måndag 8 juli 2019

Den vedervärdiga mardrömmen av Max Klintman


Originaltitel: Den vedervärdiga mardrömmen
Sidor: 192 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!
"Camilla Malm flyttar till den lilla skånska byn Gårdsby för att byta livsstil och skriva klart sin roman. Men det är något som inte stämmer. Ett mörker ligger som en hinna över invånarna och det tar inte lång tid innan den första olyckan drabbar henne. 
Carl Starck har bott i Gårdsby hela sitt liv. En sommarmorgon vaknar han upp utomhus utan kläder och snart gör fruktansvärda mardrömmar det omöjligt för honom att sova. Han upptäcker dolda hemligheter från sin släkts historia och inser att han har en mörk sida inom sig."
Den här boken har gjort mig lite delad vissa stunder. Jag har delvis svårt karaktärerna, speciellt i början, då jag upplever dem som ganska negativa människor men samtidigt är det riktigt spännande och den har ett bra driv. Speciellt lättar det när Carls del av boken börjar. Då går det snabbt att läsa och de korta kapitlen inbjuder till att bara fortsätta vända blad. Det är då den riktiga mardrömmen börjar kan man säga.

Vissa delar av boken, speciellt Camillas i början, får mig att tänka på sömnparalyser och gör mig oändligt tacksam över att jag aldrig har behövt uppleva en sådan. Det är inte det som händer i boken men det har sina likheter. Jag hade varit livrädd för att somna igen om jag var med om något som liknade det Camilla upplever, vare sig det handlat om sömnparalys eller något övernaturligt!

Nu har jag en till bok här hemma av Klintman, Den mörka flykten. Jag ser fram emot att fortsätta bekanta mig med hans författarskap!

4 kommentarer:

  1. Den här lät ändå spännande på något vis. Men jag har själv upplevt sömnparalyser flera gånger så jag vet inte om jag vågar läsa den! ;) Dem är fruktansvärda, vi pratar om ren primitiv skräck. Fast jag läser ju läskiga böcker annars och det har ju gått bra ändå! :D Ska kanske prova den här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Huh jag har förstått att det är riktigt hemskt att uppleva! Hoppas du inte behöver gå igenom det ofta!

      Radera
    2. Nej nu var det några år sedan som tur är! Men senaste gången blev det avbrutet på något sätt, det var skönt. Jag är inte rädd för det längre. :)

      Radera