"Linnet Ridgeway är kvinnan som har allt: skönhet, pengar, intellekt och charm. Hon kunde ha fått vem som helst men väljer fästmannen till sin bästa väninna Jackie. För att bli kvitt den förkrossade Jackie flyr Linnet utomlands med sin nyblivne make. Ombord på en lyxångare längs Nilen förväntar de sig lata, soldränkta dagar. Men Jackie har förföljt dem och seglatsen förvandlas till en klaustrofobisk mardröm. Detektiven Hercule Poirot semestrar på samma fartyg. När en av de två kvinnorna hittas mördad i sin hytt blir Poirot tvungen att agera."
Det är alltid tryggt att plocka upp en av Christies böcker, jag vet att jag kommer uppskatta mysteriet och ha roligt med att försöka lista ut vem mördaren är även om jag alltid misslyckas!
Döden på Nilen är inget undantag. Det är väldigt klurigt, jag tror mig veta något bara för att minuten efter ändra mig och tro mig veta något helt annat. Hercule Poirot är lika charmig och smart som alltid och det är fascinerande att se hur han lägger pusslet och får fram en tydlig bild av vad som har hänt.
Det negativa med de här böckerna är att kvinnosynen inte är den bästa. Det är kanske inte konstigt med tanke på när de är skrivna men det tar alltid ett litet tag innan jag kan släppa det för läsupplevelsens skull. I just den här boken var det speciellt en karaktär som höll på att göra mig galen, men en detalj i slutet gjorde så jag fick känna lite skadeglädje mot just honom.
