"Maria, en ung och levnadsglad kvinna, försvinner efter en midsommarfest 1983. Därefter börjar sammanhållningen i den lilla byn i Dalarna sakta falla samman. En del menar att Maria helt enkelt gett sig av, trots att hennes lilla dotter lämnats ensam kvar.
Marias mamma Greta vägrar tro att dottern har lämnat byn frivilligt. Hon börjar vandra för att finna Maria och hon kommer inte att ge upp förrän hon har gjort det. Men kanske finns det de i byn som inte vill att hon lyckas."
Dimdans är en bok om ett försvinnande, om vad sorgen och ovissheten gör med de som blir kvar. Om relationerna mellan mödrar och döttrar, vänskapen mellan kvinnor och hur tiden bara tickar på trots att det känns som att hela ens värld stannat upp.
Jag sträcklyssnade på boken under två dagar. Det var en sån där härlig upplevelse då jag längtade tillbaka till berättelsen så fort jag var tvungen att avbryta. Jag tänkte på den, vände och vred på karaktärerna och försökte komma underfund med vilka som ljög och vad de hade att dölja.
Malin Hedins sätt att berätta på passade mig verkligen och jag blev berörd av känslorna som flödade efter att Maria försvunnit. Speciellt när det gällde hennes mamma, Greta, som vägrade tro på att dottern bara gett sig av. Hennes sorg är så påtaglig, det är omöjligt att inte själv känna en liten del av den under läsningen.
Det här är en bok jag kommer sätta i händerna på så många som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar