Originaltitel: Själv: kraften i egentid
Sidor: 263 (Inbunden)
"Linus Jonkman gräver sig nu ännu djupare ner i det mänskliga behovet av att få vara för sig själv: Självsamhet är konsten att njuta av sitt eget sällskap. Det är en plattform för dagdrömmar, grubblerier, kreativitet, och analys. Fast främst är självsamhet en känsla som gör att egna stunder blir en njutning och en källa ur vilken vi hämtar de bästa av våra tankar."För några år sedan läste jag författarens tidigare bok Introvert: den tysta revolutionen och jag tyckte verkligen bra om den. Det fanns så otroligt mycket jag kände igen mig i och det var skönt att läsa om det och inse att man inte är knäpp eller ensam om att trivas bra i sitt eget sällskap och i tystnad.
I den här boken pratar han mer om självsamhet. En positiv ensamhet. Då man kan slappna av, låta tankarna löpa fritt och inte alltid vara uppkopplad eller social. Något som kan vara viktigt vare sig man är introvert eller extrovert.
Han tar upp hur det ser ut i olika kulturer. Där USA till exempel ligger högt i att man ska vara högljudd och ta plats, medan Finland är ett mer introvertvänligt land. Han skriver också om hur det verkar vara något hemskt att ha tråkigt ibland nu för tiden, att föräldrar kan bli oroliga om deras barn sitter och gör "ingenting", medan barnen själva kan ha det riktigt bra och låta fantasin leva ut i såna stunder.
Det är väl ganska självklart att jag kände igen mig mycket i den här boken också. Jag tycker om självsamhet (som författaren valt att kalla det). Då jag får slappna av efter den sociala dosen på jobbet och bara vara mig själv.
Jag visste faktiskt inte att Finland ses som ett introvert land, hade aldrig tänkt på det. Att vi här uppe i norr kanske ses som mer introverta än resten av landet kunde jag väl däremot lista ut.
"I norr finns det mer av det sinnelag som finländarna har, det sociala kontraktet kring att tystnad mellan två människor inte är obekväm och att tystnad inte behöver fyllas med ord." - sid. 201Jag kanske skulle passa in perfekt i Finland?
Nu är jag klar med min juliklassiker - Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau. Den var inte lättläst!
SvaraRaderaFörsökte ju med den på engelska men håller med, den var svår!
Raderaegentid är viktigt
SvaraRaderaAbsolut!
RaderaJag som är autistisk och har ADD finns det inget bättre än "egentid". Det enda sättet att fylla på energi. Det är ofta man får höra att svenskar är svåra att få kontakt med och inleda samtal med, men finnarna är tusen gånger värre! Dock är de rent generellt ganska lätta att ha och göra med när man väl kommer förbi den gränsen.
SvaraRaderaKänner också att likt negativa känslor så är det normalt att ha tråkigt ibland och inte göra nånting. Man måste ju få tid till att tänka, fundera, fantisera osv annars kommer våra hjärnor gå tillbaka i utvecklingen om vi får allt serverat hela tiden och är konstant underhållna. Jag är all for stillsamhet!
Håller verkligen med, det är nog inte hälsosamt att ständigt vara igång och bli utsatt för intryck.
RaderaJag minns att jag hörde i en intervju att barnet sa till pappan att han hade sååå tråkigt, och då svarade han finurligt att det är nog inte lät så dumt det! :)
SvaraRaderaHaha håller med i det!
RaderaIntressant. Den här boken har jag i bokhyllan, jag måste plocka fram den. Självsamhet skulle jag inte klara mig utan tror jag, trots att jag är ganska utåtriktad.
SvaraRaderaSka bli intressant att höra dina tankar om den! :)
RaderaLåter i allra högsta grad som något för mig, båda böckerna.
SvaraRaderaDe är väldigt läsvärda och ger hög igenkänning! Speciellt Introvert.
Radera