 när en femtonårig flicka mördades av en jämnårig kamrat."

Det här är...en jobbig bok att läsa. Författaren skriver i förordet att boken är inspirerad av mordet i Stureby 2009, sms-dialoger och förhörsprotokoll som förekommer i boken är (förutom namn, ort, datum) autentiska. Men det andra, karaktärernas relationer, historia och tankar, är något hon själv skapat medan hon skrivit.

Men, det är ändå en tung bok att läsa. Jag minns Sturebymordet, jag minns bilderna på tjejen som blev mördad, hennes leende på den som visades mest. Jag minns att jag försökte greppa det och förstå. Kanske läste jag den här boken av samma anledning som författaren skrev den, för att försöka få en liten förståelse om hur det kunde hända.

Jag vill vissa gånger slänga boken i väggen i ren frustration och ilska. Känslor som kommer dels på grund av hur de beter sig, hur sms-dialogerna går, och dels för att jag inte kan ändra utgången.

Annan påföljd är Nina Larsdotters debutroman, och det är en väldigt välskriven och läsvärd sådan. Den kommer garanterat inte att lämna dig oberörd.

Födelsedagsutlottning hos Elina

Elina på bloggen I Elinas hylla har en födelsedagsutlottning! Hennes blogg fyller 4 år den 27:e augusti. Så fram tills dess kan man hoppa in på hennes blogg, lämna en kommentar som svarar på 5 enkla frågor och så är man med!

Enkelt eller hur? Jag hoppar självklart på och hoppas turen är framme! 

Klicka HÄR för att komma till inlägget. 

En öde ö-tag

Hej på er!
Idag blir det en liten tag i skrivet format. Jag ska däremot försöka få upp en video till helgen, det var alldeles för länge sedan! Men den här hittade jag på youtube, jag minns inte vem som skapat den. Det var någon av de engelska bokbloggarna.

Kort och snabb, bara sex frågor att svara på, där varje bok hänger ihop med någon du skulle kunna behöva på en öde ö.

1. Vatten: en bok du helt enkelt inte kan leva utan.
Jag får säga först och främst mina fotoböcker där jag har så många bilder på djuren. Behöver förresten göra en ny som åt Nitro, han har ingen egen än. Men de böckerna är de viktigaste för mig, så många minnen.

2. Mat: en bok som är nummer två på din lista av favoriter.
Haha alltså jag tar bara "konstiga" svar på de här två första favorit-frågorna. Men en annan favorit, som aldrig varit en tryckt bok, är faktiskt en berättelse jag och pappa skrev tillsammans när jag var liten. Om jag minns rätt heter den bara Hunden Oskar, och handlar om...hunden Oskar. Han får utstå en hel del i starten på sitt liv och det är ingen solskensberättelse, men så klart får den ett lyckligt slut!

3. Skydd: en bok som får dig att känna dig hemma och trygg.
Det här är en jättesvår fråga. Jag har två svar, för det första kan jag säga en väldigt sönderläst hundbok, Våra hundar. Det är helt enkelt en bok om alla olika raser, jag har läst den så mycket i så många år, så den är verkligen hemma.
Sedan kan jag också säga Harry Potter-böckerna, där här vi också något som är hemma och tryggt.

4. Signalpistol: en bok du skulle rekommendera till en person som inte läser så mycket.
Min systerson på 13 år läser väl inte tokmycket, men något han slukar är PAX-serien av Åsa Larsson och Ingela Korsell. Spännande och snabblästa böcker där illustrationerna förhöjer läsupplevelsen ännu mer!

5. Eld: en bok som värmde ditt hjärta.
Här kan det också vara så många...Men jag tror jag väljer Marley och jag av John Grogan. Den villkorslösa kärleken till en hund.

6. Kompass: en bok som hjälpte dig att hitta rätt på vägen mot att älska böcker.
Elyne Mitchells böcker om Windy - ledarhingsten. Jag slukade dem om och om igen, vill så gärna samla på mig alla nu. Jag ägde dem aldrig, lånade bara från biblioteket.

Gör den gärna ni också! :)

En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki

Originaltitel: A tale for the time being

Sidor: 500 (Inbunden)

"När du läser det här kommer allt att vara annorlunda och du kommer att vara nånstans var som helst och bläddra förstrött i den här boken, som råkar vara min dagbok från mina sista dagar på jorden...

I Tokyo sitter sextonåriga Nao på ett French maidkafé och skriver sig bort från sitt rotlösa tonårsliv. Hon berättar om sig själv, om sin gammelmorbror, kamikazepiloten som älskade poesi, och om sin gammelmormor, en hundrafyraårig zenbuddhistisk nunna.

På andra sidan Sidan havet, på en kanadensisk ö, bor författaren Ruth. En dag hittar hon en Hello Kitty-låda som spolats upp på stranden. I den ligger Naos dagbok. Ruth börjar läsa och blir helt uppslukad. Hon inser att dagboken måste ha skrivits för flera år sedan, så varför känns det som att hon och Nao lever i ett och samma nu?"

Det här året och bra böcker. Det här året och bra böcker som är så jäkla bra att jag inte vet vad jag ska skriva om dem.

I boken blir Ruth uppslukad av Naos dagbok, på samma sätt blir jag uppslukad av den här boken. Och samtidigt så försöker jag att inte läsa för snabbt, för då kommer det ta slut. Och det här är en sådan bok jag inte vill ska ta slut. Men det gjorde den ju så klart, och lämnade mig...helt förälskad och förvirrad.

Jag sitter och fnissar till ibland, för det finns humor här. Samtidigt sitter jag och är så arg och ledsen många andra stunder, för den rör också många orättvisa och svåra delar av livet, saker ingen borde behöva stå ut med. Alla karaktärer påverkar mig på ett eller annat sätt, men mest älskar jag Nao. Hon är helt otrolig och jag önskar att jag hade haft henne som vän, det hade nog varit väldigt intressant.

Läsandet hoppar som sagt mellan Ruth och Nao, dåtid och nutid, fast allt känns som nutid. Jag reflekterar inte ett dugg över att det faktiskt måste ha gått år mellan att Nao skriver och Ruth läser. Och just tiden har ju stor plats i hela boken, vad vi gör med den, hur den går att påverka, hur den nästan kan suddas ut (till exempel när man läser en bok) och hur den kan ta slut.

I boken, när berättelsen är Naos dagbok, finns det fotnoter, som är skrivna av Ruth under tiden hon läser. Det kan vara förklaringar av enstaka japanska ord som Nao använt, eller några tankar om platser om nämns. Det här gör så att gränserna mellan mig som läsare och den fiktiva berättelsen suddas ut; det känns som att jag sitter och läser en bok Ruth skrivit efter att hon faktiskt hittat Naos dagbok. Som att vi är tre delar av något gemensamt, Nao, Ruth och jag (eller, kanske fyra, för du läser ju det jag skriver om det Ruth skrivit om Naos dagbok, huvudvärk än?).

Läs den, bara läs den, det kommer ge dig en magisk läsupplevelse. Jag har inget emot förvirringen jag lämnades med, förälskelsen slår allt!

Flaskpost från P av Jussi Adler-Olsen

Originaltitel: Flaskepost fra P

Sidor: 442 (Inbunden)

Serie: Avdelning Q (del 3)

"På polisstationen i Wick, långt borta i Skottland, stod en grön, repad flaska i fönsterkarmen under lång, lång tid. Den var liten. Ingen tog någon notis om den. Ingen märkte brevet inuti. Därför undrade ingen vad de halvt utplånade bokstäverna HJÄLP kunde betyda.

När kriminalinspektör Carl Mørck på omvägar får den gamla flaskposten i sina händer, tror han först att det nästan utplånade nödropet är resultatet av ett grovt pojkstreck. Men efterhand som han och hans assistent Assad lyckas avkoda mer och mer av brevet, inser de att två pojkar förts bort någon gång på nittiotalet och att flaskposten är det enda livstecknet man fått från dem sedan dess. Men vilka är pojkarna? Varför har deras föräldrar aldrig anmält dem som saknade? Och vad hände med pojkarna?

Carl och Assad dras längre och längre in i en beräknande och känslokall kidnappares nät, och plötsligt går det upp för dem att tiden håller på att rinna ut. Även om många år har gått är kidnapparen fortfarande aktiv. Mardrömmen tar aldrig slut."

Bästa boken i serien hittills, helt klart. Och då har jag ändå tyckt att de två tidigare har varit väldigt bra. Men den här alltså, huh. Ondskan i den gjorde att den här slog dem. Den gjorde mig så otroligt olustig till mods medan jag läste, ändå kunde jag inte lägga undan boken och den blev utläst på mindre än ett dygn.

Dessutom är huvudkaraktärerna, Carl, Assad och till viss del deras sekreterare Rose fortfarande otroligt intressanta och komplexa figurer. Någon av dem mycket mer komplex än vad jag från början trodde, det fick mig nästan att tappa hakan. Har ni läst den så kanske ni vet vad jag syftar på.

Det finns inte så mycket mer att säga egentligen, det är en väldigt bra och spännande serie hittills. Jag ser fram att fortsätta. Men jag tar några andra böcker innan jag hoppar på Journal 64, så den klaustrofobiska känslan hinner lägga sig lite.

När skruven dras åt av Henry James

Originaltitel: The Turn of the Screw

Sidor: 151 (Pocket)

"En ung guvernant till två föräldralösa barn på det ensliga godset Bly utanför London, accepterar mystiska villkor för sin anställning. Väl på plats möts hon av en stämning av iskall och stirrande övernaturlighet, barnen hon måste skydda samt en tvetydig husföreståndarinna. Alltmer osäker blir också läsaren, på fasans egentliga källa."

Jag hade så höga förhoppningar på den här. Världens bästa spökhistoria, står det på framsidan. Så det är klart jag trodde att jag skulle älska den, att den skulle göra mig riktigt rädd och få mig att rysa.
Men nä, inget av det hände och jag är så besviken.

Den var mest tråkig, så det är tur att den bara är 151 sidor. Då kunde jag i alla fall läsa ut den.
Det fanns så mycket potential, ett gammalt gods, två barn, skepnader som dyker upp här och där. Men inget fastnar hos mig.
Så den här boken får hoppa vidare, jag tänkte lämna den på en bänk någonstans och hoppas att någon annan plockar med den hem och gillar den bättre!

Något att se fram emot!

Åh nu är jag så pepp! Jag satt och kollade på olika förlags hemsidor för några kvällar sedan. Tänkte få lite mer koll på utgivningen som kommer, bara för att det är ganska rogivande att sitta och kolla igenom faktiskt.

Så kom jag in på Brombergs hemsida, klickade mig vidare in på hösten 2015 och höll på sätta teet i halsen.

I november kommer Bergets skugga av Gregory David Roberts ut!! Uppföljaren till Shantaram! Jag är så löjligt uppskruvad å ni förstår inte! Det tog mig visserligen tid att läsa Shantaram men jag älskade den, ännu mer efter att den fått sjunka in. När jag ser den i bokhyllan så ler jag lite för mig själv för att den var så bra.

Jag vill läsa Bergets skugga nu! Det är långt till november!

En sång från havet av Katherine Webb

Originaltitel: A Half Forgotten Song

Sidor: 512 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Historiska Media, tusen tack! 

"Dimity Hatcher växer upp vind för våg i en liten kustby i södra England på 1930-talet. Hon undviker modern så gott hon förmår och tillbringar sin tid vid stranden och på ängarna. En dag lyser det i den öde granngården, konstnären Charles Aubrey har flyttat in med sin familj. Plötsligt förändras allt. Längtan efter ett annat liv växer sig allt starkare hos Dimity. 

Många år senare skriver galleristen Zach en biografi över den berömde konstnären. Han äger tre av Aubreys målningar och är som förtrollad av dem. Vem är den unge, okände pojken Dennis? Är bondflickan med den intensiva blicken fortfarande vid liv? Och vad hände med Charles Aburey under andra världskriget? Zach reser till södra Englands kust för att finna svar, men de hemligheter som avslöjas är inte alls vad han förväntat sig..."

Åh alltså, den här boken. Mitt hjärta värker nu när jag läst ut den. Det är så många jag tycker synd om. Dimity, Charles, hans älskarinna, deras två döttrar, Zach, hans dotter och hans farmor. Alla får det att värka i mig över hur tokigt allt kan bli och hur mycket smärta de fått utstå på så många olika sätt.

Samtidigt är det inte så att jag tycker helt om många av dem, det är otroligt mycket naivitet och missförstånd och egoism som förstör. Så det är riktigt duktigt gjort av Webb, att skriva komplicerade karaktärer som jag ömmar för och samtidigt blir riktigt förbannad på ibland.

Historien utspelar sig i både dåtid och nutid. Samtidigt som Zach i nutid försöker lista ut vad som egentligen hänt får vi följa med Dimitys minnen från somrarna med Aubryes familj. Det är en berättelse som drar in mig, jag är svag för det här med gamla hemligheter som sakta avslöjas. Och inget hade förberett mig på vilka svängar det skulle ta.
Det är berättelsen i dåtid som jag gillar mest, de karaktärerna som fascinerar mig mest och jag vill bara vidare för att få reda på allt.

Gillar du Kate Mortons böcker? Då rekommenderar jag verkligen att du ger Katherine Webb ett försök också!

Augusti-enkät

Johanna på Johannas deckarhörna taggade mig i en augusti-enkät som hon pysslat ihop! Det passar mig perfekt nu när jag inte fått läst så mycket den sista tiden, så vi kör!

1 De flesta är överens om att sommaren 2015 inte har varit någon höjdare vädermässigt, hittills. En del läser mycket när det regnar, andra sitter mest och trånar efter den där solstolen som inte går att använda. Hur har din lässommar varit? (Hittills, även här, sommaren är ju inte slut ännu.)

Den har väl varit lite sådär, upp och ner. Jag har haft stunder då jag läst tokmycket, som lediga helger i stugan. Då har jag kunnat läsa väldigt mycket. Men sen har det varit flytt och städ och jobb samtidigt nu sista tiden och då har jag inte läst något alls på väldigt många dagar. Det är synd och ska ändras på nu när det är över!

2. Nämn tre böcker du bara måste läsa i augusti (gamla eller nya)!

Hm, jag kanske borde satsa på att avsluta lite serier nu. Så, Allegiant av Veronica Roth, Rörgast av Johan Theorin och...egentligen vad som helst av Koontz för det var så länge sedan nu!

3. Vilka nya böcker som kommer i augusti längtar du mest efter?

Hm i augusti är det nog inte så många som har fångat min uppmärksamhet, hittills. En jag så klart är nyfiken på är den nya boken i Millenium-serien. Det som inte dödar oss av David Lagercrantz. Jag gillade Stieg Larssons böcker så jag är nyfiken på vad en helt ny författare kan ha gjort med fortsättningen.

4. Kräftor eller surströmming. I augusti är det premiär för dessa ”delikatesser”. Vilket väljer du helst?

Blä, haha, inget av det!

5. Vilken är den bästa boken du har läst i sommar?

Mistborn, Järnskallen och Kanske är det allt du behöver veta. Jag kan inte välja mellan dem!

6. Finns det någon för dig ny författare du är sugen på att läsa i höst?

Ole dole av M.J Arlidge. Det här är författarens debut och den låter riktigt, riktigt spännande.

7. För många är ju också augusti förknippat med skolstarten. Har du något starkt läsminne från skolåren?

Jag älskade vårt skolbibliotek. Det var så mysigt att gå där och välja böcker. Jag kommer ihåg att jag läste Marie Gripes böcker Skuggan över stenbänken och ...och de vita skuggorna i skogen. De två böckerna fastnade verkligen hos mig, så pass att jag faktiskt köpt om dem nu som vuxen. Jag hittade dem på Myrorna och var tvungen att slå till, nu vill jag få tid att läsa om dem.

8. Semestern är kanske slut snart, men hur gör du för att hålla liv i sommarkänslan lite till?

Jag har ju inte haft någon semester i sommar så, det behöver jag inte oroa mig över! Haha nej men, jag får lite semester en vecka i september när killen kommer på besök. Så kanske den veckan kan hjälpa att hålla liv i sommarkänslorna om solen skiner. Annars så har jag faktiskt inget emot tanken på höst just nu. Den här sommaren har ju inte varit mycket att hänga i granen i alla fall.

9. Anta att det börjar komma en hel del höstböcker hem till dig, men du är ju inte färdig med de böcker du hade planerat att läsa i sommar ännu. Samtidigt vill du kasta dig över nyheterna. Hur prioriterar du?

Jag har inte planerat några sommarböcker, så det är inget problem alls faktiskt. Jag prioriterar som vanligt, recensionsexemplar först och främst!

10. Till sist, vilken är hösten allra mest efterlängtade måste-läsa-direkt-bok för dig?

Oj...jag tror inte att jag kan välja bara en. För i september/oktober vet jag att det kommer många jag vill läsa. Till exempel Miniatyrmakaren av Jessie Burton, Små svarta lögner av Sharon Bolton, Ole Dole av M.J Arlidge som jag redan nämnt, och Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr.

Så, det var alla frågor. Tack igen Johanna för taggen! :) Vill ni också göra den så lämna gärna en kommentar, så kikar jag in på vad ni har svarat.

Barnböcker i present

När jag packar upp barnböcker på jobbet brukar jag sucka lite över att jag inte har någon att köpa det åt. Det finns så många fina och söta! Men systersonen och lillebror är båda 13 år och skulle nog inte uppskatta om jag kom med pekböcker åt dem...bara en känsla jag har. 

Men nu! Pojkvännen har två brorsbarn, en pojke på 3 år och en flicka som bara är några månader. Visst, de pratar inte svenska, men jag har ändå köpt lite böcker åt dem. Jag tänker att de fortfarande är i åldern då bilderna kan roa ganska bra i alla fall. Pojken fick dessutom en pysselbok med massa bil-klistermärken som han kan placera ut på sidorna i boken. 

Ja man kanske kan lista ut att pojken gillar bilar från bilden. Flickan får en bok som låter och världens roligaste boll! Det är alla på jobbet överens om att den är. Den låter jättekul när man studsar den! Det kan killen ha kul med när han ska flyga hem! 

Bil-lexikonet är också riktigt roligt förresten, finns heltokiga bilar i det! Tips om ni har någon biltokig liten parvel i er närhet. 

Lägenheten!

Okej, ett sista inlägg om flytten och allt sånt, sedan återgår det här till att vara en bokblogg. Lovar!

Men jag sa ju att jag skulle bjuda på bilder, så då får jag faktiskt göra det. Nu har jag packat upp allt och dessutom köpt mer möbler från IKEA. Det tillkom en soffa, ett soffbord, ett skrivbord och en fotpall (som endast köptes för att hunden skulle kunna sitta och titta ut genom fönstret...lite bortskämd? Jo men kanske..).
Och nu är jag så nöjd! Det här är jättemysigt. Jag tror dessutom att den fotpallen vid fönstret kan bli en väldigt mysig läsplats så vi får nog dela på den.

Det enda som saknas är lite småsaker som lampor osv. Och så..min klocka från IKEA som tyvärr var slut när systrarna var på jakt. Men den ska hit! Jag ska ha den bannemig!
Också ska jag skaffa mig en cykel! Så jag kan spara pengar och slippa ta bussen. Det här blir nog jättebra :).

Så! I morgon återgår jag till böcker, de där barnböckerna jag pratade om dyker upp då.

Jag lever!

Hej på er! 

Jag har överlevt flyttkaoset, även om det kanske inte verkat så här på bloggen. Men nu borde jag kunna komma igång med att orka skriva igen. Det var bara så fullt upp sista veckan med jobb och flytt så varken tid eller ork fanns till läsning eller att skriva något här.

Istället köpte jag en sån liten målarbok för vuxna med 20 vykort i. Den har jag suttit och färglagt för glatta livet. Jag älskar den! Kanske är det de små med vykort jag ska satsa på, för då känns det i alla fall som jag faktiskt blir klar med en bild någon gång. Annars tar det sån tid! 

Jag ska visa lite foton på lägenheten sen också, men mina systrar är och raidar Ikea idag så jag inväntar lite nya saker. Blir det som jag tänkt så blir det här nog jättemysigt! Och då kan jag visa upp det lite mer :).

Men bokhyllorna har kommit upp och blivit fyllda, så klart. Var bland det första som gjordes eftersom alla lådor i princip innehöll böcker, så det hade blivit svårt att få något tömt annars! 

Så ja, det var egentligen bara det jag tänkte säga idag. Jag lever! Det kommer bilder! Och jag hoppas att ni har haft en fin helg :).