tisdag 3 mars 2015

Stalker av Lars Kepler


Originaltitel: Stalker
Sidor: 602 (Inbunden)
Serie: Joona Linna (del 5)
"Ett filmklipp skickas till Rikskriminalpolisen. Någon har stått i trädgården och smygfilmat en kvinna genom fönstret. Nästa dag hittas hon död till följd av bestialiska skär- och sticksår. 
En ny film på en annan okänd kvinna kommer till polisen. Det finns ingen möjlighet att identifiera henne innan tiden rinner ut. Maken som hittar henne mördad blir så traumatiserad att han städar hela huset och bäddar ner henne i sängen. Han kan ha sett något avgörande, men hans akuta chocktillstånd hindrar polisen från att genomföra sina förhör.
Psykiatrikern Erik Maria Bark kalls in för att hypnotisera honom - men det mannen berättar i den djupa transen får Erik att börja ljuga för polisen.
Om lamporna är tända kan en stalker se dig utifrån, men om lamporna är släckta kan du inte se en stalker som redan är inne."
Ja, som jag sa så var jag tvungen att läsa Stalker så snabbt som möjligt efter att ha läst ut Sandmannen. Och nu är det gjort! Den blev utläst på en dag, det passade perfekt min lördag då skuldrorna värkte och jag inte fick mycket annat vettigt gjort.

De två sista raderna i beskrivningen här ovanför ger mig rysningar, och hela boken fortsatte göra detsamma. Det var en intressant kvällspromenad i mörkret när jag hade spenderat hela dagen i Keplers värld kan jag säga. Tur att jag har hundarna!

Jag skulle nog säga att Sandmannen ändå slet på mina nerver mer än Stalker. De är båda spännande men på lite olika sätt. Det kändes som ondskan i Sandmannen aldrig skulle ta slut, att den alltid skulle lyckas komma undan och börja om och det gav nästan panikkänslor när jag läste. I Stalker är det mer en väldigt obehaglig känsla, att tänka sig att någon ser på utan att man har någon aning om det. Lite panik blir det ändå senare, i alla fall för mig när känslan av att inte bli trodd kommer in.

Det är ganska många jag sett som varit lite besvikna på den här boken, jag har läst att den inte levde upp till förväntningarna och så vidare. Men jag måste säga att jag inte håller med där, det är fortfarande en riktigt bra Kepler-bok!

14 kommentarer:

  1. Köpte boken på rean. Men hur ska det bli när jag läser den då i o m att vi har stora fönster ut mot skogen? Jag lär ju vara totalnojig innan den är utläst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att jag bor på tredje våningen kan jag säga! Hade varit grymt paranoid om jag bott på bottenplan.

      Radera
  2. Har inte läst än men det kommer nog någon kväll när jag vill ha något riktigt skrämmande, och då kör jag på den här.

    SvaraRadera
  3. Jag både gillade och inte gillade denna bok. Men överlag vill jag nog säga att Stalkern var en riktigt bra bok och framförallt riktigt skrämmande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns inte om jag läst vad du tyckte om boken, vad var det du inte gillade? Men ja, otroligt skrämmande! Jag tittade mig över axeln några gånger när jag var ute på kvällspromenader när jag läst ut den :p.

      Radera
    2. Det jag inte riktigt gillade var att boken stundtals tyckte jag blev lite för mycket ologiskt och sedan var det en del sidospår som jag tyckte bara var märkliga. Här kan du se om du vill, vad jag skrev: http://midnattsord.blogspot.se/2014/12/stalkern.html

      Radera
  4. Vad roligt att du tycker om den. Har ännu inte läst den. Men den ligger helt klart på att läsa- listan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var väldigt spännande! :) Hoppas du också gillar den när du läser den :)

      Radera
  5. Älskar deras böcker. Tur att jag bor högt upp i lägenhet, har en vän som bor på bottenvåningen han vågade knappat släck lampan när han skulle lägga sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag säger samma sak! Hade varit på helspänn om jag bott på bottenvåningen.

      Radera
  6. Jag har läst halva Stalker nu och gillar den verkligen :)

    SvaraRadera