Mischling av Affinity Konar

Originaltitel: Mischling

Tid: 12 t 21 min

Uppläsare: Gunilla Leining

"År 1944 kommer tvillingsystrarna Pearl och Stasha till Auschwitz med sin mamma och farfar. De sätts i Mengele Zoo, nazisternas mänskliga experimentverkstad med tvillingar. Flickorna upplever förskräckliga fasor och de personligheter de en gång har delat klyvs nu i två: Pearl blir ansvarig för det sorgliga, det goda och det förflutna. Stasha får stå för det roliga, det vildsinta och framtiden. På vintern försvinner Pearl. Stasha sörjer sin tvilling, men håller fast vid tanken att Pearl fortfarande lever. När lägret befrias av Röda armén ger hon sig ut genom Polens förödelse för att hitta Pearl och försöka forma sig en framtid."

Det har tagit mig lite tid att lyssna färdigt på den här boken. Jag kom ganska långt på kort tid, men sedan blev den liggande och jag lyssnade mest små snuttar här och där. Det är inte alls för att den är dålig, kanske behövde jag bara lite paus i det hemska som Stasha och Pearl får utstå? Jag vet inte, men nu är den i alla fall slut.

Jag tror de här böckerna, som tar upp sådant som hänt, men i en fiktiv version, är viktiga för att vi inte ska glömma bort det. Det är obehaglig lyssning och hjärtat sjunker som en sten när jag får följa vad som händer tvillingarna, hur de försöker hitta ljuspunkter i en nattsvart tillvaro och hålla hoppet vid liv. Och i bakgrunden finns hela tiden tanken att det här faktiskt hände på riktigt, Stasha och Pearl är inte verkliga men de här experimenten hände faktiskt. Och det är så vidrigt.

Det är ingen lättsam bok som ni säkert förstår, men den är väldigt bra. Det är omöjligt för mig att lämnas oberörd efter att ha lyssnat färdigt på den och jag förstår varför den är en av de nominerade i Årets Bok 2018.

Hasselskogen av Melissa Albert

Originaltitel: The Hazel Woods

Sidor: 311 (Inbunden)

Ålder: Unga vuxna

Recensionsexemplar: Från Modernista, tusen tack! 

"Sjuttonåriga Alice och hennes mamma har alltid flackat runt, ständigt förföljda av otur och diverse problem. Men när Alice mormor, en tillbakadragen författare, dör ensam i sitt stora hus Hasselskogen blir tillvaron bara ännu värre för Alice - för nu blir hennes mamma plötsligt bortrövad av en figur från Hinsidan, den grymma och övernaturliga värld där mormoderns otäcka sagor utspelar sig. Alice enda ledtråd är ett meddelande på en lapp som mormodern efterlämnat, en lapp med orden: »Håll dig borta från Hasselskogen«.

Alice, som alltid försökt undvika sin mormors hysteriska fans, har plötsligt inget annat val än att slå sig ihop med sin klasskompis Ellery Finch, en kille som älskar Hinsidan-sagorna och gärna vill hjälpa till.

För att få tillbaka sin mamma måste Alice först ta sig till Hasselskogen och sedan hela vägen in i mormoderns mörka sagor - och där kommer hon kanske att få förklaringen till varför hennes eget liv blivit så besvärligt."

Den här boken dök upp som en överraskning i brevlådan, men jag hade redan hört mycket om den på engelska booktube-kanaler och var nyfiken på den. Nu har jag äntligen haft tid att läsa den och vilken resa det varit!

Jag älskar hur Albert väver in sagor i berättelser. Hur de två världarna flyter ihop och påverkar varandra. Det är inga trevliga figurer som rör sig i Hinsidan, alla sagor har inte lyckliga slut. Men författarens egen berättelse är en jag inte kan släppa taget om när jag har börjat läsa, jag har verkligen längtat efter att sätta mig ner med boken och fortsätta läsa. Kanske är det för att sagor alltid är lite nostalgiskt, från ens egen barndom, även om de versioner man får höra är lite förfinade och mindre blodiga. Men de har, för mig i alla fall, alltid det där speciella skimret omkring sig och det gör att Hasselskogen blir en väldigt speciell läsupplevelse. 

Den är spännande, sorglig, mörk och magisk. Vissa scener var nästan lite klaustrofobiska eftersom de spelades upp som en så tydlig film i tankarna och jag kunde känna Alice frustration när hon jagade igenom ett hus som vägrade vara som det borde vara. Det var mardrömslikt i sin uppbyggnad.

Lite extra roligt var att det dök upp referenser till bland annat Doctor Who och Harry Potter! Det ger läsningen en mer verklig känsla, som att det är på riktigt eftersom karaktärerna känner till sånt som jag känner till. Men nej, jag hoppas inte Hasselskogen är verklig, den får gärna stanna kvar i sagorna så man kan besöka den på säkert avstånd med hjälp av den här boken. För det tycker jag att ni borde göra!

Introvert Doodles av Marueen "Marzi" Wilson

Originaltitel: Introvert Doodles

"Meet Marzi. She's an introvert who often finds herself in awkward situations. Marzi used to feel strange about her introverted tendencies. Not anymore! Now she knows that there are tons of introverts out there just like her--introverts who enjoy peace and quiet, need time alone to recharge their battery, and who prefer staying in with their pet and a good book to awkward social interactions. 

Just like Marzi, these introverts can often be found in libraries, at home watching Netflix, brainstorming excuses to miss your next party, or doodling cute cartoons. Being an introvert in an extrovert world isn't always easy, but it certainly is an adventure. In Introvert Doodles, follow Marzi through all of her most uncomfortable, charming, honest, and hilarious moments that everyone--introvert, extrovert, or somewhere in between--can relate to."

Det här är en underbart charmig liten bok som innehåller små bilder/bildserier om hur det kan vara att vara introvert i en extrovert värld! Många gånger är det ju lite överdrivet också för att göra det roligt men det är väldigt lätt att känna igen sig i mycket, i alla fall för mig! Jag är otroligt introvert och väldigt nöjd med att vara hemma med Nitro stor del av min lediga tid. Jag behöver den här tiden för mig själv ofta för min sociala energi försvinner på jobbet. Och det är så skönt när man hittar böcker som den här, som visar att det finns andra som är likadana.

Författaren har dessutom ångest, vilket jag också brottas med ibland så jag relaterar även på den punkten. Hur mycket jag känt igen mig kan man se på hur boken ser ut nu efter läsning:

Det är en perfekt presentbok tänker jag mig, om man känner någon som är introvert. Det är nog en bok jag kommer plocka upp lite då och då för att kika i och bara småfnissa åt hur bra den beskriver saker på sitt humoristiska sätt!

Maj TBR

Djungelboken av Rudyard Kipling

Originaltitel: The Jungle Book & The Second Jungle Book

Sidor: 388 (Inbunden)

"I Djungelbokens klassiska berättelser får vi möta "vargbarnet" Mowgli, pantern Baghera, den snälla björnen Baloo, ormen Kaa och mungon Rikki-tikki-tavi, alla skildrade med en särpräglad fantasi och på ett suggestivt sätt. En ny generation läsare får här stifta bekantskap med dessa djungelinvånare som under nära nog ett sekel fängslat och roat barn och vuxna.

Bonniers Juniorförlag har här valt att ge ut de båda djungelböckerna i en volym."

Djungelboken, eller båda djungelböckerna ska man väl säga, var april månads klassiker. Jag hade faktiskt ingen aning om att det var två böcker. Och att de var skrivna mer som noveller visste jag inte förrän jag läste ett inlägg om det på Mina skrivna ords blogg.

Ska jag vara ärlig så var det många noveller jag inte fastnade alls för. De jag gillade var bara de som handlade om Mowgli, resten fångade mig inte. Några började jag läsa men hoppade till slut över för att jag kände att jag skulle fått tvinga mig igenom dem och det ville jag faktiskt inte göra. Om man tänker på de om Mowgli och hans vänner så är det även här mycket som skiljer sig från filmen, Baloo är en klok och lugn björn som uppfostrar både Mowgli och andra vargungar om djungels lag och hur man ska uppföra sig. Kaa är väldigt bra vän till Mowgli och de andra istället för att försöka äta upp honom, vilket jag är ganska säker på att han försöker göra i filmen? Rätta mig om jag minns fel!

Så jag gillade att följa Mowgli, men det var så mycket som inte handlade om honom. Tyvärr blev det ingen fullträff för mig. Jag är glad att den är läst men det är inget jag kommer läsa om någon gång.

Yatzy av Harald Rosenløw Eeg

Originaltitel: Yatzy

Sidor: 205 (Inbunden)

Ålder: Unga vuxna

"Att våga möta en annan människa kräver stort mod. Att möta sig själv kräver kanske ännu mer. När Daggi kommer till sin nya fosterfamilj är han inställd på att mötas av misstänksamhet och kyla. Istället ramlar han rakt in i en värld av tilltro och värme. Fosterbrodern Gustav beundrar sin nye storebror. Men någons storebror är det sista Daggi vill vara med tanke på allt som hänt. När Daggi får en egen DV-kamera börjar han göra filmen om sin sista termin i skolan. Genom kameralinsen möter han sin omvärld – men finns det några gränser för hur man kan bete sig innan omgivningen tröttnar?"

Jag har fått låna den här boken av Rebecka på Läsa är att leva, hon tyckte mycket om den som tonåring. Jag hade däremot aldrig hört talas om den innan hon pratade om den så hon tyckte det var dags att ändra på det!

Det är en väldigt snabbläst bok, det tog mig mindre än ett dygn att läsa ut den. Det är ju en ungdomsbok så språket är lätt och bra att hänga med i. Ämnet är däremot inte lika lätt. Den handlar om Daggi som är fosterbarn, han har inte haft det lätt i sin tidigare fosterfamilj vilket man får ta del av genom tillbakablickar. Det märks också att något riktigt hemskt har hänt men han avslöjar inte vad direkt.

På grund av allt han varit med om har han väldigt svårt att ta till sig värmen och kärleken i sin nya familj. Han reagerar med ilska när lillebror visar glädje över att han är där, han vägrar kallas för storebror och är hela tiden beredd på att föräldrarna ska skicka iväg honom igen. Det gör ont att läsa om det, hans oro och osäkerhet i livet, hur han lägger skulden på sig själv för allt jobbigt som händer. Han gör tokiga val ibland men med bagaget han har förstår man det ändå på något sätt, även om det inte gör vissa saker okej.

Det enda jag egentligen reagerar negativt på är i slutet på skolavslutningen när Daggi funderar över tjejernas klädsel. Han tycker att de är så uppklädda då när de normalt brukar klä sig "lössläppt" och "billigt".  En helt jäkla onödig kommentar att ha med tycker jag.

Annars är jag glad att Rebecka lånade ut den åt mig! Nu ska jag skicka Tredje principen av Anna Jakobsson Lund åt henne och hålla tummarna för att hon faller lika hårt för den som jag gjorde!

Gröna fingrar sökes av Annika Estassy

Originaltitel: Gröna fingrar sökes

Sidor: 310 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Norstedts, tusen tack! 

"Det är sommar i Måneby, Agnes favoritårstid. Men i år är inget sig likt. Sjukdomen har slagit klorna i Agnes så hon orkar inte sköta sin älskade koloniträdgård längre. Dessutom har hon i ett svagt ögonblick lovat sin granne att ta hand om hans kakadua medan han reser jorden runt. Vad ska hon göra?

Många mil söderut, utanför Stockholm bor Leyla med sin man Johan och deras sexårige son Hugo. Efter att Johan gått över gränsen i ett av sina raseriutbrott bestämmer sig Leyla för att fly bort någonstans med Hugo. Hon svarar på en annons för en kolonistuga som uthyres mot omvårdnad och skötsel och hamnar i Måneby. De efterföljande veckorna blir den återhämtning som Leyla längtat efter, trots att hon vet att hon inte kan hålla sig undan för evigt. Går hennes äktenskap att rädda? Vill hon ens det?

Även Agnes har livsavgörande beslut att fatta, men av ett helt annat slag."

Det här är första boken jag läser av Annika Estassy, men hon har flera utgivna sedan tidigare. Jag läser ju ofta mörka böcker där det är mord och monster med, men ibland är det skönt med lite feelgood, om den inte är för fluffig. För att jag ska fastna behöver det finnas en lite allvarlig ton i bakgrunden.

För det passade den här boken perfekt. Den är lättläst och har allt som en feelgood ska ha, ett litet samhälle med människor som tar hand om varandra, härliga karaktärer, något som det pysslas med (i det här fallet Agnes trädgård) och en liten kärleksdel. Den delen är däremot inte alls stor och det var faktiskt en positiv överraskning för mig! 

Men sen finns det allvarliga där också. Agnes sjukdom och Leylas våldsamma man. Deras försök att hantera livet som inte längre är som de tänkt sig. Leyla bråkar med sitt hjärta och sin hjärna som inte är överens, hon vet ju att man ska gå när någon är våldsam men hjärtat vill alltid hitta sätt att fixa det på trots att det inte är hennes ansvar att laga sin man. Agnes som inte vill berätta om sin sjukdom för att hon är rädd att folk ska se på henne annorlunda, behandla henne som att hon vore gjord av porslin.

Det är en väldigt fin roman. Vänskapen mellan Agnes och Leyla är varm och riktigt härlig att läsa om. Sättet människorna i den här berättelsen sluter upp om varandra gör mig nästan lite tårögd. Det träffar väldigt rätt i hjärtat kan jag säga.

Så är du som jag och gillar feelgood som inte är för lättsam, då tycker jag verkligen att du ska plocka upp Gröna fingrar sökes.