Skospännet av Agatha Christie

 

Originaltitel: One, Two, Buckle My Shoe
Sidor: 190 (Inbunden)

"En tandläkare i London hittas skjuten. Han har haft fem personer i sitt väntrum den eftermiddagen: en ung amerikan, en mystisk grek, en finansman med inflytande på det storpolitiska spelet, en skådespelerska med mycket eleganta skospännen - och Hercule Poirot."

Det är alltid mysigt att plocka upp en bok av Agatha Christie. Speciellt med den unika Hercule Poirot i huvudrollen. Här börjar han nysta i en tandläkares död, polisen tror självmord men Poirot är inte övertygad och håller i sin egen utredning.

Jag gillar berättelser när det redan från start bara finns ett visst antal karaktärer som kan ha gjort det och man ska försöka lista ut vem som är skyldig. Och som vanligt är det fascinerande att se hur Poirot kommer fram till sina slutsatser. Ibland var jag faktiskt inne på rätt spår och tänkte likadant som mästerdetektiven själv! Men jag hade så klart ingen aning om vem som faktiskt låg bakom allt och motiven. 

Precis som det ska vara alltså!

Oändlig natt av Agatha Christie

 

Originaltitel: Endless Night

Sidor: 206 (Pocket)

"När utfattige Michael Rogers upptäcker det vackra huset vid Gypsy's Acre och sedan möter arvtagerskan Ellie verkar alla hans drömmar ha gått i uppfyllelse. Men Michael ignorerar en varning om en uråldrig förbannelse, och fatala "olyckor" börjar ske på Gypsy's Acre."

Det är alltid spännande att plocka upp en Agatha Christie bok. Jag blir alltid så fascinerad av hur hon knyter ihop alla detaljer i berättelsen och jag blir alltid lurad.

Så även i det här fallet. Jag var inte alls beredd på slutet i Oändlig natt. Det var överraskande och vändningen kom så fort att jag fick läsa om en sida för att vara säker på att jag verkligen förstod rätt. Det som är tråkigt är att en del saker verkligen inte åldrats väl, alla fördomar till exempel. Det är så klart ett tecken på hur det var i samhället när boken skrevs. Men även om man har det i åtanke blir det lite tröttsamt att läsa när det upprepas om och om igen.

Det är ingen ny Christie-favorit men jag uppskattade själva mysteriet och det oväntade slutet.

Döden på Nilen av Agatha Christie

 

Originaltitel: Death on the Nile

Sidor: 359 (Pocket)

"Linnet Ridgeway är kvinnan som har allt: skönhet, pengar, intellekt och charm. Hon kunde ha fått vem som helst men väljer fästmannen till sin bästa väninna Jackie. För att bli kvitt den förkrossade Jackie flyr Linnet utomlands med sin nyblivne make. Ombord på en lyxångare längs Nilen förväntar de sig lata, soldränkta dagar. Men Jackie har förföljt dem och seglatsen förvandlas till en klaustrofobisk mardröm. Detektiven Hercule Poirot semestrar på samma fartyg. När en av de två kvinnorna hittas mördad i sin hytt blir Poirot tvungen att agera."

 Det är alltid tryggt att plocka upp en av Christies böcker, jag vet att jag kommer uppskatta mysteriet och ha roligt med att försöka lista ut vem mördaren är även om jag alltid misslyckas!

Döden på Nilen är inget undantag. Det är väldigt klurigt, jag tror mig veta något bara för att minuten efter ändra mig och tro mig veta något helt annat. Hercule Poirot är lika charmig och smart som alltid och det är fascinerande att se hur han lägger pusslet och får fram en tydlig bild av vad som har hänt. 

Det negativa med de här böckerna är att kvinnosynen inte är den bästa. Det är kanske inte konstigt med tanke på när de är skrivna men det tar alltid ett litet tag innan jag kan släppa det för läsupplevelsens skull. I just den här boken var det speciellt en karaktär som höll på att göra mig galen, men en detalj i slutet gjorde så jag fick känna lite skadeglädje mot just honom. 

Fem små grisar av Agatha Christie

 

Originaltitel: Five Little Pigs

Sidor: 208 (Inbunden)

"Amyas Crale var ett geni. Han var målare, en livsnjutare och kvinnokarl, och nu är det sexton år sedan han dog. Han blev mördad - av sin egen hustru, som rättegången visade.

Men deras dotter Carla vägrar tro att hennes mor var skyldig. Hon vill ha en ny utredning av det gamla brottet. Den ska göras av den skarpaste hjärnan som finns att tillgå, och Hercule Poirot antar utmaningen. Med sin obevekliga lyhördhet lyssnar han till de fem närmast inblandade i dramat: älskarinnan, den gode vännen, grannen, halvsystern, guvernanten. Fem motiv, fem misstänkta - fem små grisar."

För det första, det här omslaget är verkligen något alldeles extra. Om det är positivt eller inte, det kanske kan diskuteras. 

Berättelsen då, den är så klart väldigt intressant och klurig. Jag vet vad jag får när jag plockar upp en Christie-bok. En del av boken består av brev som de fem misstänkta skriver till Poirot och jag uppskattar alltid när brev är inblandade. 

Efter ett tag inser jag att jag har sett en filmatisering någon gång, men det var så pass länge sedan att jag inte kom ihåg något mer än små bitar här och där. Vem som var mördaren hade jag ingen aning om som tur är. 

Christie passar alltid, men extra bra på hösten och jag tyckte verkligen om den här!

Slalomläsning

Förutom boken som visas här på sidan läser jag två andra samtidigt, båda är kompisläsningar. Det är fantastiskt roligt att läsa tillsammans med andra och kunna diskutera vad man tycker om böckerna under tiden!

The Troop av Nick Cutter läser jag med Elza. Vi läser ett visst antal kapitel varje vecka och pratar om vad vi tycker om veckans del. Så här långt känns det som hela boken kommer vara väldigt mycket splatterskräck och den har fått mig att må illa några gånger. Det känns som en bra bok att kunna prata om under läsningen!

Trick med speglar av Agatha Christie läser jag med Therese. Vi har också ett antal kapitel vi läser varje vecka som vi sedan pratar om. Christie är som alltid lättläst och jag ser fram emot att fortsätta klura på det här mysteriet. 

Liket i biblioteket av Agatha Christie

 Originaltitel: The Body in the Library
Sidor: 156 (Pocket)

"Vem var den mystiska flicken som man fann strypt i överstens bibliotek? Byns tungor klapprade av nyheter, särskilt sedan det blivit bekant att hon var utomordentligt vacker. Och översten av alla! Hade den stadgade, buttre officeren ett okänt förflutet?  

Men en av skvallertanterna vägrade att tro på det flitiga pratandet. Miss Marple hade sina egna idéer. Det var något som inte stämde. Långsamt kommer fakta fram i ljuset. Miss Marple sätter i gång en privat utredning på sitt eget speciella sätt. Och då vet man hur det går..."

Det blev en till bok av Agatha Christie den här månaden! En liten kortis. Inte ens 200 sidor landar den på. Men lika klurig som alltid.

I förra inlägget nämnde jag ju att det var väldigt mycket misstro mot alla som inte är engelsmän. I den här är det väldigt tydligt att kvinnosynen inte var den bästa under tiden den skrevs. Man får läsa och ta det för vad det är, en produkt av sin tid. 

Miss Marple är med här också och jag tycker verkligen om henne som karaktär. Hon smälter så lätt in i bakgrunden, iakttar och ser detaljerna som alla andra missar. Mysteriet är inte det bästa jag läst av Christie men fortfarande underhållande och jag kan som vanligt inte lista ut något i förväg. 

Jag har många olästa Christie-böcker som väntar i hyllan och jag ser fram emot att läsa dem.

Ett mord annonseras av Agatha Christie

Originaltitel: A Murder is Announced
Sidor: 254 (Inbunden)

""Härmed tillkännages att ett mord kommer att äga rum på Little Paddocks fredagen den 29 oktober klockan 6.30 e.m."

Annonsen i den lilla lokaltidningen väcker förvåning och förfäran hos många i staden. Det måste väl ändå vara ett skämt? I tron om att någon slags lek ska äga rum beger sig många av stadens invånare till Little Paddocks på fredagskvällen. Precis klockan halv sju slocknar ljuset, allt blir svart och tre skott går av. Miss Marple råkar av en händelse befinna sig i närheten och bestämmer sig för att lösa det bisarra fallet."

Det blir alltid väldigt lätt och mysig läsning när jag plockar upp en Christie-bok. Spänningen är där, mysteriet är riktigt klurigt och jag förstår aldrig hur det hänger ihop innan allt avslöjas i slutet. Jag vet precis vad jag kan förvänta mig och det är tryggt. 

Själva grunden i den här berättelsen tycker jag är riktigt spännande! Tanken på att annonsera ett mord och få folk att samlas på ett ställe i tron att det är någon sorts lek där de ska lösa en mordgåta tillsammans. 

Jag har haft väldigt trevliga lässtunder med boken även om det märks att den är skriven i en annan tid. Det är otroligt mycket misstro mot alla som inte är engelsmän. Just de delarna är inte jätteroliga att läsa och blir en aning tjatiga när det upprepas om och om igen. 

Annars är boken snabbläst och jag hålls intresserad genom hela storyn. Dessutom är Miss Marple en av mina favoritkaraktärer från Christies böcker så det är alltid lite extra roligt att läsa om henne. Jag blev sugen på att se om någon av filmatiseringarna med Geraldine McEwan i huvudrollen. Det är alltid henne jag ser framför mig när jag läser om Miss Marple!

En dos stryknin av Agatha Christie

 

Originaltitel: The Mysterious Affair at Styles

Sidor: 259 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack!

"Vem förgiftade den förmögna Emily Inglethorp och hur lyckades mördaren fly från hennes låsta sovrum? I den lilla byn Styles St. Mary finns det gott om misstänkta: arvtagerskans nye make, hennes två styvsöner, den labila hushållerskan och en vacker sjuksköterska som arbetar på sjukhusets apotek. I denna bok gör den belgiske detektiven Hercule Poirot sin dramatiska entré."

Agatha Christie kan aldrig bli fel. Hennes böcker passar perfekt i höstmörkret när man vill ha något spännande som samtidigt inte blir alltför blodigt. Det är precis vad En dos stryknin ger sina läsare. Det här är första boken som den charmige och specielle Hercule Poirot dyker upp i. Jag tycker om honom som karaktär. Han är så självklar och säker på sin egen förmåga att läsa ledtrådar och människor.

I den här boken är det ett klassiskt låsta-rummet-mysterium som Poirot får kämpa med. Någon har mördat Emily Inglethorp och alla som befinner sig i huset är misstänkta. Alla har något att vinna på hennes död och ledtrådarna leder åt alla möjliga håll. Jag är så klart inte tillräckligt smart för att lista ut i förväg vem som är mördaren, det är jag aldrig i Christies böcker. Det är väldigt fascinerande att i efterhand se hur hon lagt ut falska spår och vad som var viktigt fast det inte verkade vara det i början.

Jag sträckläste boken i två sittningar. Den drog verkligen in mig och jag ville inte lägga undan den mer än vad som var absolut nödvändigt. Så letar ni en härlig pusseldeckare att krypa upp under filten med i höst kan jag rekommendera En dos stryknin.

Dolken från Tunis av Agatha Christie

Originaltitel: The Murder of Roger Ackroyd

Sidor: 299 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack! 

"Ett klassiskt låsta rummet-mysterium, där alla inblandade är lika övertygande oskyldiga...som skyldiga.

När en änka i byn King Abbot begår självmord börjar ryktena omedelbart florera. Det ena säger att hon mördat sin make, det andra att hon var utsatt för utpressning och det tredje att hon hade en affär med den rike Roger Ackroyd. 

Redan dagen efter hennes död infaller nästa. Bakom den låsta dörren till sitt arbetsrum mördas Roger Ackroyd, efter att han fått ett brev som avslöjar vem det var som pressat änkan på pengar. 

Hercule Poirot kallas in och läsaren hålls på halster om vem som begått dåden till dess att han ger oss den allra sista detaljen som hans små grå celler uppfattat."

Det är så roligt när jag läser Agatha Christie-böcker och sakta men säkert börjar få minnesbilder av någon filmatisering jag har sett. Berättelsen känns lite vagt bekant men jag är inte helt säker i början utan det ligger bara och kliar i bakhuvudet. Som tur är kommer jag aldrig ihåg hur de slutar, inte heller den här gången.

Den här boken har beskrivits som den bästa kriminalromanen genom tiderna och är ett låst rum-mysterium. Roger Ackroyd mördas i sitt arbetsrum och dörren är låst från insidan. Hur har det gått till och vem kan ha gjort det? Under berättelsen så märker man att väldigt många verkar ha haft motiv, men alla pusselbitar passar inte riktigt in för någon av dem. Jag har verkligen inte lika smarta små grå celler som Poirot har, för det är först i slutet när han radar upp alla sina bevis som jag förstår vart det är på väg. Det är så smart och skickligt gjort, alltihop från början till upplösning.

Dolken från Tunis är nog den Christie bok jag har läst ut på kortast tid. Det var så spännande hela tiden att jag knappt kunde slita mig ifrån den. Ingen av hennes böcker har varit långsamma att läsa men det här var nog ett nytt rekord för mig. Hennes böcker kanske har flera år på nacken men de känns alltid uppfriskande att läsa för här är det inte poliser med alkoholproblem som man får följa. Det är inte jätteblodigt heller utan bara riktigt, härligt nervkittlande.

Konstiga huset av Agatha Christie

Originaltitel: Crooked House

Sidor: 247 (Inbunden) 

Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack! 

"Det var en man som gick på en konstig väg.

Han fann en konstig slant på en konstig åkerteg.  

Han köpte sig en konstig katt som tog en konstig mus.  

Sen bodde de tillsammans i ett konstigt hus.

Tre Gavlar heter det konstiga huset i en av Londons mest fashionabla områden. Där bor tre generationer av familjen Leonides tillsammans i bästa sämja.

Men när familjens överhuvud, den ofantligt rike Aristide Leonides, dör under mystiska omständigheter förändras allt. Det står plötsligt klart att någon i familjen är en mördare, och misstankarna riktas omedelbart mot Aristides 50 år yngre änka. 

Men vem är egentligen skyldig, och varför har detta mord begåtts?"

Man tackar ju aldrig nej till en Agatha Christie bok! Men jag var faktiskt lite extra nyfiken på den här eftersom jag hade läst att det dels var en av hennes egna favoriter, och del för att hennes amerikanska förlag tydligen tyckte att upplösningen var så chockerande att de försökte få henne att skriva om slutet. Men Christie vägrade! Och nu efter att ha läst den kan jag nog tänka mig att den kunde chockera när den gavs ut.

I dag är slutet kanske inte lika ögonbrynshöjande, vi har väl (sorgligt nog) blivit lite mer härdade. Men, det gör den absolut inte till en dålig bok! Jag hade faktiskt fel om vem mördaren var ända fram till det avslöjades, trots att jag verkligen försökte lägga saker på minnet och logiskt komma fram till rätt svar. Samtidigt försökte jag tänka på vad som kunde vara det mest osannolika slutet! Jag ska inte bli detektiv helt enkelt.

Den är spännande och otroligt snabbläst. Det tog mig mindre än ett dygn att läsa ut den och det var för att det var så svårt att sluta när jag väl hade börjat. Jag var alldeles för nyfiken så alla pauser jag tog från den under mina lediga stunder blev väldigt korta. Den låg där och bara skrek på uppmärksamhet. Och när en bra bok gör det, då är det faktiskt bara att lyssna och plocka upp den igen.

Det var väldigt roligt att få läsa en av Christies egna favoriter. Hon skrev i det korta förordet att den var en ren njutning att skriva och jag kan förstå det!

Klockan K av Agatha Christie

Originaltitel: Towards Zero

Sidor: 255 (Inbunden)

"Den gamle advokaten mr Treves sa: "Jag tycker om en bra detektivhistoria. Men de flesta börjar i galen ända. De börjar med mordet. Men mordet är slutet. Historien börjar långt innan dess - ibland flera år förut - med alla de händelser som slutligen gör att vissa personer befinner sig på ett visst ställe, vid ett visst klockslag en viss dag - Klockan K.

Så är det här. Mordet i den här boken är planlagt in i minsta detalj, tiden, platsen, metoden, offret. Den som planerade det hade en enda, allt uppslukande önskan - att förgöra en annan människa."

Andra halvårets första klassiker är utläst! Och det här gick smärtfritt. Det är ju ingen överraskning, vad kan gå fel med Christie? Inte mycket alls.

Efter ett tag när jag hade läst insåg jag dock att jag nog faktiskt sett en filmatisering av den här boken, minst två gånger. Men jag kom ändå inte ihåg hur det slutade så det gjorde inget! Som vanligt med Christies böcker är det spännande och klurigt ända fram tills det stora avslöjandet i slutet. Hon drar in trådar som jag först inte alls förstår vikten av, men sen löser hon det så snyggt och smidigt. Vilken värld hon måste ha haft i sina tankar! Som kan hitta på de här brotten, alla detaljer, hur man lägger ut villospår och vad som till slut kan förklara allt. Det är helt otroligt.

Nu är jag sugen på att se om filmatiseringen igen om jag kan hitta den! 

Stängd kista av Sophie Hannah

Originaltitel: Closed Casket 

Sidor: 350 (Inbunden) 

Recensionsexemplar: Från Bookmark Förlag, tack! 

"Irländska Fristaten, 1929. Hercule Poirot och kommissarie Edward Catchpool är några av de gäster som bjudit in till den gamla författarinnan Lady Athelinda Playfords gods Lillieoak. Under middagen tillkännager Athelinda en ändring i testamentet. Hon har gjort sina egna barn arvlösa, och alla hennes tillgångar kommer efter hennes död istället att gå till en man som bara har några veckor kvar att leva...

Beslutet väcker förvåning, och kort därefter hittas en person mördad på godset. Hercule Poirot tar sig an fallet. Vad var det som fick Athelinda Playford att ändra sitt testamente? Och vem är det som ligger bakom mordet?"

Jag blev väldigt nyfiken på det här redan när första nya boken om Hercule Poirot släpptes, Monogrammorden. Men trots det blev det, av någon anledning, aldrig av att jag skaffade boken. När jag så fick förfrågan om jag ville läsa den här, kunde jag verkligen inte tacka nej, nu var det dags att stilla min nyfikenhet.

Nu ska jag inte låtsas vara världens största eller mest insatta Agatha Christie-fan, jag har inte läst alla hennes böcker, inte ens nästan. Men de jag har läst har jag verkligen tyckt om. Hon gör det alltid så klurigt och lurar mig varje gång. Därför var det väldigt intressant att plocka upp den här och se om Sophie Hannah skulle lyckas ge mig samma känsla, samma sorts mysdeckare. Det är ju onekligen stora förväntningar man får på sig när man blåser liv i en så här klassisk deckarfigur.

Jag måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad. Det är nästan som att läsa en riktig Christie-deckare. Karaktärerna känns trogna hennes sätt att skriva och mysteriet är underbart klurigt och väl uttänkt. Alla är så levande och komplicerade, det finns hemligheter överallt och inget hänger ihop i mina ögon, men för bokens hjälte är det så klart mycket tydligare och jag älskar att följa med på resan när han sakta pusslar ihop allting.

Jag hade ingen koll alls på vem som var skyldig innan Poirot berättade det för mig och alla andra som befann sig i sällskapsrummet när avslöjandet kom. Ja jag vet att jag pratar som om jag var där, men jag läste ut boken på under ett dygn så det kändes faktiskt som att jag var det, så indragen i det hela blev jag.

Det är bara att gratulera Sophie Hannah till att ha gjort ett otroligt bra jobb och konstatera att Hercule Poirot är i väldigt goda händer.