onsdag 23 september 2020

I kallt förvar av David Koepp

 

Originaltitel: Cold Storage
Sidor: 301 (Häftad)
Recensionsexemplar: Från HarperCollins Nordic, tusen tack! 
"En dödlig organism hotar att förgöra allt liv på jorden. Nu tvingas tre främlingar samarbeta för att stoppa den och rädda världen...

Roberto Diaz sändes ut av Pentagon för att utreda en möjlig bioterrorattack, men fann något mycket värre: en extremt snabbmuterande organism med kapacitet att förinta allt liv på jorden. Han lyckades tygla organismen och begrava den djupt nere i en ödslig militäranläggning.

Nu, många år senare, har den levande materian börjat leta sig ut och bara Diaz vet hur den ska stoppas. Han kallas in för att hjälpa två säkerhetsvakter - en före detta fånge och en ensamstående mamma - och under en skräckfylld natt tvingas den udda trion samarbeta för att stänga in den dödliga faran. Allt de kan förlita sig på är extrem tur, mod och en krass humor. Kommer det räcka för att rädda hela mänskligheten?"

Nej, det här var verkligen inte en bok för mig. Jag hoppades att jag skulle tycka om den för den lät spännande. Lite av en katastrofhistoria med den dödliga organismen och hotet den för med sig! Men nä, det blev ingen fullträff.

Dels börjar den med att en av de manliga huvudkaraktärerna blir heltänd på en kvinna han nyss träffat när de är iväg på det första uppdraget. I samband med det beskrivs han som "en hane inom människosläktet i sina bästa år" och det är på något vis en "förklaring" till varför han flirtar med andra fast han är gift. Lite senare är han arg för att han "inte fick vad han ville eller förtjänade hemma". Sex alltså. Och den inställningen gör mig bara arg. 

Jag fortsatte i alla fall att läsa men tyvärr blev det en besvikelse. Jag känner inte att jag fick tid att lära känna de två andra huvudkaraktärerna så jag brydde mig inte om dem. Hotet kändes aldrig så allvarligt som det borde ha gjort och det blev aldrig tillräckligt spännande för att gripa tag i mig. 

6 kommentarer:

  1. Fasen vad segt att den inte var bra, med tanke på hur spännande den lät! Men förstår definitivt din kritik och irritation. Förstår inte författare som måste ha med såna onödiga detaljer, så meningslöst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur! Den låter ju jättespännande och hade kunnat bli så bra.

      Radera
  2. Känns skönt att jag inte är ensam om att också bli förbannad på såna manliga karaktärer (eller kvinnliga också för den delen) och förstår heller inte meningen med dem i böcker. Synd att den inte blev någon fullträff. Hoppas nästa bok du läser är bättre. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Efter den har jag läst fler bra böcker så det är skönt! :D

      Radera
  3. Jag minns att jag också reagerade på mansgrisen i början av boken. Han fick ju inte direkt mina sympatier, om man säger så. Var inte jätteförtjust i historien heller, exploderande människor har nog aldrig tilltalat mig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att jag inte är ensam om att ha reagerat på hur han är skriven. Det kändes bara onödigt och tillförde verkligen ingenting till berättelsen.

      Radera