"Vid sekelskiftet 1900 flyr Unni, Armod och lille Roar från Norge för att finna ett nytt hem. I Hälsingland slår de sig ner i ett ödetorp i skogen mellan människoland och vildmark. Den lilla flocken tvingas huka under naturens och skogsbondens brutala nycker i det nya landet med blå berg och svartmörka skogar.
Mer än sjuttio år senare sitter Kåra vid köksbordet som Armod byggde. Hon planerar begravningen för sin svärfar Roar. Det gror mörkt i hörnen. Vad var det egentligen som hände för länge sedan, när Roars föräldrar kom till huset? Unnis och Armods kärlek var större än allt. Kåras oro är lika stor. Nu vill hon bryta tystnaden och avslöja hemligheterna."
Den här boken har krossat mitt hjärta gång på gång. Den är hjärtskärande sorglig och tung, samtidigt otroligt vacker och berörande.
Jag läste den till viss del som fysisk bok men för det mesta lyssnade jag på ljudboken. Det är en berättelse som passar utmärkt att lyssna på. Den läses upp av Ellen Jelinek och Ella Schartner och båda gör ett fantastiskt jobb. Jag fastnar lite extra mycket för Ellas uppläsning av Unnis del. Hennes röst gör Unni levande för mig och jag kan bara tänka mig att karaktären faktiskt har Ellas röst, något annan möjlighet finns inte.
Dit du går, följer jag är som sagt ingen feelgood. Det är tungt, hemskt och utsatt. Den väjer inte för våld och övergrepp. Jag mår illa ibland av allt karaktärerna går igenom. Speciellt Unni. Hon är min favorit och jag krymper och växer i takt med henne. Kåra är en svårare karaktär att komma nära inpå, hon är svårare att tolka men jag känner att mycket i hennes del förklaras längre in i berättelsen.
Mitt i allt mörker finns det också kärlek som håller allting samman. Relationen mellan Unni och Armod beskrivs så fint och Unnis kärlek till sina barn gör henne stark.
För mig är det en ny favorit. När jag skriver det här har det gått några dagar sedan den tog slut och jag tänker fortfarande mycket på den. Någon gång vill jag gå tillbaka och läsa om den helt i fysiskt format för att kunna märka ut speciella stycken. Det finns så många vackra meningar som jag vill spara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar