onsdag 13 september 2017

Vi mot er av Fredrik Backman


Originaltitel: Vi mot er
Sidor: 300 (Inbunden)
Serie: Björnstad (del 2)
"Det är så enkelt att få människor att hata varandra att det är obegripligt att vi någonsin gör något annat.
Efter de fruktansvärda händelser som skakade Björnstad i första boken berättar Vi mot er historien om månaderna efteråt. De bästa vännerna Maya och Ana lever ut sommaren på en gömd ö och försöker lämna omvärlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas. Rivaliteten mellan Björnstad och grannstaden Hed växer till en ursinnig kamp om pengar, makt och överlevnad som exploderar när städernas hockeylag möts. Samtidigt avslöjas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhälle tvingas visa vad det egentligen vill stå för. Det kommer sägas att våldet kom till Björnstad det här året, men det är en lögn. Våldet fanns redan här."
Vad ska man säga? Det är Backman, det är klart jag tycker om det! Hans sätt att beskriva människor, deras komplicerade natur, deras känslor, för mig slår det aldrig fel. Han träffar rätt om och om igen.
Det finns stunder då tårarna rinner, stunder då jag ler för mig själv, stunder då jag är arg och vill få karaktärer i boken att fatta att de beter sig som idioter.

 Det är inte böcker om bara hockey, det är otroligt mycket mer. Det handlar om att vara modig, att stå upp för den man är trots att det är så jäkla svårt ibland, trots att man är rädd, om att kunna ta sig vidare efter hemska saker inträffat, att kunna förlåta och att kunna börja om. Jag är så ointresserad av sport man kan bli, men jag sträckläser även den här boken. Jag vill inte sluta när timmarna börjar bli för sena och jag måste upp på morgonen, längtar hem dagen efter så jag får avsluta den. Det är verkligen något speciellt med Backmans berättelser.

Nu är det bara att vänta på nästa!
"Ångest. Vilket förbannat märkligt ting det är. 
Maya går hem ensam, av järn på utsidan men som ett korthus på insidan. Minsta vind är allt som krävs." - sid. 303 

10 kommentarer:

  1. Jag har fortfarande inte kunnat släppa Björnstad då jag suger på den karamellen lite till innan jag ger mig på att läsa denna.

    SvaraRadera
  2. Som jag håller med dig! Ibland läser man i vissa bloggar att hockeyn i den här bokserien står i vägen för allt det andra. Själv tänker jag knappt på att det är hockey, för mig är hockeyn bara ett ramverk som håller ihop berättelsen. Det intressanta är det mänskliga, relationerna. Precis som du satt jag omväxlande och log och grät när jag läste Björnstad och Vi mot er och jag både ser fram emot den tredje delen och inte. Jag vill ju inte att det skall ta slut. Å andra sidan skall serien bli film, så då har vi det att se fram emot sedan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är samma för mig! Jag tänker inte på hockeyn som huvuddelen, det är allt runtomkring som är det viktiga. Alla underbart komplicerade människor! Åh ska den bli film? Jag hoppas de lyckas bra med den!

      Radera
  3. Skrev också om denna pärla idag :-)

    SvaraRadera
  4. Älskar att Backman får en att vilja läsa trots att man är noll sportintresserad! Så bra verkligen :)

    SvaraRadera
  5. Sjukt usel bok, så jääääääävla tjatig, och drar ut på minsta detalj in absurdum. Känns verkligen som att själva storyn får plats på ett a4 ark, men sedan har han försökt att dra ut på det så mycket som möjligt och göra den så feministisk som möjligt med så många stereotyper och floskler som bara går att få in.

    Känner mest bara ångest över att ha slösat tid på den här boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju tur att alla har olika smak! :)

      Radera