Originaltitel: Den mörka flykten
Sidor: 319 (Häftad)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!
"Under flera år har forskarna mottagit oförklarliga radiovågor från avlägsna galaxer och stjärnor. Till en början har man inte vetat vad de betyder, men när den solliknande stjärnan HD 169545 försvinner från stjärnhimlen förändras allt. Mycket tyder på att solen kommer att slockna långt tidigare än man trott. Om solen sänder ut liknande radiovågor kan den stå inför samma slut som HD 169545.
Ingen bryr sig mindre om mystiska radiovågor än Robert Palmkvist. Inte förrän han får en ny och oväntad vän är han säker på att han vill överleva. Den mörka flykten tar oss med på en spännande roadtrip genom ett sönderfallande Sverige tillsammans med de människor som försöker undkomma mörkret."Tidigare i sommar läste jag Den vedervärdiga mardrömmen av samma författare. Jag gillade storyn i boken men hade lite problem med karaktärerna i början. Det är faktiskt ungefär likadant med Den mörka flykten, men ännu mer den här gången. Jag tycker idén är spännande och vissa delar är riktigt drivande och gör så sidorna flyger fram. Men jag har svårt att få någon relation med karaktärerna.
Det känns inte riktigt som att jag hittar något som gör att jag kan känna med dem. De skojar vid underliga tillfällen och jag har nog inte samma humor som dem heller så det blir bara konstigt för mig. En av kvinnorna har haft ett dåligt förhållande och det kommer ha betydelse längre fram i berättelsen men det känns ändå inte som att jag får något riktigt grepp om det.
Det här författarens debut så jag läste hans andra bok först och det märks att han har utvecklats väldigt mycket mellan de två. Den utvecklingen gör att jag nog kommer hålla utkik efter fler böcker av honom i framtiden även om jag inte riktigt klickat helt och hållet med de två jag har läst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar