Det handlar om dig av Sandra Beijer

Sidor: 255 (Kartonnage) 

"Jag är femton år, sju månader och tre dagar första gången vi träffas. Jag står i ett vardagsrum hemma hos någon som heter Erik. Du sitter med en ölburk i knät framför ett svart piano. Du är femton år, med konkav bröstkorg och blanka ögon efter den senaste burken du tömt och kastat mellan stolsbenen. Jag känner dig inte men senare, när vi står i kön till badrummet, ringer din mobiltelefon och du svarar på ryska. Fyra timmar senare följer du mig hem.

Efter ett möte på en fest under en sommarnatt är ingenting längre detsamma. Plötsligt handlar varje fredagsnatt, varenda mörkt dansgolv och varje stulen folköl om honom. Om de tre födelsemärkena över hans kind, om ryska meningar på en parkbänk och om exploderande sms som aldrig besvaras. Om han bara kunde titta lite till, höra av sig lite oftare, komma lite närmare. Om han bara kunde se, om så bara för ett enda ögonblick, att allt handlar om honom."

 Efter att ha läst så många positiva ord om den här boken var jag tvungen att låna hem den när den dök upp på praktiken som läsexemplar. Jag har aldrig tidigare läst något av Beijer, visste inte ens om att hon skrev en blogg innan jag hörde talas om den här boken. Men nu är jag glad att jag känner till henne.

Jag förstår verkligen att den här boken är så omtyckt! Det är en otroligt bra debut, jag blev förälskad i språket och kunde verkligen inte lägga den ifrån mig.
Kapitlen är väldigt korta, vilket gör att jag dessutom hela tiden tänkte "Nej men jag hinner läsa ett kapitel till...och ett till...och ett till." Ja ni vet hur det funkar! Helt plötsligt var alla kapitlen lästa.
Språket är som sagt underbart. Det är precis sådant jag faller för när jag till exempel kollar runt på olika diktsidor och läser, den här boken har samma känsla. Det är enkelt men lyckas ändå träffa rätt i hjärtat.

"...och hur du kysser mig som om jag ska gå sönder närsomhelst."  - s. 10

Det handlar om den första stora kärleken, hur stormigt och underbart och smärtsamt det kan vara. Och även om jag kanske inte känner igen mig helt i bokens berättar-jag (jag har aldrig varit festtypen), så känner jag igen de starka känslorna. Jag blev slungad tillbaka i tiden till en förälskelse som var både himmel och helvete och allt däremellan. Och det var en riktigt fin upplevelse faktiskt, så tack Sandra Beijer för resan bland minnena!