måndag 15 december 2014

Nattens jägare av Mattias Lönnebo


Sidor: 266 (Häftad)
Recensionsexemplar: Ja från författaren, tack så mycket!
"- Jag heter Adam Johnsson. Han ler, tänderna är vita och jämna. Hans blick glider upp och ned längs min kropp. Det känns obehagligt och fräckt, som om han är där med sina händer och tafsar. För Tomas skulle trycker jag tillbaka ilskan och spelar artig 
- Jag heter Emma. Jag är kompis med Tomas. 
 - Du är välkommen. Jag ser att du också är arier. 
Nazisterna värvar nya unga medlemmar. De tar sig an Tomas och bjuder honom på fester och en gemenskap fylld av rasistisk musik, våld och främlingshat. Men de begår ett allvarligt misstag: de räknar inte med Emma. Och de har verkligen inte räknat med Nattens jägare."
Det här är en berättelse som utspelar sig i två världar, vår verklighet och en annan där Nattens jägare befinner sig. Kanske är det så att den världen bara är en väldigt avlägsen dåtid? Ibland får jag intrycket av det, och att saker som sedan händer med Emma är magin som kommit ikapp nutiden helt enkelt.

Den tar dock upp ett viktigt ämne, med nazister och deras tankesätt. Hur lätt det är att bli hypnotiserade av starka och karismatiska ledare. Både i vår värld och i den andra verkligheten. Det är den röda tråden som binder samman berättelserna på ett sätt, det hotet från folk som vill rensa och dominera bland andra människor. Jag kan tänka mig att den är bra för att förklara det, och även påminna om förintelsen till unga som kanske inte vill läsa igenom en historiebok. Här får man det på ett annat sätt.

Men boken är lite förvirrande för mig i alla fall. Först hänger jag inte med i hoppen, första gången det händer tar det mig ganska länge innan jag kopplar att det är den andra verkligheten jag har hamnat i och läser om.
Jag har inte heller riktigt koll på hur gamla Emma och Tomas ska vara, för ibland känns de väldigt mogna och ibland barnsliga, någonstans runt högstadiet kanske? Jag kan inte komma på att en ålder stod i boken men det kan vara så att det är jag som tappat det ur minnet.
På baksidan står det magisk realism för tonår och vuxna, men jag skulle inte rekommendera den för alltför unga tonåren då det finns med en del sex i den.

Det är bra berättelser, båda två, men jag tror jag att jag hade gillat dem mer i varsin bok. Så de både hade fått mer utrymme att växa och utvecklas på ett större sidantal.

2 kommentarer:

  1. Får se vad jag tycker. Har själv svårt för det här med alltför mycket realism i fantasy, det är väldigt svårt att blanda på ett bra sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska bli spännande att se om du fastnar bättre för den!

      Radera