Agnes Cecilia - en sällsam historia av Maria Gripe

Originaltitel: Agnes Cecilia - en sällsam historia

Sidor: 296 (Inbunden)

Ålder: 12-15

"Maria Gripes "sällsamma historia" handlar om den föräldralösa Nora, som visserligen har det bra hos sina släktingar, men inte upplever sin tillvaro hos dem som något självklart. När Nora är 15 år flyttar de till en gammal lägenhet och märkliga saker börjar hända. Klockan går baklänges, rummet förändras, de döda blir närvarande och en docka nästa levande. Nora dras in i ett magiskt äventyr, som hjälper henne att slutföra sorgearbetet efter föräldrarna och finna sin egen identitet."

 Jag har läst en del av Maria Gripes böcker under åren och älskar verkligen de som har små inslag av det övernaturliga i sig. Hon blandar det så bra med det vardagliga, smyger liksom in det på ett finstämt och mystiskt vis. Det ger utrymme för andra saker också, som känslan av att inte höra hemma någonstans när man förlorat sina föräldrar, rädslan att inte riktigt höra ihop med någon och samtidigt nyfikenhet och mod inför det oförklarliga.

Det mysterium som Nora får dyka ner i är verkligen spännande. Vem är det som ringer till lägenheten? Vad är det för konstig docka hon får? Och vem är det som går runt i lägenheten fast hon är ensam hemma? Är det någon som vill få kontakt med henne, och varför i så fall?

Jag minns att jag började läsa den här när jag var mycket yngre men då avslutade jag den aldrig. Jag tror faktiskt jag upplevde den som för läskig, tänk att det fanns en sån tid! Men nu är jag glad att den är läst. Den var jättebra och nu är jag ännu mer sugen på att läsa om Skuggen över stenbänken-böckerna! Har ni någon favoritbok av Maria Gripe?

Läser just nu

Hemma hos mig: 

Hemma hos pojkvännen: 

På jobbet: 

I hörlurarna: 

Lite slalomläsning just nu kan man verkligen säga! Men det känns bara bra. Har ni läst någon av böckerna? 

Ny bok

Det dök upp en överraskning i min brevlåda! Sånt tackar jag för! Det är en författare jag aldrig läst något av. Har ni gjort det får ni gärna säga vad ni tyckte! 

Fällan av Melanie Raabe

Originaltitel: Die Falle

Sidor: 303 (Inbunden)

"Linda Conrads, 38, är en berömd och notoriskt tillbakadragen kriminalförfattare. För tolv år sedan blev hennes syster, Anna, brutalt mördad. Mördaren åkte aldrig fast, men Linda såg honom. Och nu har hon precis sett honom igen på TV.

Mannen är numera en känd reporter, och Linda vet att ingen kommer att tro henne om hon anklagar honom. Så hon gör det hon kan bäst: Hon skriver en ny thriller, om ett mord på en kvinna. Där gärningsmannen kommer undan. 

När boken publiceras ger Linda en enda intervju. I sitt eget hem. Till den enda person som vet mer om fallet än hon gör. Han vet vad som hände den där natten. Hon har skrivit en bok om det. Men när han ringer på Lindas dörrklocka vet ingen av dem hur det ska sluta... "

 Det här lät verkligen som en bok jag skulle älska. En författare, ett mord, en plan för att få rättvisa. Men jag vet inte...den lämnade mig ganska mjeh.

Jag fastnade aldrig riktigt för vare sig historien eller Linda själv. Inbakat i allt är dessutom boken hon själv skriver om mordet, så ibland får man läsa kapitel ur den också. Men de fångar mig inte heller. Den försöker lura mig efter ett tag men jag köper det inte och kan själv lista ut att det bara är en fint.

Så tyvärr blev det här en besvikelse för mig. Jag trodde verkligen att jag skulle tycka om den men vi kom inte överens. Har ni läst? Vad tyckte ni?

Veckans bokbloggsjerka

Ännu en helg! Den här veckan hittar vi den här frågan inne hos Annika:

"Hur avgörande är karaktärerna tycker du?"

 Jag är inte helt hundra på att jag förstår frågan helt. En bok utan karaktärer är ju svårt att få ihop, eller? Alltså om det ska vara en skönlitterär bok. Sedan kan ju karaktärer vara både människor och djur enligt mig. Den långa flykten av Richard Adams handlar baraom kaniner men är jättebra och jag har läst den två gånger.

Sedan kan man ju fundera om man måste gilla karaktärerna för att boken ska vara bra? Nja, det tror jag inte man måste. Bara de är bra skrivna kanske? Karaktärer man avskyr kan ju fortfarande vara viktig för berättelsen tänker jag.

Hm, jag vet inte om det här var ett bra svar på frågan. Det ska bli spännande att hoppa runt bland era svar och se era tankar och tolkningar!

Huset som vaknade av Martin Widmark & Emilia Dziubak

Originaltitel: Huset som vaknade 

Sidor: 40 (Inbunden)

Ålder: 3-6

"På kvällen när gubben Larson som vanligt har gått igenom huset och släckt ner rum för rum och dröjt sig kvar för att minnas sin fru och barn och deras liv i det gamla huset, knackar det plötsligt på dörren! En liten pojke med en mystisk kruka står utanför. Inte kan väl han, gubben Larson, ta hand om ett alldeles nysått frö? Och inte har han tid heller!"

Vuxna kan också läsa barnböcker, det är vi väl överens om? Jag älskar riktigt fina barnböcker, det spelar ingen roll att jag inte har egna barn än. Jag köper dem i alla fall när jag blir förälskad i någon.

Huset som vaknade är en underbart fin bilderbok. Illustrationerna är magiska, de går inte att beskriva ens och inga foton jag kan ta med mobilen skulle göra dem rättvisa. Ni måste helt enkelt hålla i den och titta själv för att förstå det. Och det tycker jag verkligen ni ska göra!

Själva berättelsen är också riktigt fin. Det handlar om gubben Larsson, som inte ser så mycket positivt i livet mer efter att barnen flyttat ut och frun gått bort, huset är tomt och mörkt, dammet samlas och till och med katten har gett sig av. Han går omkring i huset och minns allt, men så dyker grannpojken upp med ett frö som gubben Larsson får ta hand om. Och helt plötsligt förändras allt.

Det är otroligt vilket sätt historien får liv på tack vare bilderna. Det skiftar från mörker till ljus i takt med gubbens humör. Det är verkligen ren och skär bokmagi.

Ett lite sent grattis!

Jag har klantat mig och helt missat bloggens födelsedag! Den 17:e april fyllde den hela 6 år. Förstår ni vad häftigt? Hela sex år har jag skrivit här och fått vara en del av den här fina världen. Jag har tyvärr ingen utlottning planerad just nu utan vill mest bara säga grattis till mitt lilla hörn här på nätet.

Och så klart säga ett stort tack till er som kommer hit, läser och lämnar kommentarer! Och till alla förlag och författare som delar med sig av sina böcker. Alla ni sätter guldkant på mina dagar och gör att det här fortsätter vara lika roligt och givande varje dag.

Tack! Och jag hoppas vi fortsätter ses här många år framöver!

Forgive me, Leonard Peacock av Matthew Quick

Originaltitel: Forgive me, Leonard Peacock 

Sidor: 304 (Häftad)

"Today is Leonard Peacock's birthday. It is also the day he will kill his former best friend, and then himself, with his grandfather's P-38 pistol. Maybe one day he'll believe that being different is okay, important even. But not today."

Den här boken köpte jag från Myrorna enbart för att den hade massa notisflikar som stack ut på olika sidor. Jag blev jättenyfiken helt enkelt.

Men det var ett bra köp hur som helst! Den var så mycket mer än jag förväntade mig. Så sorglig och hemsk. Jag var verkligen inte beredd på något när jag började läsa. Det är klart jag förstod att den skulle vara mörk med tanke på baksidestexten men absolut inte på hur hårt den skulle slå.

Leonard är en väldigt speciell karaktär, jag tycker om honom direkt trots hans planer på att skjuta någon. Men det går inte att låta bli att känna för honom, när man får veta hur hans liv varit. Det är en berättelse om att vara annorlunda, att gå igenom hemska saker och inte ha någon att prata med.

Jag kan verkligen rekommendera den om du letar något som berör. Det är tunga ämnen men den är ändå lättläst.

Och är ni också nyfikna personer så var det här ett citat som var märkt i boken:

"The best part was that he closed his eyes and kept nodding to the rhythm of his bow sawing, and you could tell that when he played his violin, he wasn't a tiny misplaced Iranian boy living in a secretly racist town - no, he was a god in complete control of his world."

Mocka av Tatiana de Rosnay

Originaltitel: Moka

Sidor: 320 (Danskt band)

"Frilansöversättaren Justine lever ett lugnt liv i Paris med man och två barn. Men en helt vanlig onsdagseftermiddag händer det otänkbara. Hennes son Malcolm blir överkörd vid ett övergångsställe på väg hem från skolan och förövaren smiter från olycksplatsen i sin mockafärgade Mercedes. Medan sonen sjunker allt djupare ner i koma verkar polisutredningen avstanna. Justine bestämmer sig då för att inleda sina egna efterforskningar och försöka spåra upp den skyldige. Hur kan man köra över ett barn och bara åka därifrån? Hon måste få veta sanningen - till varje pris."

Det här är mitt andra möte med den här författaren. Tidigare har jag läst Huset du älskade och den tyckte jag mycket om. Och även det här mötet blev riktigt lyckat.

Det är något speciellt med de Rosnays berättelser. De är lågmälda och absolut inte det jag oftast läser. Men jag fastnar ändå. Det är språket och känslorna, allt blir så levande. Jag har aldrig haft någon jag älskar som ligger i koma, aldrig behövt oroa mig på det sättet, men Justines känslor hoppar ut från sidorna och letar sig in i mitt hjärta när jag läser. Det går inte att lämnas oberörd. Hon har oron för sin son, för hur hennes äktenskap ska överleva det, frustrationen över polisens långsamma arbete och så sin egen besatthet över att få konfrontera föraren av den mockafärgade bilen.

Man skulle kunna tro att en sån här bok ska vara tung att läsa, men det är faktiskt tvärtom. Den känns luftig på något sätt. Sidorna flyger förbi i ett nafs och jag vill ha svar lika mycket som Justine vill det. Det är verkligen en otroligt bra bok.

Veckans bokbloggsjerka

Fredag och inne hos Annika är det dags för en ny jerka! Hoppas ni alla haft en bra vecka och att ni får en fin påsk! Veckans fråga är:

"Less is more, håller du med om det? (Kan handla om en på tok för lång bokserie, en bok som borde ha förkortats med typ 300 sidor, etc."

Alltså, det beror ju helt på. Jag älskar tegelstenar så det är ju inte alltid jag vill ha kortare böcker. Som jag nämnde förra veckan är min favoritserie också 47 delar lång så den hade jag inte heller velat korta ner.

Men det är klart att vissa böcker hade kunnat kortas ner en del. Just nu kan jag verkligen inte komma på en titel för det är nog ganska länge sedan jag kände så. Och det är ju positivt! Bättre svar än så får jag nog inte till idag.

Sju dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt

Originaltitel: Sju dagar kvar att leva

Sidor: 240 (Inbunden)

"Där sitter han till slut, på andra sidan av ett skottsäkert glas. Fyrtioettåringen hon flugit över Atlanten för att träffa. Mannen som snart ska dö. Han lyfter telefonluren och presenterar sig.

När den prisbelönta reportern och kolumnisten Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, den amerikanska delstat som avrättar flest fångar. I tio år, nio månader och tio dagar har Vaughn Ross väntat på att dö, för att sona de mord han dömdes för 2002.

Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor, en fängelsedirektör, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när giftet injiceras.

Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva."

Du har sju dagar kvar att leva innan du blir injicerad med ett gift tills ditt hjärta slutar slå. Kan ni tänka er det? Hur hanterar man den nedräkningen?

Det här är en av böckerna jag köpte på bokrean i år. Jag har velat läsa den länge och efter en del om och men fick den följa med hem nu. Det är jag verkligen glad för. Det har varit väldigt intressant läsning om ett svårt ämne. Och jag som läser kan ju inte veta, är det rätt män som döms till döden? De hon pratar med, de som hon pratar om med anhöriga, är de skyldiga eller har det blivit fel?

Det var en tung bok trots att den är ganska kort. Men när jag väl började läsa kunde jag knappt sluta. Vi får följa de dömda, anhöriga till dem och till offren, polis som varit inblandade i utredningar och prästen som följt många fångar till deras sista andetag.

Här talar man verkligen om livet och döden. Och väntan på den. Har ni inte läst den här så gör det, den är verkligen läsvärd.

Skam av Robert Warholm

Originaltitel: Skam

Sidor: 226 (Inbunden)

"I den värmländska socknen Frykeboda hittas en ung kvinna mördad i sitt eget hem. Det är sent 1800-tal och kommunikationerna är långsamma, men en sådan här nyhet sprids snabbt på kyrkbacken.

Länsmannen och fjärdingsmannen gör sitt bästa för att lösa mordfallet, men det står snart klart att det är många som har något att dölja. I en socken där alla känner alla måste man akta sig för att ge grannarna anledning att skvallra. Det finns mycket skam och skuldkänslor om man skrapar på ytan. Där finns även en främlingsfientlighet som blir tydlig när man söker efter mördaren."

Skam är skriven av en bokbloggarkollega, Mina skrivna ord, och jag fick den hemskickad som tack för att jag provläste hans manus tidigare. Tack! Helt ärligt var jag lite kritisk när jag läste det för jag började direkt tänka på Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson. Det kändes som det redan var gjort. Men berättelserna bygger ju på ett verkligt fall så det blir väl så då, något fängslar många och ger idéer.

Nu när jag fått läsa hela boken kan jag lättare se den som något eget. Den var spännande, lättläst och intressant. Det här mordet, det riktiga, Yngsjömordet är verkligen hemskt och jag förstår dragningen att skriva om det.

Jag blev både frustrerad och arg under tiden jag läste och det är ju bra när en bok skapar känslor. Så trots min kritiska inställning till det i början blev jag positivt överraskad och kunde se berättelsen för sig själv.

Ellens alla hundar av Catarina Kruusval

Originaltitel: Ellens alla hundar

Sidor: 32 (Inbunden)

Ålder: 3-6

"Ellen gillar verkligen hundar: skuttiga, blyga, busiga, snälla, stora och små!

Å, vad Ellen längtar efter en alldeles egen hund! Men pappa säger bara "kanske" - och sen får Ellen aldrig någon hund...Eller?"

Ja alltså, hundtokig är jag, så när den här dök upp på jobbet var det ju självklart för mig att kika igenom den. Och det jag såg fick mig att köpa den. Den är verkligen full av söta hundar, men det var två bilder som fick hjärtat att slå extra hårt. Ni ska få se dem senare i inlägget, då kommer ni förstå varför jag var tvungen att ha den.

Förutom det är det en jättecharmig bok. Perfekt för det hundtokiga barnet. Sedan kanske föräldrarna får höra tjat om hundköp men det kan man ju faktiskt leva med, eller hur?

Min personliga anledning, det som vann över mig helt var att jag hittade både Aramis och Nitro i den. Ja alltså, inte dem personligen men raserna. Och då var det inget att bråka om, boken köptes och följde med hem.

 Aramis!

 Nitro!

Hur söta är dem inte?!

Nytillskott i hyllan

Räcker det med reaböckerna? Ha! Inte då. Jag har handlat mer både rea och icke-rea.

• Ellens alla hundar av Catarina Kruusval. Ja en barnbok, till mig själv. Det kommer ett inlägg om den här i morgon och då får ni en bättre förklaring till varför!
• Huset som vaknade av Martin Widmark. Och en till barnbok till mig själv. Den var så jäkla fin så jag kunde inte stå emot.
• Boken om vinterdöda ting av Peter Erik Du Rietz. Det här är ett recensionsexemplar, jag läste författarens första bok och fick nu fortsättningen, tack! 
• 642 saker att skriva om + 2 pennor. Jag sa ju att jag skulle skriva mer för hand i år, det här är också ett steg mot det målet!

• Bortom rimligt tvivel av Christer Van Der Kwast. En till reabok som fick följa med när det blev 50% på reapriset.
• Sju dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt. Också en reabok från sista rycket, den här är redan läst och inlägg kommer under veckan!

Veckans bokbloggsjerka

Då är det dags att vara med i jerkan igen, det var ett tag sen! Nu undrar Annika:

"Bokserier kan pågå i en hel evighet. Vad tycker du om det?"

Ptja, min favoritserie är ju i 47 delar så vad ska jag säga? Nej men, det är en engångsgrej. Jag kommer nog aldrig orka följa en serie så länge igen.  Sagan om Isfolket är speciell och kommer alltid vara det. Men till exempel deckarserier skulle jag aldrig orka följa i så många böcker. Då blir det för mycket och långdraget. Det finns så många böcker att hinna med, då känns det på något vis som en lång serie tar upp för mycket tid.

Syndafloder av Kristina Ohlsson

Originaltitel: Syndafloder

Sidor: 446 (Inbunden) 

Serie: Fredrika Bergman (del 6)

"En man hittas skjuten i bröstet, sittande i en fåtölj framförbrasan. Märkligt nog bär han sin dotters vigselring på lillfingret. I en annan del av stan söker en begravningsentreprenör efter sin bror. En bror som han verkar vara ensam om att sakna och som han fruktar kan vara borta för alltid. Samtidigt kämpar en kvinna för att inte förlora kontrollen när hennes man blir mer och mer farlig. Tiden rinner snabbt undan och hon får allt svårare att skydda sig själv och sina barn.  

Fredrika Bergman och Alex Recht ser samband mellan de olika fallen och leds in i en cirkel av spår där gamla synder kommer tillbaka. Någon lämnar meddelanden till Alex, någon som vill ställa allt tillrätta. Men vem är den anonymebrevskrivaren och varför tycks gärningsmannen alltid ligga steget före?"

Jag gillar ju Kristina Ohlssons ungdomsböcker och hennes skräckroman Sjuka själar. Men hennes deckare har jag faktiskt aldrig läst. Så när jag fick den här boken var det ju ett perfekt läge att testa! Nu är det här del sex om Fredrika Bergman men det går bra att hoppa in i serien här tycker jag. Jag får veta det jag behöver om hennes bakgrund och gamla fall.

Det är både spännande och klurigt. Ohlsson är verkligen skicklig på att väva ihop många olika delar till en smart helhet i slutet. Hon lurar mig flera gånger och det är ju så en bra deckare ska göra. Jag vill inte ha svaret direkt, jag vill klura och låtsas vara smart och sen bli snopen när nya ledtrådar kastar omkull mina teorier.

Nu är jag faktiskt riktigt sugen på att läsa de tidigare delarna men när tiden skulle räcka till det vet jag inte riktigt. Det finns för mycket jag ska läsa redan!

Bird Box av Josh Malerman

Originaltitel: Bird Box

Sidor: 260 (Inbunden)

"Something is out there . . .

 Something terrifying that must not be seen. One glimpse and a person is driven to deadly violence. No one knows what it is or where it came from.

Five years after it began, a handful of scattered survivors remain, including Malorie and her two young children. Living in an abandoned house near the river, she has dreamed of fleeing to a place where they might be safe. Now, that the boy and girl are four, it is time to go. But the journey ahead will be terrifying: twenty miles downriver in a rowboat--blindfolded--with nothing to rely on but her wits and the children's trained ears. One wrong choice and they will die. And something is following them. But is it man, animal, or monster? 

Engulfed in darkness, surrounded by sounds both familiar and frightening, Malorie embarks on a harrowing odyssey--a trip that takes her into an unseen world and back into the past, to the companions who once saved her. Under the guidance of the stalwart Tom, a motely group of strangers banded together against the unseen terror, creating order from the chaos. But when supplies ran low, they were forced to venture outside--and confront the ultimate question: in a world gone mad, who can really be trusted?"

En hel bok där hörseln är det viktigaste, funkar det? Det gör det! Det är faktiskt riktigt klaustrofobiskt om jag ska vara ärlig. När Malorie och barnen flyr från huset och inte kan ta av sina ögonbindlar är mina nerver utanpå huden. Ljuden, skräcken, det är så bra beskrivet att jag kan känna det själv under tiden.

Boken hoppar mellan nutid och dåtid. Nutid när de äntligen lämnar tryggheten i huset. Dåtid för att vi ska få veta hur allt började och hur de hamnade i huset överhuvudtaget. Ofta i såna böcker föredrar jag en av berättelserna, det är sällan båda lyckas hålla mig lika fascinerad. Men Bird Box gör det utan problem. Allt är så jäkla bra!

Den är väldigt snabbläst även om den är på engelska. Språket flyter på lätt och själva berättelsen gör så att man bara vill ha mer. Jag måste verkligen kolla upp om det finns fler böcker av den här författaren!