I ögonblicken norr om havet av Morgan Gustafsson

Sidor: 364 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Ja, tusen tack till författaren som skickade den!

"I den fattiga lilla vendiska byn hade barnen ofta fått höra skrämmande berättelser om nordmännen. Oftast tog orden emot som sagor. 

Syskonen Björn och Ildur morgon var lika fridfull som alltid när sagorna kom ifatt dem. I drabbningen som följde tog nordmännen Ildur som fånge medan Björn lyckades komma undan med två kamrater. Ildur förs norrut över havet där hon säljs på trälauktion.

Med byn skövlad och familjerna sargade står pojkarnas enda hopp till en förrymd nordman som uppfostrar dem på det enda sätt han kan - nordmännens sätt. Pojkarna lever för hämnden och tankarna på att befria Ildur när de en dag beger sig norrut, norrut till ett öde som vare sig pojkarna eller Ildur var beredda på."

Så det här är boken som gav mig nostalgikänslor från skolan och frökens högläsning! Det var tack vare den känslan jag tackade ja till att få boken, det kändes som det kunde vara en riktigt bra läsning att säga hej till igen efter så lång tid. För det är otroligt länge sedan jag läst en bok med vikingar och så vidare, det kan mycket väl hända att den fröken läste är den senaste.

Och jag gillade det här! Man får följa båda syskonens synvinklar, det står tydligt när det byter område som historien utspelar sig. Mest av allt gillade Ildurs resa, det var den som fångade mig mest, exakt varför kan jag inte avslöja för då avslöjar jag för mycket om boken. Men en del var även att jag gillade henne mer som person, hon hade ett större djup än sin bror.
Björn växer upp till en hård man, och det enda han bär på är hämnden. Det är förståeligt men ger inte mycket plats till annat.

Det enda i boken jag reagerade lite negativt på var att det blev en del upprepningar ibland, som ett exempel kunde Illdur reflektera över att hon alltid kommer känna sig som en träl i hjärtat lite för ofta.

Förutom det, en intressant och bra historia!