Fantastic Beasts and Where to Find Them

Jag vet att det inte är den första januari än, men jag måste få ösa ur mig lite kärlek här! Jag var på bio med syrran igår. Vi såg så klart Fantastic Beasts and Where to Find them och alltså jäklar vilken underbar film!!

Det här är ingen recension eller något utan bara "jag-måste-få-dela-med-mig-av-kärlek-annars-exploderar-jag!". Jag går inte på bio så ofta, och de gångerna jag faktiskt går och hur mycket jag än tycker om filmen, brukar jag tänka på tiden. "Undra om det närmar sig slutet snart", "Hm nu borde vi väl vara halvvägs i alla fall". Jag vet inte varför jag gör det även om filmen är bra men så är det i alla fall.
Men inte den här gången! Filmen startade och sen var jag väck från den här världen! Inte en tanke på tiden, inte en tanke på något jobbigt, inte en tanke på något! Allt som fanns var känslor av hur magiskt och underbart det var att få vara där ett tag, i filmen, med alla magiska varelser och fina karaktärer.

På tal om karaktärer, Eddie Redmayne, som spelar Newt gör det helt otroligt bra. Det var kärlek vid första ögonkastet där och jag tror det har att göra med att han gav mig en sjukt stor Doctor Who-känsla. Jag skulle absolut inte ha något emot att se honom som en ny version av doktorn någon gång!

Ja alltså, har ni inte sett filmen än, gör det!!

Jag välkomnar det nya året

Snart är 2016 slut. Ett år som jag ser fram emot att avsluta. Jag är så trött på det här året, jag behöver en omstart. Ett år då jag bryr mig om mig själv, inte förlorar mig för någon annans skull. Ett år då jag gör det jag mår bra av och lyssnar på de som faktiskt älskar mig och vet vem jag är. Ett år att bli starkare igen.

Det är inlägg på väg. De bästa böckerna från 2016 ska visas i en video, en bookhaul ska också spelas in, det finns några böcker att skriva om och jag ska nog göra en till lista för det nästa år och vad jag vill göra, vilka böcker jag vill läsa i januari ska vi också prata om.

Jag hoppas ert år har varit bra och jag hoppas ert 2017 blir ännu bättre. Den första är jag tillbaka med nya tag, tills dess tänker jag fixa färdigt inlägg och läsa så mycket jag bara kan.

God jul

Jag säger god jul till er alla med en bild som är några år gammal men det är så söta modeller på den så den går att använda om och om igen. Hoppas ni får en underbar jul med alla era nära och kära och att ni får tid att slappna av och bara må bra!

20 snabba inför jul och nyår

Jag hittade den här enkäten hos Enligt O och tyckte den passade bra nu när min blogg gapar lite tom på grund av livet.

Julafton eller nyårsafton? Alltid. Jag avskyr raketerna nu för tiden efter att Aramis var livrädd så jag klarar mig bra utan nyårsafton.

Glögg eller julmust? Båda är goda men måste jag välja blir det julmust.

Amaryllis eller hyacint? Inget av det, jag är ingen växtmänniska.

Sill eller skinka? Allt jag behöver på julbordet är skinka och rödbetssallad, sen är jag nöjd!

Snö eller regn? På vintern ska det faktiskt vara snö.

Lussekatter eller pepparkakor? Lussekatter är faktiskt godast men jag äter det sällan.

En i taget eller slalomläsning? Oftast blir det slalomläsning, en bok hemma, en på jobbet och ibland en ljudbok på bussen.

Film eller tv-serie? Har fastnat för en del olika tv-serier på sistone så det får bli det.

Gina Dirawi eller Sanna Nielsen? Hon är så rolig.

Kalle Anka eller Karl Bertil? Varje jul är det Kalle Anka

Tomten eller Grinchen? Det är ju jul!

Morgonpigg eller nattuggla? Det har jag varit så länge jag kan minnas.

Hundöra eller bokmärke? väääääldigt sällan jag viker hundöron.

Soffan eller sängen? Om det syftar på vart jag helst läser så är det soffan.

Tegelstenar eller tunnisar? Jag gillar ju mina tegelstenar.

Leonard Cohen eller Bob Dylan? Har ingen relation till någon av dem egentligen.

Fröken Frimans krig eller Ivanhoe? Samma här, ingen relation till någon av dem.

Ingvar Oldsberg eller Lasse Kronér? Han är rolig han också.

Så mycket bättre eller Stjärnorna på slottet? Ser inte på något av det men måste jag välja så.

Sven -Bertil Taube eller Kent? Egentligen lyssnar jag inte mycket på Kent heller men de har lite som är bra.

Flickan med gåvorna av M.R. Carey

Originaltitel: The Girl With All the Gifts

Sidor: 390 (Inbunden)

"Melanie är en mycket speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för "vårt lilla geni". Varje morgon väntar Melanie i sin cell i militärbunkern på att dagens lektioner ska börja. När de hämtar henne håller en vakt pistolen riktad mot hennes huvud medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i stolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. Ibland skojar hon och säger att hon faktiskt inte bits. Men ingen skrattar.

Flickan med gåvorna utspelar sig i ett ödelagt England efter katastrofen. För de som hann stänga in sig finns fortfarande ett litet hopp om en framtid för mänskligheten - och då är det Melanie som är nyckeln."

Det här var en positiv överraskning, jag var inte riktigt beredd på hur bra den skulle vara trots alla hyllningar jag hört. I början var jag faktiskt tveksam, den kändes lite seg och trög och jag kom inte riktigt in i det. Men efter ett tag så släppte allt och jag kunde inte sluta läsa.

Vilken flicka hon är, Melanie, så klok för sin ålder, så modig och stark. Jag tycker verkligen om henne som karaktär och gillar att man får se världen ur hennes ögon ganska mycket. Hur hon tänker och reagerar på allt. På grund av den hon är så blir det ett väldigt intressant perspektiv på det.

Det var en oväntad twist på allt men det var perfekt, ett snyggt avslut av författaren och så självklart när man väl läste det. Jättebra! Nu ska jag försöka se filmen också någon gång. Ni som läst boken, har ni sett filmen än? Hur var den?

Nyckeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Originaltitel: Nyckeln

Sidor: 812 (Kartonnage)

Serie: Engelsfors-trilogin (del 3)

"Det har knappt gått ett år sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal, men De utvalda får ingen tid att återhämta sig. Snart vänds deras värld upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut, och De utvalda kan bara vara säkra på en sak - allt kommer att förändras."

Äntligen tog jag tag i Nyckeln! Den har verkligen fått stå och vänta i hyllan alldeles för länge. Jag förstår inte ens varför, jag älskar ju de två tidigare böckerna! Men nu är den läst!

Och vilken avslutning på trilogin det var. Allt var perfekt, jag hittar inget att klaga på. Det är verkligen en tegelsten men går ändå fort att läsa. Det är spännande, fint, sorgligt, hemskt, allt! Eftersom det är sista delen i en serie vill jag inte skriva så mycket om själva handlingen, därför blir det ett ganska kort inlägg.
Men det är verkligen en bra avslutning på en underbar trilogi!

Svensk skräckis för barn!

Jag fick ett mail häromdagen med en trailer för den kommande filmen Rum 213, baserad på Ingelin Angerborns bok med samma namn. Den har premiär den 24:e februari 2017 och verkar faktiskt riktigt spännande! Jag har inte läst boken än men efter att ha sett det här blir jag verkligen sugen på att göra det.

Jag vet från jobbet att Angerborns böcker är riktigt populära spökhistorier för barn mellan 9 till 12 år. Har ni läst några av hennes böcker? Och visst blir man riktigt sugen på att se filmen??

Lite allmän uppdatering

Hej på er!
Det blev lite ovanligt tyst här, i och för sig bara fredag och måndag som varit utan inlägg men jag har hamnat lite efter med allt känns det som och vet inte riktigt när jag lyckas komma igen med ett inlägg måndag till fredag. Det kanske går jättesnabbt om jag fortsätter läsa som jag gjort igår, då jag satt jag flera timmar. Eller så tar det lite tid eftersom det är ganska fullt upp på jobbet med julhandeln och jag är ganska trött när jag kommer hem och sen blir det ju jul väldigt snart!

Jag ville bara förklara om det är/kommer bli lite mindre här helt plötsligt. Livet har varit en ganska stor bergochdalbana den här hösten, ni har säkert märkt det på mina mindre positiva inlägg om ångest och trötthet och så vidare. Men jag hoppas det vänder, av hela mitt hjärta hoppas jag att det vänder och visar sig att livet blir underbart.

Hur har ni det? Är allt bra med er?

Harry Potter and the Cursed Child

Originaltitel: Harry Potter and the Cursed Child

Sidor: 343 (Inbunden)

Serie: Harry Potter (del 8)

"It was always difficult being Harry Potter and it isn't much easier now that he is an overworked eomplyee of the Ministry of Magic, a husband, and a father of three school-aged children.

While Harry grapples with a past that refuses to stay where it belong, his youngest son Albus must struggle with the weight of a familt legacy he never wanted. As past and present fuse ominously, both father and son learn the uncomfortable truth: sometimes, darkness comes from unexpected places."

Den här boken är det väl knappast någon som missat under hösten? En åttonde berättelse om Harry Potter, det är självklart något som får mycket uppmärksamhet. Helt ärligt var jag inte ens säker på att jag skulle läsa den. Det kändes som att historien var färdig och faktiskt inte behövde något extra. Och det kan jag fortfarande tycka, de sju böckerna är alldeles tillräckliga i sig själva.

Men, jag måste erkänna att jag faktiskt tyckte om den här ändå. Det tog mig ett litet tag att vänja mig vid stilen, det är ju ett manuskript. När jag väl fick in det så gick det däremot snabbt att avsluta boken. Självklart är den inte lika bra som de andra böckerna, de är underbara. Men den är ändå bra tycker jag, det är ganska spännande och finns en härlig glimt av humor i vissa delar.

Väntar man sig en lika magisk historia som de tidigare böckerna så kommer man antagligen att bli besviken. Den är skriven på ett så annorlunda sätt och med ett annat fokus. Jag är glad att jag gick in i det hela utan några egentliga förväntningar, jag tror att det hjälpte mig att kunna njuta av läsningen.

Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna av William Joyce

Originaltitel: The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore

Sidor: 52 (Inbunden)

"Det här är berättlsen om Morris Lessmore som älskar att skriva. Men som vi alla vet har varje historia sina mörka sidor och en dag mörknar även himlen. Och när vinden tar fart flyger Morris Lessmore iväg på en makalös resa, ett äventyr som kommer att ge honom mängder av nya berättelser."

Det är svårt att inte älska en bok som börjar med de tre raderna. Tre korta, små rader som träffar mig direkt i hjärtat. Vi skulle nog ha kommit bra överens, Morris Lessmore och jag och alla böcker. 

Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna är en underbar liten bok som jag tycker passar precis alla. Speciellt de som redan älskar böcker, det spelar ingen roll vilken ålder man är i. Någon gång kanske jag får barn att läsa den för, men under tiden kommer jag själv läsa den om och om igen och njuta varenda sekund av det. 

Journal 64 av Jussi Adler-Olsen

Originaltitel: Journal 64

Sidor: 415 (Inbunden)

Serie: Avdelning Q (del 4)

"Fram till för bara 40 år sedan skickades "missanpassade" kvinnor till Kvinnohemmet på ön Sprogø för att glömmas bort. Grymhet, tvång och förnedring tillhörde vardagen på den lilla isolerade ön utanför Danmarks kust. För vissa innebar livet på ön oinskränkt mark, men för de flesta en fruktansvärd misär. Dit kom Nete Hermansen, och hon lyckades även ta sig därifrån, trodde hon.

En dag hinner hennes förflutna ikapp henne och det blir inledningen på en av Avdelning Q:s hittills svåraste utredningar. Vad döljer hennes förflutna? Vad hände egentligen med henne? Vart försvann människorna runt henne?

Manad av sina envisa assistenter, Assad och Rose, börjar Carl Mørk att arbeta med det gamla fallet. Snart går det upp för den lilla gruppen att fallet blott är en liten del av något mycket större. Det handlar om övergrepp av det värsta slaget och det pågår fortfarande. Samtidigt har Carl egna problem på det privata planet. Ett annat fall har nämligen blivit aktuellt, en gammal mordutredning från 1978 där Carls farbror drunknade under mystiska omständigheter. Utredningen lades ner i brist på bevis, men det fanns två huvudmisstänkta: kusinerna Ronny och Carl Mørk."

Det här är ju en serie jag verkligen tycker om, så jag förstår inte att det tar sådan tid mellan böckerna. I och för sig är det trevligt att dra ut på nöjet!

Journal 64 är en skrämmande bok. Skrämmande aktuell, med personer som försöker bevisa att vissa människor är mer värda och har mer rätt till liv än andra. Och de här personerna tror sig ha rätten att besluta om det, utan att du får veta det själv. Det är jobbig läsning och jag blir otroligt illa berörd på grund av alla grymheter som pågår under berättelsens gång.

Samtidigt, eller kanske just på grund av det viktiga ämnet, så är det nog min favorit hittills. Jag glider snabbt in i händelserna och vill inte sluta läsa innan jag får alla svar. Karaktärerna vet ni ju redan att jag gillar sedan tidigare. Det är en härlig blandning av icke-perfekta människor och jag tycker om tiden jag får spendera med dem. Dessutom överraskar den mig ordentligt i slutet!

Nu har jag i alla fall två böcker kvar att njuta av i serien! Jag hoppas så klart det dyker upp fler än det innan jag hunnit ta mig igenom dem.

Önskelista

Herregud vad snabbt tiden går. Det är snart jul! Sen är det nyår! Sen är det januari och då blir jag 29! Då är det ju naturligtvis så, med både jul och födelsedag ganska nära, att man börjar fundera på önskelistor. För sånt kan man minsann ha även om man är äldre! Så bara för skojs skull är här några av de böckerna som skriker högst efter min uppmärksamhet just nu:

• Bazaar of Bad Dream av Stephen King
• Morden på Mangle Street av M.R.C. Kasasian
• Into the Wild av Jon Krakauer
• And Every Morning the Way Home Gets Longer and Longer av Fredrik Backman

Jag insåg när jag kikade på min önskelista på adlibris att det den senaste tiden har dykt upp väldigt mycket engelska böcker. Det har jag inte tänkt på tidigare. Förut läste jag ju enbart på svenska men nu börjar det blandas mer när det kommer böcker jag vill läsa som bara finns på engelska. Det är ju bra! Engelska har alltid varit ett favoritämne i skolan så det finns egentligen inte anledning för mig att inte läsa böcker på det språket. Det har väl bara varit av ren lathet jag undvikit det kanske? För att det ändå går lite snabbare på svenska. 

Nå, hur som helst! Har ni några böcker ni önskar er i julklapp?

December TBR

Jag vet att jag sa att det skulle komma en video om jag gjorde någon planering för december men jag har inte riktigt haft ork att spela in en. Så det blir bild och text istället den här gången! Jag tänker som sagt ägna december åt lustläsning, så det här är en väldigt lös planering men det är böcker jag verkligen längtar efter att få ta tag i!

• Nyckeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
• Rök av Dan Vyleta
• This modern love av Will Darbyshire
• Flickan med gåvorna av M. R. Carey
• Journal 64 av Jussi Adler-Olsen
• Harry Potter and the Cursed Child av J.K Rowling, John Tiffany & Jack Thorne
• Doctor Who - Time Lord Fairy Tales
• Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna av William Joyce

Så! Det är min lilla planering som jag inte har en aning om jag faktiskt kommer följa eller inte. Men just i detta nu så är jag väldigt peppad på att läsa varenda en av dem! Har ni läst någon och vad tyckte ni i så fall? 

Kaninjägaren av Lars Kepler

Originaltitel: Kaninjägaren

Sidor: 571 (Inbunden)

Serie: Joona Linna (del 6)

"Jonna Linna har suttit två år på den slutna anstalten Kumla när han förs till ett hemligt möte. Polisen behöver hans hjälp för att stoppa den gåtfulle mördaren som går under namnet Kaninjägaren. Den enda länken mellan offren är att de alla hör ett barn läsa upp en ramsa om kaniner innan mördaren kommer. 

Ödets tärningskast placerar överraskande tevekocken Rex Muller mitt i händelsernas centrum. För första gången ska han ta hand om sin son Sammy. Men istället för tre lugna veckor blir det en fruktansvärd kamp på liv och död.

Joona Linna och Saga Bauer är tvungna att börja samarbeta i hemlighet för att stoppa Kaninjägaren innan det är för sent."

Det här var precis vad jag behövde för att rädda mig ur en hotande lässvacka. Något spännande och fartfyllt med korta kapitel som alltid bjuder in tanken "Men bara ett kapitel till...". Det är vad man får när man läser Keplers böcker och just nu var det perfekt.

Kaninjägaren är verkligen spännande från början till slut. Den lyckades inte lura mig helt och hållet, när anledningen kom fram så förstod jag ganska snabbt en del av svaret. Inte allt dock, så det fanns fortfarande lite mysterier kvar. Men det är inte den bästa av böckerna om Joona Linna. Jag tycker att både Sandmannen och Stalker är snäppet obehagligare.

Ser hur som helst fram emot en fortsättning för det slutade så klart med en cliffhanger och jag vill veta vad sjutton som var på väg att hända!

Två stycken över

November har varit recensionsexemplarens månad och det har faktiskt gått riktigt bra. 11 böcker var planerade och jag har läst alla utom två. Alla jag tackat ja till eller bett om har blivit lästa plus en hel del av överraskningarna som dykt upp innan jag började.

Men nu sätter jag stopp på novemberplanen. De två som är kvar får vila i hyllan tills vidare. Jag måste helt enkelt få läsa precis vad jag känner för just nu för att inte tappa läslusten helt och hållet. Ibland blir det så. Jag har stirrat på de här två sista böckerna i några dagar men inte kommit igång med någon av dem, sedan var jag och lånade Kaninjägare av min syster och slukade nästan halva boken på några timmar. Det sa allt jag behövde veta.

Så jag välkomnar december och lustläsningen! Kanske gör jag en liten planering med böcker jag längtat efter riktigt länge, i så fall dyker det upp en liten video snart.

Två nya böcker

Det har dykt upp två nya överraskningar i brevlådan den senaste tiden som jag ska försöka läsa inom en snar framtid. Båda är helt nya bekantskaper så det kan bli spännande!

Tack så mycket till Bokfabriken för båda böckerna!

Lignumkorset av Viktor Nilorak

Originaltitel: Lignumkorset

Sidor: 324 (Häftad)

Recensionsexemplar: Från författaren, tack! 

"Ett medelålders gift par från Sverige hyr ett boende i Spanien, tillsammans med katten Viggo. Kvinnan, som heter Maria, ser fram emot att få skriva sin bok i lugn och ro medan mannen, Gussen, ska ägna sig åt aktiehandel. 

De upptäcker ett nytt land, dess historia, kultur och gemenskap. Gussen och Maria reser i rummet, men upplever också tiden. Vad har egentligen hänt och varför? De dras in i en allt mer märklig, mystisk och emellanåt skrämmande händelseutveckling.

Gussens barndomsvän, Bernt, ringer i tid och otid, oftast olägligt. Parets ibland dråpliga, men även mysiga vardag, varvas med inslag av allvarlig karaktär. En kvinna från London, en man från USA och en mäktig finansman från Sverige är några av dem som korsar Gussens och Marias livsväg.

Gränsen mellan verklighet och fantasi blir vag, de upplever saker som livets erfarenheter inte kan minnas. Vad kan de gåtfulla talen, religiösa symbolerna och andliga husen förtälja? Tiden kommer ifatt dem och historien gör sig påmind."

Det här var ett recensionsexemplar som jag tackade ja till, det lät verkligen som en bok som jag skulle kunna gilla. Religiösa symboler, mysterier, en blandning mellan verklighet och fantasi. Men tyvärr klickade vi inte alls så mycket som jag trodde.

Jag vet inte varför riktigt men jag kommer inte karaktärerna nära. Jag fastnar aldrig för dem. De jag fastnar mest för är nog deras katter. Det förekommer mycket katter här förresten, de är med lite överallt. Jag log lite när jag läste om hur de blev väckt av en av katterna för att han ville ha matsällskap tidigt på morgonen. Precis så gjorde min Mori också, spelade ingen roll om man var ledig eller inte, ville han ha sällskap så fick man snällt gå och hålla honom sällskap innan man fick tillåtelse att somna om.

Gussens barndomskompis, Bernt, som ringer lite då och då, hans tal är skrivet på dialekt, skånska. Jag gissar på att det är för att ge det hela en mer äkta känsla, men det gör det lite jobbigt att läsa till slut. Och deras sätt att börja och avsluta samtal blir en aning upprepande för Bernt ringer oftast vid olämpliga tillfällen. Till slut tycker jag nästan lite synd om honom för han får alltid höra att de inte kan prata länge och att Gussen ringer upp senare istället.

Det finns spännande delar med lite dödsfall och någon som verkar spionera på Gussen och Maria. Ibland satt jag som sagt och log lite för mig själv också, men i stort så var det här ingen bok för mig tyvärr.

På tal om listor...

I gårdagens inlägg nämnde jag lite snabbt den listan jag själv skrev i början av året, eller ja, i mars. En lista på fem saker jag vill göra innan året är slut. Jag tänkte att vi kan göra ett återbesök till den och se hur det har gått.

• Jag vill färga håret igen. Låter som en jätteliten sak, men att inte synas är liksom lite av min grej. Så när jag färgade håret delvis rött för någon sommar sen var det ovanligt. Jag älskade det dock och vill ha tillbaka det. Eller kanske en annan färg?
• Åka någonstans! Förra årets stora händelse var min flygtur till Stockholm och Augustgalan. Jag vill göra en liknande liten resa i år igen, själv. Kanske Stockholm igen men mer än en natt? Har ni något tips annars på en enkel liten utflykt man kan göra själv som inte kostar skjortan?
• Jag funderar verkligen på att börja göra youtube-videos på engelska för att kunna prata böcker med ännu fler. De jag gör hit till bloggen skulle fortfarande vara på svenska, jag skulle helt enkelt göra dubbelt, en på svenska och en på engelska. 
• Göra en till tatuering. Jag vill få in mitt favoritcitat i en tatuering på något vis, och nu när jag äntligen har gjort min första har jag ju fått mersmak. 
• Utforska mer! Ta längre promenader med Nitro på platser jag vi inte varit på tidigare. Det här är Geocaching jättebra till så det ska jag verkligen försöka komma igång med igen nu till våren och sommaren. Jag får inte fastna i samma promenadspår hela tiden. 

Så, då ska vi se. Färga håret, det har jag faktiskt gjort, i lördags. Nederdelen av det har blivit rött igen, men mörkare rött den här gången. Dessutom klippte jag mig! Det är min andra syster som har gjort allt det här och egentligen tänkte jag bara be henne klippa topparna, men hon tog en ganska ordentlig bit och jag är jättenöjd!

Åka någonstans? Nja. Det var värre med det. Har inte blivit någon utmanande resa i år, den kan jag ta med vidare till nästa år och ge ett nytt försök. Inte heller har jag börjat göra videos på engelska. Det finns helt enkelt inte tid och energi till det. Jag är glad när jag lyckas göra videos på svenska hit till bloggen. Det är jättekul! Så det får faktiskt räcka med det. 

En till tatuering då? Den håller på att ritas upp! Så jag har i alla fall satt igång processen och är jättepepp på att få göra den så fort det bara går. 

Och till sist, utforska mer. Jo, men det får jag ändå säga att jag gjort. Både här och när jag varit i Kiruna. Jag har gått på nya ställen och dessutom börjat ta med kameran lite smått igen för att kunna utforska världen genom linsen. Det känns bra! 

Ja men, två och en halv punkter hittills. Tre blir det om tatueringsplanen hinner gå helt i lås innan året är slut. Det är väl inte så illa ändå? Har ni haft några mål under året? 

Sedan du försvann av Morgan Matson

Originaltitel: Since You've Been Gone

Sidor: 346 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Modernista, tack! 

"Det var Sloane som lyckades dra Emily ur hennes skal och få livet att kännas spännande. Men precis innan det som skulle bli den mest episka sommaren någonsin...försvinner Sloane! Allt hon lämnar kvar är en Att-göra-lista med tretton Sloane-aktiga uppdrag som Emily normalt aldrig skulle fått för sig att göra. Men tänk om uppdragen kan hjälpa henne att återfinna sin bästa vän?

Palla ett äpple mitt i natten? Okej, det är ju rätt enkelt.

Dansa till gryningen? 

Visst. Varför inte? 

Kyss en främling?

Hmmm...

 Emily har nu den här (oväntade) sommaren på sig - med den (totalt oväntade) hjälpen från Frank Porter - att bocka av sakerna på Sloanes lista. Vem vet vad hon kommer att upptäcka...?

Bada naken?

Vänta lite...vadå?"

 Det här var alldeles lagom för vad min skalle klarade av just nu. En fin, underhållande berättelse om en spännande sommar med nya upptäckter. Jag gillar tanken på en sån här lista lite. Kommer ni förresten ihåg inlägget jag skrev i början av året med fem saker jag ville göra under årets gång? Det kanske är därför jag gillar berättelsen. Eller så är det för att jag känner igen mig i Emilys rädda personlighet. Eller både och, mest troligt både och.

Det är ganska sockersött och visst är det lite förutsägbart ibland, men vet ni? Ibland är det precis det man behöver när man läser. Något enkelt. Något som man vet kommer sluta lyckligt. Något som är mer säkert än livet utanför boken. 

Jag tycker om att se hur Emily växer under historiens gång, hur hon vågar mer, känner sig mer levande och lär sig nya saker om sig själv. Det är upplyftande att läsa om och gör mig glad. 

Jag är nyfiken på att läsa mer av Morgan Matson, jag vet att många verkligen älskar allt hon skriver så jag kommer garanterat plocka upp fler böcker av henne om de dyker upp på svenska! 

Helgens läsning

Jag hoppas att ni har haft en fin vecka allihopa. Själv är jag mest trött, känslomässigt slutkörd. Men men, det går ju som sagt över, det gör det alltid på ett eller annat sätt. 

Nu är det helg, min andra syster och min systerson är här över helgen, så jag kommer nog vara med dem en del och dessutom jobbar jag några timmar i morgon. 

Men jag hoppas på att jag hinner läsa ut Sedan du försvann, det vore skönt att få det gjort. Vi får se hur mycket jag kan koncentrera mig. 

Vad läser ni i helgen? Eller har ni några andra roliga planer? 

En ny bok

Min kära syster har varit nere i Uppsala några dagar och när hon kom hem hade hon med sig en present åt mig! Det märks att hon känner mig så väl, titta på den här vackra saken!!

Styx märke av Hanna Blixt

Originaltitel: Styx märke

Sidor: 121 (Inbunden)

Ålder: 9-12

Recensionsexemplar: Från författaren, tack!

"På flykt undan Styx soldater söker syskonen Sofia och Leo skydd i en ihålig ek. Trädet sluts omkring dem och de befinner sig stunden efter i en helt annan värld. Kvar finns inga mörka gator och betonghus i spillror. Grönskan som omger dem badar i ljus. Rakt under deras fötter finns frodigt grönt gräs och färgglada blommor. Framför dem en sommaräng.

 De har kommit till Sagofallen. Med hjälp av enhörningen Månstråle ger sig barnen ut på ett hisnande och farligt äventyr, samtidigt som en ryslig kamp rasar mellan de svarta och vita pjäserna på schackbrädet."

Vill ni veta vad som gjorde att jag tackade ja till den här boken? En enhörning. Ja jag är 28 år och tycker om enhörningar. När jag såg att det fanns med en här blev jag jättenyfiken och kunde inte låta bli. Och det var ju bra!

Styx märke är en väldigt fartfylld och spännande berättelse. Det blir inte en tråkig stund på de 121 sidorna och kapitlen är korta så det blir ett väldigt smidigt flyt i läsandet. Åldersgruppen står som 9 till 12 men jag tycker den kan passa även för lite yngre, man kan ju läsa den högt tillsammans. Med i boken finns även väldigt fina svartvita illustrationer som gör det hela ännu bättre.

Jag plockade upp den här i fredags kväll och skulle egentligen bara läsa någon sida för att se hur den var innan jag fortsatte med annat. Men helt plötsligt var boken slut! Den drog in mig i sin värld och det hände hela tiden något som gjorde att jag ville fortsätta för att se hur Sofia och Leo skulle lösa alla farliga situationer de hamnade i.

Det lämnas lite utrymme för att man kanske ska våga hoppas på en fortsättning och nya utmaningar. Jag håller tummarna!

Boktitelpoesi

Det var ett tag sedan nu och för någon kväll sedan fick jag lust att rota runt bland mina böcker och få ihop en liten dikt av några titlar. Det är så roligt när man väl hittar en som känns bra att börja med och sen kan leta vidare.

Under vintergatans alla stjärnor,

här och nu,

det handlar om dig -

att få vara nära dig lycklig och gåshuden.

Döden den bitterbleka av Anne-Marie Schjetlein

Originaltitel: Döden den bitterbleka

Sidor: 300 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från författaren, tack! 

"Halmstad plågas av ett pedofilrykte. Som kirurg tvingas Andreas ta emot skadade pojkar på sjukhuset. Utnyttjade kroppar. Oron växer sig större, ockuperar honom. En pedofil. Kan Petra verkligen ha något med det här att göra? 

Trots att Andreas inte sett skymten av Petra på ett år kan han inte slappna av. Hennes sista ord gnager. Hon mördade för att komma honom nära - ändå har han inte kontaktat polisen. Om du gör det kommer jag tillbaka. Men inte till dig. Utan till dina kära söner. Så Andreas tassar på tå, tvekar inför relationer som lockar, osäker på vad som kan väcka Petras vrede."

Döden den bitterbleka är en fristående fortsättning på författarens debut, Döden kvittar det lika. Den har jag inte läst, men det gör verkligen inget. Jag hänger med bra i historien ändå och tycker att man får tillräckligt med tillbakablickar för att kunna förstå vad som hänt tidigare.

Obehaglig, är ett ord som jag tycker passar bra in på den här boken. Riktigt obehaglig. Och det säger jag som är ganska härdad angående det mesta när det gäller böcker. Men att få läsa vissa kapitel ur en pedofils tankar, det är omöjligt att hålla det ifrån sig. Författaren lyckas verkligen skriva så det äcklar mig i just de kapitlen.

Med det säger jag inte att boken är dålig. Det är tvärtom, den har ett riktigt bra driv och när jag väl satte mig ner och började läsa så läste jag ut den på en dag. Jag var tvungen att få veta hur det låg till. När slutet väl kom var jag tvungen att skratta lite åt mig själv, för jag trodde att jag hade varit smart och snappat upp en ledtråd om sanningen. Det visade sig så klart att jag är dum och författaren är smart, för hon grundlurade mig och hade garanterat lagt ut den där falska ledtråden med flit. Well played!

Det här var en spännande ny bekantskap för mig och jag kommer att plocka upp både den tidigare boken och kommande böcker som Schjetlein skriver!

Kod 513 av Jeanette Bergenstav

Originaltitel: Kod 513

Sidor: 250 (Inbunden)

Serie: Flingan och flocken (del 2)

Ålder: 9-12

Recensionsexemplar: Från Idus Förlag, tack! 

"Collien Heros husse är spårlöst försvunnen. Är det någon som håller honom fången? Och i så fall varför? Vad är det som pågår i de mörka grottgångarna ute på Björkö? Vilka är de hotfulla männen i svarta huvor? Och vad betyder Kod 513? 

När Flingan Fjällström och hennes bror Theo hjälper en vän, dras de in i en härva av mörka hemligheter och dramatiska händelser. Tillsammans med pudeln Buffy, varghunden Aztor och de andra hundarna i flocken gör de allt för att avslöja sanningen. Innan det är för sent."

Förra året läste jag första boken om Flingan och flocken, Vargskräck, och då skrev jag att jag såg fram emot fler mysterier med gänget. Alltså var det självklart för mig att tacka ja när jag fick förfrågan om att läsa bok nummer två!

Kod 513 är en fartfylld och spännande deckare för yngre läsare. Extra bra är den om man älskar hundar! Här finns det nämligen fler stycken och de spelar en stor roll i berättelsen. Blandat med äventyret får man läsa om den kärlek och glädje som de skänker sina ägare. Jag har ju själv en liten foxterrier nu och är uppvuxen med hundar, så många gånger sitter jag och ler igenkännande eller håller andan när det verkar som att någon av hundarna är i en farlig situation.

Böckerna är fristående men jag tycker det bästa är att börja med Vargskräck och sedan fortsätta med Kod 513. Då får man lära känna karaktärerna ordentligt och förstå hur de har lärt känna varandra. Kapitlen är lagom långa och det blir aldrig tråkigt. Jag som ändå är äldre än den tilltänkta målgruppen kommer på mig själv med att inte vilja sluta läsa när jag måste, som till exempel när lunchrasten är slut, jag vill ju veta vad som händer och vad Kod 513 egentligen är!

Det börjar närma sig jul och den här serien är verkligen ett perfekt tips för den deckarintresserade hundälskaren.

Det ordnar sig, det ordnar sig av Eva Edberg

Originaltitel: Det ordnar sig, det ordnar sig

Sidor: 141 (Kartonnage) 

Ålder: 9-12

Recensionsexemplar: Från Lava förlag, tack! 

"Klara är nio år och sover över i socialtantens gästsäng medan hon väntar på att pappas spritfest ska ta slut. Men den tar aldrig slut. Varje morgon bestämmer hon sig för att rädda pappa, fast hon egentligen inte får. Enkelt, tycker hon, eftersom han antingen sover på nån parkbänk i stan eller i ödehuset. Enklare än att rädda mamma, som sover över på ett sjukhus för psykiskt trötta och bara kan besökas på bokad tid. 

Det ordnar sig, det ordnar sig, får Klara veta. Men när allt verkligen är på väg att ordna sig upptäcker Klara att hon blir grundlurad. Och det enda sättet för Klara att ordna upp det hela är att bli tjuv..."

Det här är en ganska jobbig bok att läsa. Det är så hjärtskärande att ta del av hur Klara försöker rädda sin pappa, få honom att välja ett liv med henne och hennes mamma istället för alkoholen. Hur hon drömmer om att de ska kunna vara en hel familj igen efter sommarlovet.

Men sakta under berättelsens gång går det upp för henne att det kanske inte blir så. Och det är så synd att hon ska behöva växa upp så snabbt flera gånger om, dels i rollen att försöka vara vuxen och se till att pappan får i sig något att äta varje dag, dels när hoppet sakta försvinner och hon inser att hon faktiskt inte kan rädda honom om han själv inte försöker också.

Det är en lättläst, ärlig och viktig bok om hur livet som fosterbarn kan vara. Författaren har själv växt upp som det och det känns verkligen under läsningen att det finns kunskap bakom orden.

Fotolördag

En dag sken solen och då var jag ute med kameran igen, så idag kör vi ett fotoinlägg! Vet ni vad jag tycker om att fota? Frost. Det är så vackert. Nu blev det inte så många foton på det den här gången, men jag blev påmind om det under promenaden. 

Frost som sagt, visst är det en vacker sak? Speciellt när solen lyser på och får allt att glittra.

Jag har också en svaghet för motljus. Jag vet inte varför, men det är något jag alltid tyckt om. Speciellt när jag fotat hundarna, jag älskar deras siluetter som blir. 

Mitt lilla monster i full fart för att få en godisbit. Han ser så rolig ut när han springer!

Vad har ni gjort som fått er att må bra under veckan? 

Tjuren Ferdinand av Munro Leaf

Originaltitel: The Story of Ferdinand

Sidor: 72 (Inbunden)

Ålder: 6-9

Recensionsexemplar: Från Modernista, tack! 

"Den älskade sagan om tjuren Ferdinand - som helst bara vill sitta under sin korkek och lukta på blommorna..."

För det första, den här boken är så vacker att jag höll på smälla av när jag öppnade paketet och såg den. Jisses, bilden här ovanför gör den inte rättvisa. Den är så mycket mer dramatisk och levande i verkligheten.

De allra flesta känner väl till Ferdinand, kanske mest på grund av hans årliga uppdykande i Kalle Ankas julafton. Det är i alla fall därifrån jag känner honom. Ska jag vara helt ärligt visste jag inte ens att det var en barnbok från början. Visste ni att den sågs som en symbol för pacifism när den kom ut 1936? Jag tyckte det var intressant fakta på informationsbladet som följde med. Så nu har jag lärt mig lite nytt också!

Så fort jag öppnar boken känner jag igen mig, man har verkligen gjort ett bra jobb med att få bilderna ur boken vidare till tv-rutan. Ansikten, djur och scener, allt är välbekant. Men här är det i svartvitt, vilket inte gör något alls. Det gör tvärtom allt mycket finare i mina ögon, mer stillsamt på något vis, trots att en del scener är fyllda med energi.

Handlingen är ju berömd, den stillsamma tjuren som bara vill sitta och lukta på sina blommor men dras med till en tjurfäktning på grund av ett missförstånd. Tänker man bara snabbt på det kan det verka som en väldigt enkel berättelse. Men här finns mycket att diskutera tillsammans med barnen tänker jag. Om användandet av våld, valet att inte slåss, om tjurfäktningar och hur fint det är när man vågar vara sig själv.

Och det är väl därför vi älskar Ferdinand så mycket, han är sig själv och allt han vill är få leva sitt liv i lugn och ro.

"Och såvitt jag vet, sitter han fortfarande under sin korkek och luktar på sina blommor..."

Det andra landet av Staffan Götestam

Originaltitel: Det andra landet

Sidor: 103 (Inbunden)

Serie: Funnys äventyr (del 2)

Ålder: 6-9

Recensionsexemplar: Från Lava, tack!

"Det andra landet är bok nummer två i serien om Funnys äventyr. I den första berättelsen, Det andra landet, hamnar Funny i Limitanien, befolkat av annorlunda människor, där hon förlorar sin magiska förmåga och blir förväxlad med ett odjur som kallas trolliin. För att få koma hem igen försöker limiterna tvinga Funny till ett hemskt beslut.

 I den andra berättelsen, Spåren i snön, träffar Funny pojken Chin-Wha som ursprungligen kommer från Norra Karinien. Nu har han rymt från sin styvpappa. Med hjälp av Funnys magiska fingrar tar sig barnen över havet för att leta efter Chin-Whas riktiga pappa. Där möter de både godhet och ondska, en människoslukande orm och en hänsynslös härskare."

Jag har faktiskt läst första boken om Funny på jobbet, men jag har nog inte skrivit om den. Nu kommer jag inte ihåg alla detaljer men jag uppfattar den som en aning mildare i sin spänning än del två. Båda är hur som helst böcker som passar för högläsning. Jag tror speciellt den här kan leda fram till lite samtal om varför en del blir dömda bara för att de är annorlunda eller varför det finns platser i den här världen där det faktiskt finns riktigt hänsynslösa härskare och där folk har det mycket svårare än vad vi har det.

Den lindar in de ämnena i två fartfyllda berättelser där Funny visar otroligt mycket mod och medmänsklighet. Det kanske inte är en bok för den som letar lättsam eller rolig läsning; här hotas det med att bränna upp folk, en fladdermus krockar med ett fönster och blir en blodig hög och vi har en människoätande orm. Men gillar man spänning och lite mörkare historier (anpassat för åldersgruppen så klart) kan det verkligen passa!

Läsplaner för november

Nämen, två videos på en vecka! Det ni! Men här har ni i alla fall vilka böcker jag tänker ägna mig åt i november. Den här månaden blir det recensionsexemplar för hela slanten. Jag har faktiskt hunnit läsa några av ungdomsböckerna redan så det kommer en del inlägg för dem efter idag.

Vad läser ni i november?

We Have Always Lived in the Castle av Shirley Jackson

Originaltitel: We Have Always Lived in the Castle

Sidor: 146 (Häftad)

"My name is Mary Katherine Blackwood. I am eighteen years old, and I live with my sister Constance. I have thought that with any luck at all I could have been born a werewolf, because the two middle fingers on my hands are the same lenght, but I have had to be content with what I had.

I dislike washing myself, and dogs, and noise. I like my sister Constance, and Richard Plantagenet, and Amanita phalloides, the death-cup mushroom. Everyone else in my family is dead."

Det här är en mycket underlig liten bok. Den har en kuslig stämning i sig, i det att man som läsare verkligen inte får veta vad sjutton det är som egentligen hänt familjen Blackwood. Eller jo, man får veta vad efter ett tag, men inte varför eller på grund av vem. Och karaktärerna, så mystiska figurer! De lever väldigt isolerade efter att resten av familj dött och har väl invanda ritualer för att känna sig trygga från resten av världen.

Mary Kathereine har begravt saker på gården, spikat upp en bok på ett träd och lite annat för att se till att deras hus är säkert, att ingen oanmäld gäst gör intrång. Men en dag faller hennes bok ner och hon byter inte ut den på en gång, och en ovälkommen person dyker upp och hela deras tillvaro ändras.

Den är kuslig men kanske inte så läskig som jag hade väntat mig. Det gör däremot inget för den är riktigt bra ändå. Shirley Jackson har ett väldigt passande språk för den här typen av berättelser. Tidigare har jag läst The Haunting of Hill House, men då den svenska översättningen. Nu är jag glad att den här blev på originalspråket, det gjorde faktiskt läsningen ännu bättre.

Book haul

Då var det dags för en ny book haul! En väldigt trevlig blandning med böcker, om jag får säga det själv! Och så klart tittar Nitro in en sväng för att säga hej (och under några sekunder döma mig otroligt mycket, ni märker nog när).

Som alltid, har ni läst någon av böckerna? Är det någon ni vill ha/läsa? Tell me everything!

Lite citat denna lördag

Ibland sitter jag väldigt länge, alldeles för länge och rotar runt på Pinterest efter bilder. Det kan vara på inredning, vackra platser jag vill se eller söta djur. Men väldigt ofta hamnar jag på citat, eller citat är nog inte ens rätt sak att säga för alla, men ni vet, ord som träffar rätt. Så idag får ni lite såna som jag hittat och tyckt om, vissa har med böcker att göra, andra inte. Har ni någon egen favorit?

Också avslutar jag med ett favoritord. Jag tycker både ordet i sig och dess betydelse är så vackert:

Hur går läsningen i oktober?

Nu är ju inte månaden slut riktigt än. Men jag känner att jag kan göra det här inlägget redan nu ändå. Jag har två böcker kvar att läsa, dels We Have Always Lived In The Castle av Shirley Jackson och så första boken av Stephen Kings Mardrömmar. Min plan är att i alla fall hinna läsa ut en till av dem innan november kommer. Och om jag klarar det så får jag köpa en av böckerna som skulle ha varit min belöning för att klara hela läsplaneringen.

Är det i så fall den enda bok jag skaffar i oktober? Haha nej så klart inte. Eftersom jag mått ganska dåligt har jag tröstshoppat, I'm weak. Det kommer en bookhaul snart också alltså, väntar bara på en bok till innan jag tänkte göra en video.

Sedan planerar jag också att göra en video med läsning för november. Jag har en idé om vilka böcker jag ska koncentrera mig på då nämligen. Och den här månaden gick det ju riktigt bra ändå om jag bara har en bok kvar när den är slut, det borde väl räknas som godkänt eller hur? Kul var det i alla fall! Att planera, spela in video till det och så vidare. Så vi kör på en repris till november! Ses snart i en video här!

Frankenstein av Mary Shelley

Originaltitel: Frankenstein; or, The Modern Prometheus

Sidor: 272 (Häftad)

"Did I request thee, Maker, from my clay to mould me man? Did I solicit thee from darkness to promote me?"

Den här boken är en sån jag var lite nervös för att börja på. Det är väldigt svart eller vitt vad jag hört innan om den, antingen verkar man älska eller hata den. Det känns som att jag har hört fler som hatar den och tycker den är tråkig faktiskt. Och därför har den fått vänta i hyllan ett tag, jag har varit lite rädd att jag ska hamna i den skaran och att läsningen ska bli jobbig.

Men hah! Så fel jag hade. Jag tycker den är jättebra! Och inte alls som jag väntade mig! Det jag hade i huvudet var ju det klassiska man sett i bitar av filmer och så vidare. Men det här var ju helt annorlunda! Monstret var helt annorlunda! Jag förväntade mig inte att han skulle ha känslor och vara tänkande på det sättet han var. Det gjorde det mycket jobbigare för mig som läsare att välja vem som faktiskt är monstret här, den som skapar eller den som blev skapad utan att ha bett om det och sen bara möts av hat för hur han ser ut?

Nu ska jag bara fundera ut om jag ska göra något eget monster av leran som följde med boken. Kanske borde jag ge min ångest en fysisk avbild? Men jag vet verkligen inte hur jag skulle göra det bra. Hur som helst, en jättebra bok! Har ni läst den, vad tyckte ni?

Stark av Stephen King

Originaltitel: The Dark Half

Sidor: 460 (Inbunden)

"Thad Beaumont är författare. Mycket seriös; hans första roman nominerades till ett förnämt pris och hans senare har fått lovord av kritikerna. Men tyvärr har de inte sålts i särskilt många exemplar. 

George Stark är också författare. Knappast älskad av kritikerna och avgjort aldrig påtänkt för några litterära utmärkelser. Men hans brutala, iskalla, blodiga kriminalromaner har sålts i enorma upplagor.

Nu är George Stark död. Han blev bara tretton år gammal. När en fanatisk beundrare försöker pressa pengar av Thad Beaumont mot att inte avslöja att han kan bevisa att George Stark i själva verket bara är en pseudonym, väljer Thad själv att avslöja att han skrivit Starks böcker. Och beslutar samtidigt att avliva George Stark för att återgå till sina egna romaner.

Problemet är bara att George Stark inte tycks vilja förbli död. Och att den okände, sataniske mördare som går lös har Thad Beaumonts fingeravtryck..."

Det var alldeles för länge sedan jag läste något av Stephen King och jag är glad att jag ändrade på det nu. Det blev lite som att komma hem i bokform!

Stark är kanske inte det mest skrämmande jag läst av honom, men den är ändå riktigt bra. Det är ett så intressant koncept, tänk att din pseudonym på något sätt verkar få eget liv och vilja mörda dig och din familj? Bara för att du valt att inte skriva "hans" böcker längre. Eftersom han på sätt och vis är en del av dig kan han dessutom ana vad du tänker och planerar att göra. Hur sjutton överlistar man en sådan figur? Och, en kanske ännu viktigare fråga, om den här galna mördaren är en del av dig, betyder det då att du, även om han försvinner, har en del av dig som är ett monster?

Den här boken påminde mig verkligen om varför jag tycker om King så mycket. Det är spännande hela tiden och jag älskar varje minut jag läser. Nu är jag peppad på att ta tag i fler böcker av honom som väntar!

Aksakovs grav av Gudrun Wessnert & Carina Wolff-Brandt

Originaltitel: Aksakovs grav

Sidor: 168 (Inbunden)

Ålder: 9-12

Recensionsexemplar: Från Lava förlag, tack! 

"Fjorton dagar om året är ingenting sig likt i Meerike. Oförklarliga ljud hörs i dimman...pianospel, en galopperande häst...

Tvillingarna Zack och Reg knackar på hos sin gammelfaster i kustbyn Meerike en mörk höstkväll. Huset ligger ensligt vid den vindpinade stranden. Men fastern verkar inte glad över att träffa sina unga släktingar. Och hon ger dem ingen mat.

De få människor som bor i byn är väldigt gamla och beter sig skrämmande. Snart förstår syskonen att någonting är fel. Besöker hos fastern börjar mer och mer likna en mardröm. Zack och Reg inser till sin fasa att det inte går att lämna byn...

Vems skelett är det som ligger i kyrkans källare, och vem är den mystiska flickan som anklagar Zack för att vara ett odjur?"

Det här var en bok jag inte alls hade några tankar om när jag plockade upp den. Jag hade aldrig hört talas om den när den kom som en överraskning från förlaget. Men den passade in i mitt skräcktema här på bloggen nu under oktober!

Och jag blev väldigt positivt överraskad av den här läsningen. Den var riktigt spännande! Zack och Reg märker ganska snabbt att det är något underligt som pågår i byn där deras gammelfaster bor och ju längre tid som går desto mer råkar de ut för.
Samtidigt får vi läsa några delar från en annans familj synvinkel och dem är det också något väldigt skumt med!

Den är lättläst med ganska kort kapitel vilket känns lagom för den åldersgrupp det är tänkt för. Dessutom händer det något nästan hela tiden så det är ingen risk att man blir uttråkad under läsningen. Blandat med spänningen finns lite humor i hur otroligt udda barnens faster är till en början, innan det blir lite mer läskigt.

Jag rekommenderar den verkligen för rysarsugna bokslukare!