torsdag 31 december 2020
Gott nytt år!
onsdag 30 december 2020
Solsystern av Lucinda Riley
"På ytan verkar Electra D'Aplièse ha allt: hon är vacker, rik och berömd. Men adoptivfaderns plötsliga död har rubbat hennes redan sköra sinnestillstånd och hon dövar smärtan med alkohol och droger. Så får hon ett brev från en främmande kvinna som hävdar att hon är hennes mormor. Sökandet efter hennes egen familjehistoria leder Electra till Afrika.
1939 anländer Cecily Huntley-Morgantill Kenya efter att ha fått sitt hjärta krossat i New York. Här möter hon Bill Forsythe, en ungkarl och boskapsfarmare med nära förbindelser med den stolta massajstammen. Men ödet gör att deras vägar skiljs åt."
Ni som följt med här ett tag vet att jag verkligen fastnat för bokserien De sju systrarna. Jag har i princip sträckläst varje bok och alltid sett fram emot nästa boksläpp. Det är bara inför Solsystern som jag varit lite osäker.
Den här gången får vi följa Electra och baserat på det lilla jag sett av henne i tidigare böcker har jag varit orolig eftersom jag inte riktigt tyckt om henne. Så att plocka upp en bok på över 800 sidor med en huvudkaraktär jag inte var säker på skulle funka för mig var en aning nervöst.
Att jag sedan slukade boken på ungefär två dagar säger väl rätt tydligt hur det gick. Jag tyckte den var jättebra. Visst, jag har jättesvårt för Electra när hon går på droger och dricker stora mängder alkohol. Hon beter sig hemskt vissa gånger och jag gnisslar tänder ibland då frustrationen i mig bara växer och växer. Men, hon går igenom en otrolig utveckling. Det går inte snabbt och under tiden blandas hennes nutid med dåtidshistorien som förklarar hennes bakgrund.
I förra boken, Månsystern, tyckte jag att dåtidsberättelsen var den bättre delen. I Solsystern tycker jag att båda är lika bra. Electras historia berör och drar in mig trots min tvekan och berättelsen om Cecily som reser till Kenya 1939 fascinerar mig. Teman som genomsyrar båda delarna är drogberoende och rasism. Vissa karaktärer i Cecilys tidslinje uttrycker sig riktigt vidrigt och det gör ont i mig att läsa men jag uppskattar att författaren inte bara låter det hänga. Saker får konsekvenser.
Jag är verkligen förvånad över hur mycket jag tyckte om den här delen i serien. Nu är det bara att vänta på att den sjunde och sista. Solsystern slutade verkligen med en cliffhanger så det kommer bli en otålig väntan!
tisdag 29 december 2020
Book Love av Debbie Tung
Den här underbara lilla boken fick jag i julklapp! Juldagen satt jag och läste ut den i ett svep. Det är helt enkelt träffsäkra serierutor om bokälskare. Det är lätt att känna igen sig och jag har suttit och småfnissat en hel del över vissa delar."Bookworms rejoice! These charming comics capture exactly what it feels like to be head-over-heels for hardcovers. Book Love is a gift book of comics tailor-made for tea-sipping, spine-sniffing, book-hoarding bibliophiles. Debbie Tung's comics are humorous and instantly recognizable-making readers laugh while precisely conveying the thoughts and habits of book nerds. Book Love is the ideal gift to let a book lover know they're understood and appreciated."
Jag har tidigare läst hennes bok Quiet Girl in a Noisy World och även där var igenkänningen hög. Jag tycker om hennes tecknarstil och baserat på hennes serier verkar vi vara ganska lika i våra personligheter.
Det är helt enkelt en perfekt present till alla bokälskare där ute!
måndag 28 december 2020
Lisa och Lilly: en sann kärlekshistoria av Mian Lodalen
"Lisa och Lilly smiter hemifrån och möts första gången en varm sommarkväll på en hemlig dans vid Årstaviken. Drygt ett år senare, i september 1911, hittas deras sammanbundna kroppar i Hammarby sjö. Mot en fond av den dynamiska tiden kring förra sekelskiftet, i ett Stockholm som då mer än något annat var kvinnornas, ungdomarnas och arbetarnas stad, följer vi Lisa och Lilly under deras omtumlande sista år i livet."
Lisa och Lilly är en otroligt berörande berättelse om två unga kvinnors kärlek till varandra och hur omöjlig den var. Den är baserad på verkliga personer och händelser och det gör läsningen ännu mer hjärtskärande.
Mitt hjärta värker för Lisa och Lilly medan jag läser. Båda var hårt hållna av sina föräldrar och dessutom var deras kärlek något som på den tiden sågs som olagligt. Ändå kunde de inte hålla sig borta från varandra.
Jag tycker att författaren har gjort ett väldigt bra jobb med att göra dem båda levande i romanformatet. Som läsare känner jag med dem och önskar hela tiden att det oundvikliga slutet ska bli ett annat än det jag vet är på väg.
Boken lämnar ett starkt avtryck i mig och jag kommer att komma ihåg Lisas och Lillys historia länge.
fredag 25 december 2020
torsdag 24 december 2020
onsdag 23 december 2020
How the Grinch Stole Christmas av Dr Seuss
"The Grinch, whose heart is two sizes too small, hates Who-ville's holiday celebrations, and plans to steal all the presents to prevent Christmas from coming. To his amazement, Christmas comes anyway, and the Grinch discovers the true meaning of the holiday."
Det här är den första boken av Dr Seuss jag har läst. Tidigare har jag bara sett filmatiseringar av hans böcker. Bland annat den med Jim Carrey som Grinchen.
Jag hade egentligen inga planer på att läsa How the Grinch Stole Christmas den här månaden, för jag hade helt ärligt glömt bort att den fanns i bokhyllan. Men när jag kom på att jag fått den från en väns bokrensning för ett tag sedan var det ju självklart att plocka upp den!
Nitro och till viss del min sambo har fått stå ut med min högläsning av berättelsen. Den passade så bra att läsa på det sättet eftersom allt är på rim. Det är inte överdrivet mycket text heller så det gick bra utan att rösten blev trött.
Det var trevligt att se den välkända historien i sitt rätta format och högläsningen gjorde det till en mysig och rolig upplevelse. Själva grunden är att julen kommer även utan alla ytliga och fysiska saker. Det spelar ingen roll om någon stjäl allt pynt, all mat och alla julklappar. Julkänslan finns där ändå i Who-ville eftersom de har varandra.
"But I think that the most likely reason of all
May have been that his heart was two sizes too small."
tisdag 22 december 2020
Nattavaara av Engström & Richert
"Erik hittar föräldrarna döda i bastun. Eftersom grannarna i byn fruktar en ny epidemi blir Erik bannlyst, och med sin lillasyster Sofia tvingas han till en farofylld vandring mot Kiruna. Där finns jarlen - och Eriks enda chans att vinna tillbaka gården.
Torparen Marja, tidigare mellanchef i hemtjänsten, blir tillfångatagen av ett kriminellt gäng som hemsöker den norrbottniska skogsbygderna. Samtidigt har hennes man Mårten spårlöst försvunnit. Nu måste hon ställa sig in hos sina fångvaktare och försöka bli en av dem för att överleva.
Nattavaara är den första delen i en fängslande trilogi om Nordmark, en storslagen vision om en nära framtid där klimatkatastrofer, pandemier och finanskriser slitit sönder samhället. Norrbotten har brutit sig loss från Sverige och styrs av en enväldig jarl. På landsbygden råder hungersnöd och invånarna för en ständig kamp för att överleva i en värld där medmänsklighet eller hänsynslöshet kan vara skillnaden mellan liv och död."
Wow alltså, vilken bok! Det tog mig nästan precis ett dygn att sluka den. Så fort jag började läsa drogs jag in och sedan ville jag knappt komma tillbaka till verkligheten. Trots att världen i Nattavaara är mycket mörkare än vår egen värld, till och med under den pågående pandemin.
Det är ganska många karaktärer som läsaren får lära känna. Jag tyckte de var så pass olika att det inte var några problem med att skilja dem åt. I vissa fall kan det ju bli så att läsningen blir ryckig av att man måste stanna upp och fundera vem man egentligen följer när perspektivet byts. Det upplevde jag inte här.
Att vara uppvuxen i Kiruna ger läsningen en speciell känsla då min gamla hemstad helt plötsligt har blivit en huvudstad dit alla vill ta sig. Till och med en liten by som jag tillbringade några år i nämns. Kanske bidrog det till hur lätt det var för mig att sjunka in i boken.
Det är inte en bok för den som vill ha något upplyftande och hoppfullt. Här är alla ljusa och lätta känslor långt borta. Den blir ganska rå ibland och det känns som att författarna verkligen har grävt i det mänskliga psyket för att ta reda på vad man skulle göra för att överleva, för att skydda de sina och ta sig framåt och uppåt i samhället.
Nattavaara är en bladvändare av rang och jag ser med stor spänning fram emot fortsättningen. Om hela serien redan hade varit utgiven skulle jag ha slängt mig över del två direkt.
måndag 21 december 2020
The Joy of Christmas Tag
fredag 18 december 2020
torsdag 17 december 2020
Tatra av Lisa Hågensen
"Det är vår och spåren efter den kidnappade Siri för de sju vännerna till norra Porsaw. Under fritagningen sker en fasansfull olycka och gruppen splittras. En av dem tvingas ut på en lång resa, och finner i dess slut svar på frågor som legat dolda fram till nu. De andra fortsätter jakten på den grymma General Tarz och de två barn som tillverkades och föddes på The Pure Breed Plant. Ligger barnen till grund för ännu en elitistisk ras, eller har Tarz en ny plan på gång? Jakten för dem västerut, utan en aning om den fasa som väntar. Kommer vännernas vägar åter korsas? Överlever kärleken, och kommer uppoffringen en av dem gör rädda dem alla? Eller är allt förgäves?"
Tatra är den avslutande delen i duologin Jakten. Böckerna är fristående fortsättningar på den tidigare serien Purebred.
Jag tyckte verkligen om Purebred-böckerna. Första delen i den här andra serien, Siri, var spännande men det fanns saker jag inte riktigt fastnade för. Det fortsätter även i Tatra och jag klickar nog minst med den här berättelsen. Jag tycker att den är lite långsammare i början än de andra och de fortsatta kärleksbekymren blir för mycket för mig. Jag har sett att de här två böckerna är beskrivna som intensiv dark romance och jag tror det är där jag helt enkelt faller ur målgruppen.
Trots det är den fortfarande snabbläst och det tog bara en dag att avsluta den. Det känns lite sorgligt att inte kunna älska den här lika mycket som Purebred-serien men jag är säker på att läsare som letar den här sortens böcker kommer tycka om den.
onsdag 16 december 2020
Elatsoe av Darcie Little Badger
"Imagine an America very similar to our own. It's got homework, best friends, and pistachio ice cream. There are some differences. This America been shaped dramatically by the magic, monsters, knowledge, and legends of its peoples, those Indigenous and those not.
Some of these forces are charmingly everyday, like the ability to make an orb of light appear or travel across the world through rings of fungi. But other forces are less charming and should never see the light of day.
Elatsoe lives in this slightly stranger America. She can raise the ghosts of dead animals, a skill passed down through generations of her Lipan Apache family. Her beloved cousin has just been murdered, in a town that wants no prying eyes. But she is going to do more than pry. The picture-perfect facade of Willowbee masks gruesome secrets, and she will rely on her wits, skills, and friends to tear off the mask and protect her family."
Det här är en otroligt bra och unik bok! Författaren hör till Amerikas ursprungsbefolkning. Hon är en del av Lipan Alpache Tribe och dit hör även hennes huvudkaraktär. Jag kan inte komma på att jag har läst någon bok från det perspektivet tidigare och det är verkligen intressant.
Jag dras snabbt in i den här spännande berättelsen. Delvis är det ett mordmysterium, delvis en berättelse om ett Amerika där magi och monster existerar, delvis lite av en spökhistoria. Elatsoe, huvudkaraktären, kan kalla tillbaka döda djurs spöken till den här världen. Hennes bästa vän är spöket efter hennes hund, Kirby. Det här värmer ju mitt hjärta så otroligt mycket. Jag kunde inte låta bli att sakna Aramis extra mycket. Människors spöken däremot, de ska man inte kalla tillbaka. Oavsett hur snälla de var i livet så kommer de tillbaka på ett helt annat sätt.
Jag blir fascinerad av världen som författaren bygger upp. Det flyter på så bra att den känns verklig under läsningen. Ett extra stort plus som jag verkligen uppskattar är att det inte finns några kärleksbekymmer i huvudkaraktärens liv. Hon är inte intresserad av förhållanden och är asexuell. Istället är det familj och vänskap som får stå i centrum. Det känns uppfriskande.
Det här är ett sådant tillfället då jag är extra glad över att en bok dök upp i mitt liv. Den passade mig perfekt och jag kommer att hålla tummarna för att Darcie Little Badger skriver fler böcker.
tisdag 15 december 2020
Tisdagstrion - Jul, jul, strålande jul
måndag 14 december 2020
Tilly och bokvandrarna av Anna James
"Följ med på ett magiskt äventyr i böckernas värld.
Elvaåriga Tilly tillbringar större delen av sina dagar i sina morföräldrars bokhandel. Ända sedan hennes mamma försvann spårlöst är det i böckernas värld som Tilly har funnit tröst. Men en dag blir alla äventyr hon läst om plötsligt mer verkliga än hon trodde var möjligt. När två av Tillys favoritkaraktärer - Anne på Grönkulla och Alice i Underlandet - dyker upp i butiken livs levande inser hon att hon har förmågan att följa med dem in i deras berättelser.
Hon är en bokvandrare - och kanske kan det hjälpa henne att lösa mysteriet med vad som hänt med hennes mamma? Men alla som gillar att läsa böcker vet att faran kan vänta på nästa sida..."
Den här boken är supermysig! Det är lagom spännande och väldigt fascinerande att få följa med Tilly när hon helt plötsligt börjar se Anne på Grönkulla och Alice i Underlandet i sina morföräldrars bokhandel. Hon upptäcker dessutom att hon kan följa med dem in i deras egna berättelser!
Det här leder till många äventyr som hon delar med sin vän Oskar. De får lära sig om bokvandrare som finns över hela världen. Det är i princip läsare som verkligen, verkligen lever sig in i böckerna. Men alla böcker är inte trygga. Samtidigt finns mysteriet med Tillys mamma, vad hände egentligen med henne?
Tilly och bokvandrarna passar alla som älskar böckernas magiska värld. Jag skulle att åldern är 9 till 99 istället för 9 till 12. Den är charmig, spännande utan att bli riktigt läskig, fylld med värme och vänskap och kärleken till läsandet så klart.
Jag satt med ett leende på läpparna från början till slut och längtar efter att del två blir översatt så jag kan köpa den! Det här känns som en serie jag verkligen vill följa.
Vilken bokkaraktär skulle ni vilja träffa på riktigt?
fredag 11 december 2020
torsdag 10 december 2020
I mörka vatten av Anna Roos
"Hösten är i antågande och träden längs Trosaån har färgats vackert gula. Äntligen har Vera Jansson hittat en köpare till sitt barndomshem, och köpeskillingen är tillräcklig för att hon ska kunna bli delägare i revisionsbolaget hon arbetar för. Allt hon behöver göra är att signera kontraktet för att kunna lämna sitt förflutna bakom sig.
Men så försvinner sonen till en av hennes vänner spårlöst, och Vera släpper allt för att hjälpa stadens invånare att leta. Omgående dras paralleller till Veras brors försvinnande för."
Jag har verkligen tyckt om den här serien av Anna Roos. Det är tre spänningsromaner om revisorn Vera Jansson. Hon har försökt lämna sitt förflutna bakom sig, dränka sig i jobb och vill verkligen få sälja sitt gamla barndomshem.
Vera är en ganska taggig karaktär som försöker göra allt hon kan för att inte bry sig om andra människor. Ändå har jag tyckt om henne från början och det har bara ökat bok för bok. Samtidigt som man får följa letandet efter pojken som försvunnit fortsätter tillbakablickarna till barndomen och mer och mer saker avslöjas.
Det har varit intressant att följa henne och de händelser som hon varit med om under seriens gång. Den är lite annorlunda i det att den inte följer en polis eller polisarbetet, något jag har uppskattat. Det är Vera och människorna som hon mer eller mindre motvilligt har omkring sig. Sakta börjar man också förstå att något ligger och gnager från hennes tidigare år. Inte ens Vera är medveten om allt som utspelat sig.
Att äntligen få veta allt i den här avslutande delen var riktigt spännande. Jag kommer så klart inte säga något om detaljerna men det var både överraskande och solklart hopknutet. Letar du en serie spänningsromaner som fokuserar på annat än poliser rekommenderar jag verkligen den här. Både jag och min mamma har tyckt om böckerna så den kan passa många!
onsdag 9 december 2020
12 Days of Christmas Book Tag
tisdag 8 december 2020
Tisdagstrion - Vintervitt
måndag 7 december 2020
Slade House av David Mitchell
"Turn down Slade Alley - narrow, dank and easy to miss, even when you're looking for it. Find the small black iron door set into the right-hand wall. No handle, no keyhole, but at your touch it swings open. Enter the sunlit garden of an old house that doesn't quite make sense; too grand for the shabby neighbourhood, too large for the space it occupies.
A stranger greets you by name and invites you inside. At first, you won't want to leave. Later, you'll find that you can't.This unnerving, taut and intricately woven tale by one of our most original and bewitching writers begins in 1979 and reaches its turbulent conclusion around Hallowe'en, 2015. Because every nine years, on the last Saturday of October, a 'guest' is summoned to Slade House. But why has that person been chosen, by whom and for what purpose? The answers lie waiting in the long attic, at the top of the stairs..."
Det här var en riktigt intressant bok! Jag har aldrig läst något av Mitchell tidigare, bara hört lite om några av hans andra böcker. Slade House hade jag däremot aldrig hört talas om när jag såg den på en secondhandbutik i Umeå för något år sedan. Omslaget tilltalade mig och när jag läste handlingen kunde jag inte låta bli att köpa den.
Vi får följa med olika karaktärer under olika årtal. Det börjar 1979 med en pojke och hans mamma. De har blivit inbjudna till Slade House av en rik och fin dam. Men allt är inte som det verkar. Sedan hoppar vi nio år framåt i tiden, 1988, en polis träffar en kvinna som bor i Slade House. Han börjar få känslor för henne. Hopp framåt igen till 1997, ett gäng ungdomar undersöker övernaturliga händelser och har fått tips om att något underligt händer på Slade House. 2006, en journalist letar efter sin försvunna syster som sist sågs i gränden vid Slade House. 2015, allt ställs på sin spets.
Så klart händer det mycket mer vid alla de här tillfällena, men jag kan inte berätta för mycket för då blir det spoilers. Och om ni tycker att den låter lockande tycker jag verkligen att ni ska plocka upp den och ta reda på vad Slade House döljer för hemligheter. Den var både spännande och lite creepy. Nu är jag väldigt sugen på att läsa mer från författaren!
fredag 4 december 2020
torsdag 3 december 2020
Berätta aldrig det här av Frida Boisen
"Mors dag 2007. Frida glömmer att ringa och att skicka blommor till sin mamma Rosita. När hon även missar moderns telefonsamtal har hon ingen aning om att katastrofen är ett faktum. Dagen efter kommer beskedet att Rosita har hittats död. Men det är när Frida upptäcker hennes sista hälsning som världen fullkomligt rämnar."
Det här har verkligen varit en känslosam bok att lyssna på. Själva berättelsen är nog bara den för att tårarna ska rinna lite då och då. Att Frida Boisen själv läser in den gör att den kommer ännu närmare. Man hör ibland hur hon är nära till gråten och då är det helt omöjligt att själv sitta med torra ögon.
Det är en sorglig berättelse, om hur en fin mor- och dotterrelation faller sönder med åren. Hur modern blir mer och mer distanserad och arg. Hon verkar vara ute efter att såra Frida; klagar på hur hennes hem är städat, hur hon tar hand om sina barn, mannen hon gifter sig med. Allt verkar vara fel i mamma Rositas ögon och det är en så stark kontrast till den relation de hade när Frida var ung. Det gör verkligen ont att lyssna på. Jag försöker föreställa mig hur det skulle vara att höra sådana saker från min egen mamma men jag kan inte.
Jag tycker det är starkt av Frida att berätta. Om uppväxten med en pappa som inte riktigt gick att lita på, relationen till Rosita som förändrades så mycket och hur hon till slut valde att avsluta sitt liv med en hälsning till Frida som var hemskt orättvis. Det är modigt och jag är imponerad av att hon dessutom orkade läsa in boken själv.
Det här är en av årets mest berörande böcker.
onsdag 2 december 2020
Vicious av V. E. Schwab
"Victor and Eli started out as college roommates--brilliant, arrogant, lonely boys who recognized the same sharpness and ambition in each other. In their senior year, a shared research interest in adrenaline, near-death experiences, and seemingly supernatural events reveals an intriguing possibility: that under the right conditions, someone could develop extraordinary abilities. But when their thesis moves from the academic to the experimental, things go horribly wrong.
Ten years later, Victor breaks out of prison, determined to catch up to his old friend (now foe), aided by a young girl whose reserved nature obscures a stunning ability. Meanwhile, Eli is on a mission to eradicate every other super-powered person that he can find--aside from his sidekick, an enigmatic woman with an unbreakable will. Armed with terrible power on both sides, driven by the memory of betrayal and loss, the archnemeses have set a course for revenge--but who will be left alive at the end?"
Den här boken var ett rent nöje att läsa! Jag har hört så mycket bra om V. E. Schwabs böcker och har länge velat plocka upp någon. Men det har varit svårt att veta var jag ska börja, så när jag fick erbjudande från en kollega att låna den här var jag glad över att hon löste det problemet åt mig!
Det känns som en ganska unik berättelse, jag har i alla fall inte läst något liknande tidigare. Och det är uppfriskande och spännande. Jag tycker dessutom om humorn som Schwab slänger in här och där. Den passar mig perfekt.
Karaktärerna är intressanta och det är ibland svårt att veta om det egentligen finns någon bra snubbe i den här boken. En av sidokaraktärerna säger till och med att det inte finns det. Ändå gillar jag Victor på något sätt, han är kanske inte vad man skulle räkna som en god karaktär. Han är...ja jag vet inte riktigt vad han är.
Jag har fått låna andra delen i serien och ser fram emot att slänga mig över den så fort jag får tillfälle!
tisdag 1 december 2020
Tisdagstrion - Väderfenomen i titeln
måndag 30 november 2020
Döden som vakar av Anne-Marie Schjetlein
"Andreas, Stina och barnen är lyckliga i sin stora bonus-familj och njuter av tillvaron med bebisen Julia. Men för Andreas tar arbetet på sjukhuset ut sin rätt. Personalen är slutkörd och stressen hotar kvaliteten på vården. Andreas oroar sig även för en av sina svårt sjuka patienter som har sin pappa vid sin sida dag som natt. När hon äntligen vaknar upp ur koman är pappan som bortblåst och patienten hävdar att hennes föräldrar är omkomna sedan länge.
Hemma börjar Stina känna sig rastlös. Hon vill vara mer än fembarnsmamma och bestämmer sig för att ta tag i sina gamla frisördrömmar. Nu behöver hon och Andreas anpassa sig till en ny vardag om inte familjelyckan ska hotas. Samtidigt oroar sig vännen Lena för sin frånvarande man. Andreas kan inte släppa mysteriet med den försvunne pappan, och upptäcker snart liknande fall runt om i Sverige. Vem är han och varför utgav han sig för att vara patientens närmaste anhörig? När Andreas börjar lägga ett pussel framträder en bild av det mest förbjudna."
Serien om kirurgen Andreas Nylund är perfekt för alla som vill ha spänning utan att följa en specifik polis och allt polisarbete. Här får man lära känna Andreas och hans familj samtidigt som böckerna är bladvändare på grund av saker Andreas är med om i sitt arbete.
Jag gillar blandningen mellan det vardagliga och spänningsmomenten som finns i berättelsen. Det är faktiskt en ganska läskig tanke, att någon främling skulle sitta vid ens sida när man är medvetslös och inte kan säga ifrån. Man är i ett så sårbart läge då och det är något jag aldrig tidigare reflekterat över.
Schjetlein har verkligen lyckats med att kasta ut många ledtrådar till mig som läsare och jag hoppar mellan att tro än det ena än det andra. Hon sprider ut misstankarna så att jag omöjligt kan veta vem det är jag egentligen ska fästa uppmärksamheten vid.
Jag tycker serien bara blir bättre och bättre och det känns som att äventyren inte riktigt är slut för Andreas ännu. Jag håller tummarna för en till bok!
fredag 27 november 2020
torsdag 26 november 2020
The Whipser Man av Alex North
"You'll hear the whispers. And then you'll hear the screams...
Still devastated after the loss of his wife, Tom Kennedy and his young son Jake move to the sleepy village of Featherbank, looking for a fresh start. But Featherbank has a dark past. Fifteen years ago a twisted serial killer abducted and murdered five young boys. Until he was finally caught, the killer was known as 'The Whisper Man'.
Of course, an old crime need not trouble Tom and Jake as they try to settle in to their new home. Except that now another boy has gone missing. And then Jake begins acting strangely.He says he hears a whispering at his window..."
Den här boken har tagit mig lite tid att läsa, men det är inte bokens fel. Det var bara dumt tillfälle att plocka upp den när jag inte hade ro att sitta still längre stunder. Men till slut, när flyttkartongerna började försvinna och jag dessutom var tvungen att spendera tid hemifrån pga badrumsrenovering, då flög jag igenom den precis som jag misstänkte att jag skulle göra.
The Whisper Man är en riktigt spännande deckare med en del creepy inslag. Den var inte så läskig som jag hade trott och hoppats på. Det var lite synd, men jag tyckte väldigt bra om den ändå. Det är lätt att fastna för pappan, Tom, och sonen Jake. De har lite svårt att nå fram till varandra i sin sorg efter att Jakes mamma dött. Det är både fint och smärtsamt att se deras försök att hitta tillbaka till en vanlig vardag igen. Och samtidigt verkar något olycksbådande dra ihop sig runt dem.
Jag gillade den och sträckläste en stor del bara jag satte mig ner och läste. Författaren har kommit ut med en till bok, som verkar finnas med två olika titlar, The Shadows eller The Shadow Friend. Den låter också riktigt spännande och jag kommer garanterat att plocka upp den!
onsdag 25 november 2020
Vägen hem av Vilhelm Sundbom & Jonas Sjöblom
"Vägen hem är fjärde och avslutande delen i den hyllade barnboksserien Bortrövad. De två syskonen Li och Tim tvingas ännu en gång ut på ett farofyllt äventyr där de tillsammans måste försöka överlista skogens alla märkliga varelser."
Nu är den spännande bokserien Bortrövad färdigskriven och vilket äventyr de avslutar med! Syskonen Tim och Li har det verkligen inte lätt. Så fort de verkar vara i säkerhet dyker fler faror upp. Ibland är det gamla fiender som kommer tillbaka, andra gånger är det helt nya varelser som korsar deras väg.
Det finns inga stunder att bli uttråkad under berättelsen och jag tror det är ett bra recept för att få unga läsare att fastna ordentligt. Jag kanske inte räknas till unga läsare längre men slukade i alla fall boken i en sittning. Det är så fängslande och jag lär mig något nytt om olika delar av våra svenska folksägner.
Vet ni till exempel vad det innebär om svampar växer i en ring? Och varför man absolut inte ska kissa i den? Jag visste inte svaren på de frågorna innan jag läste Vägen hem! Jag kan avslöja så mycket som att det har med älvor att göra.
Det har varit väldigt spännande att följa den här serien, den är båda underhållande och lärorik.
tisdag 24 november 2020
Tisdagstrion - Lockande böcker från tre författare jag ännu inte läst
måndag 23 november 2020
Musselstranden av Marie Hermanson
"Ulrika står på tå och kikar in genom sommarstugans fönster. Allt är i minsta detalj som hon mindes det. Det hemtrevliga vardagsrummet med sina randiga soffor, sjömanskistan, den vita gungstolen, jugendlampan, vägghyllan som löpte runt hela rummet fylld av småsaker...
Det var som att se rakt in i det förflutna och i ett slag kommer allt tillbaka till henne; grannfamiljen som var så lätt att förälska sig i, deras dotter som var hennes första riktiga vän. Fylld av minnen tar Ulrika sina två pojkar med sig och går för att visa dem barndomens magiska plats, till musselstranden. Blå och pärlemorskimrande skärvor krasar under fötter. Här vilar hemligheter, livets ljuvlighet och farlighet har stämt möte. Men Ulrika vet inte om det. Inte förrän pojkarna gör ett skrämmande fynd..."
Det här är tredje boken jag läser av Marie Hermanson och jag tycker verkligen att hennes böcker har en sorts drömsk känsla över sig. Det är svårt att förklara närmare men just drömsk tycker jag är det mest passande ordet.
Det är en vardaglig berättelse men med något obestämbart över sig. Trots att den inte har något övernaturligt eller mystiskt i handlingen. Det handlar om människor som är med om olika saker i barndomen. En liten flicka försvinner och är borta några dagar innan hon dyker upp igen, ingen vet var hon varit och hon pratar inte.
Ulrika som är huvudkaraktären var där som barn när flickan försvann och nu minns hon allt igen som vuxen. Samtidigt får man följa någon annan som har helt andra kopplingar till det som hände.
Jag tyckte om den och fastnar för den där känslan, som att man följer med i någons dröm.
fredag 20 november 2020
torsdag 19 november 2020
Monica Magnus 1966 av Ulrika Ewerman
"Året är 1965. Det är lördag och i lägenheten ovanför Arvidssons rör i Uppsala är det fest. I köket står Monica och önskar att alla kunde gå hem. Hon är fjorton år gammal och redan trött på allt sin pojkvän Janne som har samma fest varje helg, sina omogna klasskamrater och sin mamma som inte låter henne växa upp. När den åtta år äldre Magnus plötsligt står i dörröppningen och ber henne följa med honom får allt en ny början.
Hemma på Lindsbergsgatan sitter Anna-Britt och väntar på sin dotter. Hon är rädd att Monica ska göra samma misstag som hon själv. Det enda hon vill är att se sin dotter bli självständig och oberoende. Bo i en villa i Kåbo och välja en man som avgudar henne. Kanske till och med bli lycklig."
Den här boken alltså. Den har haft mig fast i ett järngrepp.
Monica Magnus 1966 är baserad på verkliga händelser och personer. Författaren, Ulrika Ewerman, är syster till Monica och hon har skrivit ner en otroligt berörande historia om en ung kärlek som brinner så starkt att de två som är mitt uppe i det inte ser konsekvenserna av sitt handlande. Många gånger önskar jag att verkligen att Monica hade kunnat stanna upp och tänka efter lite, försöka se allt som händer utifrån. Det berättas då och då hur mogen hon är för sin ålder men i sin kärlek är hon verkligen en tonåring. Den tid i livet då alla känslor är så grymt starka att inget annan spelar någon roll. Då man är så säker på att den kärlek man upplever då kommer övervinna allt och ingen kan förstå det.
Mitt hjärta har värkt, jag har varit frustrerad på flera av karaktärerna och vissa gånger har jag till och med blivit arg. Till slut, när jag läste de sista sidorna satt jag på golvet med tårarna rinnande. När titeln fick en ännu närmare förklaring gick jag sönder litegrann.
Jag tycker att den är fantastisk, den tog verkligen med mig på en bergochdalbana av känslor. Det är en bok jag kommer att minnas länge och jag rekommenderar den starkt.
onsdag 18 november 2020
End of Watch av Stephen King
"Retired Detective Bill Hodges now runs a two-person firm called Finders Keepers with his partner Holly Gibney. They met in the wake of the 'Mercedes Massacre' when a queue of people was run down by the diabolical killer Brady Hartsfield.
Brady is now confined to Room 217 of the Lakes Region Traumatic Brain Injury Clinic, in an unresponsive state. But all is not what it seems: the evidence suggests that Brady is somehow awake, and in possession of deadly new powers that allow him to wreak unimaginable havoc without ever leaving his hospital room.
When Bill and Holly are called to a suicide scene with ties to the Mercedes Massacre, they find themselves pulled into their most dangerous case yet, one that will put their lives at risk, as well as those of Bill's heroic young friend Jerome Robinson and his teenage sister, Barbara. Brady Hartsfield is back, and planning revenge not just on Hodges and his friends, but on an entire city.The clock is ticking in unexpected ways..."
Vilken avslutning! Jag tror faktiskt det här är min favorit i serien. Alla har varit bra men den här blev spännande på ett helt nytt sätt och jag satt på nålar många gångar under läsningen.
Bill och Holly är fina karaktärer att följa. Jag fastnar extra mycket för Holly som verkligen gjort en stark resa och utveckling genom böckerna. I andra, Finders Keepers, var hon och Bill i och för sig inte med under en stor del av boken, men här i tredje är de tillbaka i centrum av berättelsen och det tycker jag om.
Själva historien utvecklade sig på sätt jag inte väntade mig och som jag verkligen inte kunnat förutse baserat på vad som hänt tidigare. Samtidigt blev det inget överdrivet slut, det är lite ovanligt för King. Jag har sagt det förut, hans slut brukar vara lite all over the place. I den här trilogin har det däremot inte hänt med någon av böckerna, vilket är väldigt positivt!
Jag är så glad att de äntligen har blivit lästa och nu borde jag väl se serien som är baserad på dem också antar jag. Är det någon som sett den? Är den bra?
tisdag 17 november 2020
Tisdagstrion - Mord & mysterier
måndag 16 november 2020
Pojken, mullvaden, räven och hästen av Charlie MacKesy
"En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.
Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken "Pojken, mullvaden, räven och hästen" bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!"
Att läsa den här boken är som att få en kram av någon som bara vill att du ska vara lite snällare mot dig själv.
De fyra kamraterna som är ute på sin vandring talar om vänlighet, vänskap, mod och rädsla. Det är sådant vi alla kan känna igen oss i och jag tycker väldigt mycket om att följa med i deras tankar och bara vaggas in i den trygga känslan som infinner sig. Det är också väldigt svårt att inte charmas av mullvadens kärlek till tårtor.
Förutom alla kloka ord förgylls boken dessutom av helt otroliga akvarellillustrationer. Jag är imponerad över hur MacKesy lyckats fånga så mycket i bilderna. Många skulle jag gärna haft som tavlor på mina väggar här hemma.