Tatuerade tårar av Bobbi A Sand

Sidor: 221

"Familjen Modigs julafton avslutas abrupt med att Micki hamnar på sjukhus efter att närapå ha svultit sig till döds. Kvar i sitt rum i familjens villa blir lillasyster Maja som också håller på att tyna bort - bara på ett annat sätt. Hon tar sin tillflykt till den mest extrema form av musik hon kan komma på, men trots allt ljud är det ingen som hör. Till slut ger hon upp och sticker hemifrån.

Mickis ex Danny går mellan sin nya pojkväns lägenhet och tatueringsstudion där han jobbar och gör allt för att slippa skuldkänslorna över det han gjort och inte gjort. Först går flykten från Micki, sedan från tillflyktsorten, tills det inte längre finns någonstans att ta vägen. Men ett kort möte mellan Maja och Danny får dem båda att våga prova en gång till - att göra något, vad som helst, för att nå fram.

Tatuerade tårar är en berättelse om att fly för att rädda sig själv, eller någon annan. Om vad det är att hjälpa någon. Om brister inombords som skapar hål som ingen kan fylla. Om modet att trots allt söka efter ett bättre liv. Och om kärlek. För någonstans finns möjligheten ändå, att mötas."

Det här är en lite annorlunda bok mot vad jag oftast läser. Men det gjorde absolut ingenting. Läsupplevelsen blev väldigt bra ändå. Det känns lite underligt att säga att den blev positiv för det är mycket sorg och smärta i boken. Men ja, ni förstår hur jag menar, jag gillade den.

Varje gång man byter person som man får följa står det, så det är lätt att hänga med i svängarna. Mest gillar jag nog Danny, det är svårt att förklara exakt varför men en del av hans känslor kunde jag känna igen mig väldigt mycket. Inte hur jag mår nu, men hur det varit tidigare. Vissa beskrivningar och situationer var verkligen en fullträff i hjärtat och det gjorde mig lite lättad att se det i skrift från någon annan. Det känns som att han är en person jag hade velat träffa.

Även om den tar upp tunga ämnen så går den lätt att läsa. Sidorna flyger fram. Och jag tycker det är bra med sådana här böcker. Som tar upp saker som kanske inte alltid är så lätt att prata om. Jag tror det behövs! Jag gillar verkligen att den visar på att hoppet trots allt alltid finns kvar någonstans i bakgrunden, och att det kan bli ljusare även när man verkligen inte tror det.

Nu är jag glad att jag har en till bok av Bobbi som ligger och väntar, jag ser fram emot att få fortsätta läsa mer av hennes värld.

Tusen tack Bobbi för recensionsexemplaret!