Akrobaten av Jenny Forsberg

Originaltitel: Akrobaten

Sidor: 244 (Kartonnage)

Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!

"Nu får det vara nog! skrek Leila och kastade potatisgratängen i golvet. Formen sprack på mitten. Kladdig potatis och sås över köksgolvet. Leilas make, mytomanen Tom, sprider gärna bilder av den lyckliga familjen i Täbyvillan, men Leila har tröttnat på hans bedrägerier. Hon vill skiljas.

 Parets tonårsbarn Anna och Victor har båda sin hemligheter. Anna dränker sina i sprit, droger och förnedrande fyllesex. Victor slår volter i gymnastiksalen och knut på sig själv för att dölja skolvardagens mobbning. Leila flyr in i kärleksromanernas värld, men någon som förföljer familjen tvingar henne tillbaka till verkligheten."

Akrobaten är en lätt- och snabbläst relationsroman där verkligen allt som kan vara fel i en familj är fel. Vi har maken som ljuger och ägnar sig åt bedrägerier på alla nivåer, frun som på något sätt stått ut med det i flera år och läser om sina perfekta män i böckerna istället, dottern som skadar sig själv på olika vis och är allmänt upprorisk mot hela familjen, och sonen som blir mobbad och funderar på om det är hans fel att mamma och pappa inte bor ihop längre.

Den går som sagt väldigt fort att läsa, det står aldrig stilla i den här familjen. Alltid är det något som är på gång och oftast är det något negativt. Men för mig blir det lite för mycket av allt. Jag hade hellre sett lite mindre problem som det kunde gå in lite djupare på. För nu blir det allt som ska rymmas på de här antalet sidor och då blir det för mig lite för ytligt.

Däremot är det ju skrivet så jag blir involverad, för jäklar vad jag vill ruska om Tom. Ungefär hela tiden. Jag blir så förbannad på honom och att han inte ens fattar när folk inser att han ljuger. Det är otroligt frustrerande!