Vild av Cheryl Strayed

Originaltitel:Wild

Sidor: 363 (Inbunden)

"När Cheryl Strayed är 22 år dör hennes mamma hastigt i cancer. Cheryls familj splittras, hennes äktenskap spricker och hon hoppar av studierna. På kort tid förvandlas hon från en vanlig collagestudent till en drogberoende, självdestruktiv människospillra. 

I ett desperat försök att ta tag i sitt liv bestämmer hon sig för att vandra 200 mil på 100 dagar, genom öken, över berg, med sig själv som enda sällskap.

En vandring som förändrar hennes liv."

 Regeln är ju oftast, att man läser boken först, sedan ser man filmen. I alla fall jag, för ser jag filmen först kommer jag antagligen inte att orka läsa boken också. Även om boken säkert är bättre.
Men nu gjorde jag faktiskt tvärtom. Det var för några månader sedan jag såg filmen Vild, efter att ha hört en kollega prata bra om boken.

Och jag älskade filmen. Så pass att den fick mig att mitt i natten hoppa in på adlibris och beställa boken (som fortfarande var på reapris dessutom, yay!).
Så nu är den utläst, jag har dragit ut på det men nu var jag till slut på sista sidan. Kärleken överlevde från filmen till boken. Även om jag inte kan ge er en exakt förklaring till varför den här träffar så rätt hos mig, varför den gjorde mig tårögd vissa gånger, varför det känns som att ett rum i mitt hjärta nu är reserverat för den här berättelsen för all framtid.

Jag rekommenderar den hur som helst, och det här är från någon som väldigt sällan lyfter upp en självbiografi. Men den här är välskriven, ärlig, varm, rå, verklig. Och otroligt läsvärd.
Eller sevärd, om man väljer filmen. Själv har jag hunnit se om den en gång till, för att läsandet av boken gav mig ett behov av att se den igen, innan boken ens var utläst. Det har nog aldrig hänt mig tidigare.