Hundpojken av Eva Hornung

Originaltitel: Dog Boy

Sidor: 267

"Fyraåriga Romotjka har tagit sin tillflykt till gatorna i Moskva. Hemma är maten slut och hans mamma försvunnen. Pojken blir snart vän med en herrelös hund, en alfatik som lever med sin flock i en källare i utkanten av stan. Där delar han mat med hundarna, leker med dem och tack vare värmen från sina nya familjemedlemmar klarar han den kalla ryska vintern.

Romotjka uppfostras av hundarna, han härmar deras beteende och blir så småningom något av en ledare för hundflocken. Samtidigt fylls han av en gnagande känsla av utanförskap, fången mellan två världar är han varken människa eller hund.

En dag upptas en ny pojke i hundgemenskapen och därmed förändras livet för Romotjka."

Har ni någon gång läst en bok, som nog är en bra bok, men som ni inte gillar? Så är det för mig och den här boken. Det är nog en bra bok egentligen, men jag gillar den inte.

Den trycker på för många knappar hos mig, och nej, vi kommer bara inte överens. Men tro inte att det är en dålig bok, för jag har en känsla av många säkert kan tycka om den.
Det här är nog första gången jag känner så här för en bok, i alla fall som jag kan komma på, så det här blir ett väldigt kort inlägg för jag vet inte riktigt vad jag ska skriva utan att avslöja alldeles för mycket.

Kan säga att det tog tid att läsa den i alla fall, det var ingen bok jag kunde sträckläsa utan det fick bli korta delar i taget. Nu hoppas jag på en bättre bekantskap med nästa bok.