"Hon var en begåvad och orädd kvinna som förklädd till man lyckades överlista hela den katolska världen. Hon skaffade sig kunskap inom medeltida filosofi, religion och läkekonst. Hennes lysande begåvning förde henne på äventyrliga vägar till påvepalatset i Rom. Där drogs hon in i en virvel av politik, religion, kärlek och makt. En riskfylld tillvaro där livet ofta stod på spel.
När ödet såg till att Johanna blev vald till påve hade det förgångna hunnit ifatt henne - och det mest förbjudna var ett faktum..."
Jag har hört otroligt mycket gott om den här boken genom åren, ändå har den fått vänta väldigt länge i hyllan. Det är säkert någonstans runt 8-9 år. Men nu är den äntligen läst och då är frågan, kan jag sälla mig till hyllningskören?
Jo men det kan jag. Jag kanske inte är helt knockad av den men jag tyckte den var riktigt bra och det var ganska skönt att läsa den långsamt, ta in detaljerna ordentligt och verkligen komma in i känslan för tiden och hur världen var då. Johanna är en väldigt intressant karaktär och följa och det är otroligt hur hon lyckas ta sig fram i livet och undvika att få sin hemlighet avslöjad.
Den känns välskriven och det märks att författaren verkligen brytt sig om berättelsen och velat få den levande.
Jag är glad att äntligen veta vad alla pratat om och att den nu får flytta från de olästa böckerna!
Myten om den kvinnliga påven har jag hört talas om. Hon ska ha avslöjats när hon födde ett barn under en procession och därefter fick påvarna sitta på en speciell stol med öppen sits under kröningen så att man kunde kontrollera att det verkligen var en man. Givetvis totalt faktabefriat :)
SvaraRaderaJupp som i boken angående hur det avslöjades :)
RaderaJag har faktiskt aldrig hört talas om boken eller personen. Den låter intressant. Är karaktären byggd på en verklig person eller är det bara fiktion?
SvaraRaderaDet finns en myt om en kvinnlig påve men det verkar inte ha varit en verklig person :)
Radera