Se mig, Medusa av Torkil Damhaug

Originaltitel: Se meg, Medusa

Sidor: 405 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bokfabriken, tack!

"Vi är bundna till varandra. Det var det du ville säga den där gången du berättade om tvillingarna som ingen kunde skilja åt. Det spelar ingen roll hur mycket du låtit mig dö i dina tankar.

Axel Glenne, sonen till en norsk krigshjälte, driver en lukrativ läkarmottagning och lever ett till synes harmoniskt familjeliv. Morgonen efter en tung jour händer det som kommer förändra hans tillvaro helt: En kvinna hittas död i Nordmarka, med skador som ser ut att komma från en björn. Kort därefter hittas ännu en kvinna riven och dödad. Förutom de brutala skadorna verkar kvinnorna inte ha någonting gemensamt ... utom Axel Glenne."

Det här var en överraskning som dök upp i brevlådan och sånt är ju alltid trevligt! Det var ingen titel eller författare jag kände igen sen innan så jag hade inga förväntningar när jag började läsa.

Se mig, Medusa är en lättsmält och snabbläst deckare. Jag läste ut större delen av den under en ledig dag. Ändå är det något som inte riktigt fångar mig med den, den är okej men inte mer än så. Jag kanske aldrig riktigt fastnar för Axel Glenne. Han blir inte levande för mig.

Däremot ska jag säga att den har oväntade vändningar som lurade mig ganska länge! Jag tror många kan uppskatta den men för mig klickade det inte helt.