Eldvittnet - Lars Kepler

"Birgittagården är en anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende. Den ligger ensligt i skogen norr om Indalsälven. En mörk höstnatt mördas en av de intagna flickorna inne på anstaltens isolering. Hon hittas på britsen med båda händerna för ansiktet. Ingen har sett något.

Det finns inga vittnen, men bara någon dag efter det våldsamma mordet börjar en kvinna i Stockholm ringa polisens tipstelefon och lämna felaktig informaton. Först begär hon pengar för sina upplysningar, men sedan ber hon dem bara att lyssna, allt mer desperat.
Joona Linna reser till Birgittagården och befinner sig sanrt mitt inne i den märkligaste mordgåta han någonsin stött på. När han börjar söka efter svar sätts förödande krafter i våldsam rörelse. Sanningen är en älv som störtar ner i en sjö av eld."

Det tog mig inte så länge att läsa ut Eldvittnet, jag kom på mig själv med att igår titta upp från boken och häpna över att jag redan hunnit mer än halva vägen till slutet. Den var lätt att fastna i och spänningen drev mig alltid framåt i läsningen. Författaren, eller författarna kanske är mer rätt, kan verkligen knepet att hålla läsarens nyfikenhet uppe. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken eftersom Joona Linna hela tiden går runt med känslan av något i polisens teorier om morden är fel, hans övertygelse övertygar mig och jag vill veta hur det ligger till egentligen.

Jag lyssnade på Hypnotisören av samma författare för något år sedan, och låg på helspänn under de kvällar den spelades. Andra boken, Paganinikontraktet, har jag missat att läsa. Det kanske är dags att ändra på det.