Kärlek, bakelser & en mops av Annie England Noblin

Originaltitel: Pupcakes

Sidor: 358 (Pocket)

"Ibland är en oönskad förändring det bästa som kan hända.

Brydie Bensons liv är en enda röra. Hon är nyskild, arbetslös och har inte ens tak över huvudet. Motvilligt tackar hon ja till erbjudandet att bo gratis i ett stort hus, mot att hon tar hand om den dreglande och deprimerade mopsen Teddy som ingår i avtalet.

För att kunna betala sina räkningar tar Brydie ett nattjobb på bageriet i mataffären, och det är där hon får den briljanta idén. Varför inte kombinera sin kärlek för bakning med sina nyfunna hundkunskaper? Det hembakade hundgodiset blir snabbt en succé, och mitt i allt dyker den irländska varghunden Sasha upp med sin husse, läkaren Nathan Reid med de ostyriga lockarna och leendet som får Brydies hjärta att slå snabbare än vanligt.

När hösten övergår till vinter går det upp för Brydie att livet är ungefär som att lära sig ett nytt kakrecept: man måste testa några gånger innan det blir perfekt."

Det här var riktigt mysig, lättsam läsning. Perfekt feelgood för hundälskare! Det kombinerat med lite allvar gjorde att jag hade ganska svårt att lägga ner den. Den var kanske inte lika mörk som jag oftast gillar att ha mina feelgoodböcker men det fanns ändå något där i bakgrunden. Brydies tillitsproblem efter skilsmässan från sitt ex och även trubbel i relationen med hennes mamma och minnena av hennes pappa. Hon hade lite att bearbeta under bokens gång!

Hundarna i den är riktiga personligheter också vilket jag gillar. Brydie kommer verkligen in i ett gäng hundälskande människors liv och ganska motvilligt (till en början i alla fall) dras hon in i glädjen och bekymren som kommer med att ha hund och försöka förstå vad de behöver och vill. Det är inte lätt alla gånger, tänk om de kunde prata!

Förresten, den här boken kan ha den sötaste originaltiteln jag någonsin sett, Pupcakes! Man får dessutom njuta av lite mopsbilder här och där under berättelsen. Och i slutet finns det recept på olika sorters hundgodis man kan baka. De har jag inte hunnit testa ännu men jag återkommer med resultaten och vad mitt lillmonster tycker om dem!

Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane

Originaltitel: It's Not Me It's You

Sidor: 414 (Häftad)

"Så här gick det till: Jag friade. Paul sa ja. Sedan tog livet en helt annan vändning.

Delia Moss har en livsplan. Men när det går upp för henne att hennes blivande man ligger med en annan raseras den imponerande snabbt. Helt klart ett bekymmer. Hon måste återta kontrollen och göra sig själv till superhjälte i berättelsen om sitt eget liv."

Jag är ganska misstänksam mot böcker som sägs vara roliga. För mig är det liksom, Fredrik Backmans humor i böcker funkar men sedan blir jag lite avig. Så det var ganska nervöst att plocka upp en bok av McFarlane, för många säger att hennes böcker är roliga. Men samtidigt har jag velat läsa något av henne ganska länge.

Nu är det i alla fall gjort och vad blir domen då? Jo, jag har faktiskt suttit och skrattat högt flera gånger! Det fanns många stunder i den här boken som var roliga. Samtidigt som den blandas med allvar och dessutom fick mig att sitta och storgråta vid ett tillfälle. Då fick jag pausa läsningen ett tag för jag såg ingenting genom alla tårar.

Så mitt första möte med hennes böcker blev riktigt lyckat och jag vågar nog säga att jag kommer läsa mer av henne i framtiden. Något som var extra mysigt med den här var att den har sidor som innehåller serierutor utspridda lite här och där, eftersom huvudkaraktären tecknar. Det tyckte jag om!

Ni som har läst och gillat McFarlanes böcker, vilken borde jag fortsätta med nu?

Loppet av Catrine Tollström

Originaltitel: Loppet

Sidor: 413 (Pocket)

Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 

"En av segerfavoriterna kommer att dö under Vasaloppet...

Skidåkarna står beredda och när som helst går startskottet för årets största skidevenemang. Vad de inte vet är att det har framförts dödshot mot en av dem. Den grävande journalisten Åse Nordenskiöld känner till hoten och ger sig ut i spåret för att bevaka vad som sker.

Åses sambo, kameramannen Tim, blir en av det första som förstår att något har hänt — den segertippade vitryssen Bogdan Matvejich Ivanov syns inte längre i bild. Ett intensivt sökande inleds och inom kort gör polisen fynd som tyder på att han har blivit kallblodigt avrättad. Mitt i kaoset upptäcker Tim att också Åse är försvunnen.

Inte långt därifrån tvingas Åse fly för sitt liv. Någon vill till varje pris hindra henne från att berätta vad hon vet. Samtidigt pekar polisens spår allt tydligare mot en misstänkt —Åse Nordenskiöld."

Det var först när jag började läsa den här boken som jag insåg att jag faktiskt har läst författarens förra bok också! Den heter Experimentet, men jag skrev nog aldrig om den på bloggen. Anledningen att jag insåg det är för att Loppet handlar om samma huvudkaraktär, Åse, plus några andra från den tidigare boken.

En mordhistoria under Vasaloppet, jag har då aldrig läst någon liknande bok tidigare! Det är spännande och går väldigt snabbt att läsa. Jag uppskattar de väldigt korta kapitlen som gör att jag hela tiden känner ett driv framåt.

Åse är verkligen en speciell karaktär, riktigt tuff, har svårt för kompromisser och har ibland kanske lite svårt att förstå hur andra kan känna. Det märks främst i hennes privatliv med Tim. När hon däremot är på flykt och försöker lista ut vad som egentligen hände Bogdan, då är hon i toppform och klarar vad som än slängs mot henne. Hon är lite av en supermänniska och egentligen kommer jag aldrig nära henne för att hon inte är riktigt trovärdig i mina ögon på grund av det, men det är ändå en underhållande berättelse som håller mig fängslad till slutet.

Både Experimentet och Loppet har verkligen haft intressanta upplägg så det ska bli spännande att se vad Tollström hittar på framöver!

Smugglaren av Jan-Erik Fjell

Originaltitel: Skyggerom

Sidor: 446 (Inbunden)

Serie: Anton Brekke (del 2)

Recensionsexemplar: Från HarperCollins Nordic, tusen tack! 

"Det är snart jul och den småkriminelle Bernandas från Litauen kör in i Norge med en förseglad last, på uppdrag av den ryske gangsterbossen Doskino. Men kontakten som ska ta emot lasten dyker aldrig upp där de stämt träff, vid en avlägsen stuga utanför Fredrikstad. 

När Bernandas inser vad det är för last han smugglat över gränsen grips han av panik. Dagen efter hittas den äldre läraren Viggo Holm brutalt knivmördad i sitt hem i Sarpsborg, och det visar sig att han var Bernardas kontakt. 

En motvillig Anton Brekke får fallet, och medan han börjar följa spåren kämpar Bernardas desperat för att ta sig ur fällan han fastnat i - strandad i ett främmande land med polisen på ena sidan och sin uppdragsgivare på den andra."

Jag var ganska skeptisk till den här. En polis som verkar spela poker lite för mycket, en rysk gangsterboss, smuggling? Nja, jag trodde inte alls vi skulle överens, boken och jag.

Så började jag läsa, och märkte att det gick väldigt smidigt. Jag var kanske inte överväldigad men det var spännande och gick snabbt att ta sig framåt i berättelsen. Något jag var rädd för var att Brekkes pokerspelande skulle ta jättestor plats, att han skulle vara en sådan polis som missköter sitt jobb för spelande och bara vara odräglig. Det var en positiv överraskning när det inte alls var så. Han kanske är lite odräglig ibland för andra saker men annars tycker jag faktiskt ganska bra om honom.

Och sen då, när det hela närmar sig slutet drar författaren till med något jag inte alls var beredd på och helt plötsligt var det jättespännande och känslosamt!

En väldigt glatt överraskad läsare har ni här!

Den goda dottern av Karin Slaughter

Originaltitel: The Good Daughter

Sidor: 538 (Inbunden) 

Recensionsexemplar: Från HarperCollins Nordic, tusen tack! 

"Våldsdådet krossade Charlottes familj och hon förlorade sin mamma och syster. Tjugoåtta år har gått men minnena från den dagen smärtar fortfarande. Nu skakas småstadsidyllen på nytt, av en vettlös skolskjutning, och advokaten Charlotte hamnar i händelsernas centrum. Och när attentatet visar sig ha kopplingar till hennes förflutna väcks mardrömmen åter till liv."

Det här är andra gången jag stiftar bekantskap med Slaugther, första gången var med boken De vackraste. Och jag kan återigen konstatera att hon verkligen inte är rädd för grisiga detaljer. Jag brukar inte vara känslig men jag har skummat igenom vissa partier då vissa saker blev lite för ingående beskrivna. Det värker i mina ögonlock av en scen...

Förutom det vet hon också helt klart hur man skriver spännande böcker! Det tog mig inte ens ett dygn att ta mig igenom den här ganska rejäla boken. Systersonen tittade på mig som att jag vore knäpp när han hörde det...jag börjar bli van vid den blicken nu!

Här finns en härlig blandning av karaktärer. Vissa du kommer att avsky, några du kommer tycka synd om och några som är väldigt svåra att komma nära inpå men som jag fastnade för ändå. De är starka och godhjärtade trots att mycket hemskt har hänt. Slaugther lyckas dessutom hålla på mig helspänn fram till slutet med hur allt egentligen ligger till och sen ger hon mig ett svar som får mitt hjärta att värka!

Jag har definitivt fått mersmak och kommer ta mig an författarens andra böcker också. Hon har några andra ute på svenska redan och jag hoppas det kommer fler.

Pappas pojke av Emelie Schepp

Originaltitel: Pappas pojke

Sidor: 400 (Inbunden)

Serie: Jana Berzelius (del 4)

Recensionsexemplar: Från HarperCollinsNordic, tusen tack! 

"En varm sommarkväll ringer sexårige Jonathan till sin pappa Sam som är på väg hem. Skräckslagen berättar han att någon har tagit sig in i familjens hus i Norrköping. Det är det sista Sam hör från pojken innan han försvinner spårlöst.

Åklagare Jana Berzelius leder förundersökningen av det komplicerade fallet. Tillsammans med kriminalkommissarie Henrik Levin och kriminalinspektör Mia Bolander försöker hon ta reda på vad som har hänt Jonathan. Spåren leder bakåt i tiden, och ju längre Jonathan är borta desto mer personlig blir utredningen för Jana. Hon inser att det är bråttom, mycket bråttom att hitta pojken.

Samtidigt begär den skoningslöse Danilo Peña att Jana ska besöka honom i häktet. När hon till slut går med på att träffa honom kastas hon in i en fruktansvärd kamp på liv och död, där allt sätts på spel och ingen går säker."

Det här är fjärde boken om åklagare Jana Berzelius. Jag har tidigare bara läst den första, Märkta för livet. Jag var därför lite orolig för hur det skulle gå att hoppa in så här när jag har missat två böcker. Men det gick jättebra! Jag blev aldrig förvirrad över något som kanske hänt i de böcker jag inte läst, utan kunde lätt glida in i den här berättelsen och bara koncentrera mig på läsningen här och nu.

Jag minns att jag hade lite svårt att förhålla mig till Jana när jag läste första boken, hon är inte direkt en vanlig åklagare och håller sig inte alltid på rätt sida av lagen. Hon var dessutom väldigt svår att komma inpå livet i första. Men nu var det lite lättare, antagligen för att hon själv sänkt garden lite. Berättelsen har ett otroligt högt tempo och det går knappt att lägga ifrån sig boken! Jag vill verkligen veta vad som hänt med den stackars pojken som försvunnit.

Förutom Jana finns det gått om karaktärer och flera av dem gör det väldigt lätt för mig att reta mig på dem och hur de beter sig. Det finns stunder då jag sitter och utstöter plågade ljud och gärna skulle skrika "Herregud vad tänker ni med!?" åt vissa av dem...Engagerad läsare? Jo något! Och det är ju enbart för att författaren gör ett så bra jobb med att dra in mig i allt!

Jag ska hitta dig av Pernilla Ericson

Originaltitel: Jag ska hitta dig

Sidor: 345 (Inbunden)

Serie: Erlagruppen (del 2)

Recensionsexemplar: Från HarperCollinsNordic, tusen tack! 

"En rättegång som närmar sig. En torped med uppdraget att mörda polisens källa. En förrädare inom poliskåren, som leder torpeden rätt. Och nyckelvittnet som ska röjas ur vägen är Erlagruppens "fixare" - Rickard Falke. Polis Liv Kaspi dras in i en dödlig kamp mot den undre världens mäktigaste man. Hon måste använda all sin skicklighet för att avvärja hotet, och de hon älskar mest blir till måltavlor..."

Jag gillade verkligen första boken om Erlagruppen, Spåren vi lämnar efter oss, så när jag såg att uppföljaren var på väg var jag så klart tvungen att skicka en förfrågan om den. Jag är jätteglad att jag fick den!  Det är en grupp härliga karaktärer, otroligt olika men lätta att tycka om. Bäst är Liv Kaspi, hon är en tuff tjej som inte tar skit från någon.

Den här andra boken upplever jag som lite mindre brutal än den första. Det är en annan sorts spänning. Men den är fortfarande uppslukande och snabbläst med korta kapitel som inbjuder till tanken "bara ett kapitel till", och vi vet ju alla hur det brukar sluta.

Det är fartfyllt och nervpirrande när Rickard blir jagad av en skoningslös mördare som aldrig ger sig. De andra i gruppen får jobba hårt för att reda ut allt och skydda honom. Samtidigt är det spänt internt också efter svek och brutna löften.

Har ni inte plockat upp den här serien ännu kan jag verkligen rekommendera den för alla som söker spännande läsning.

Nya böcker

Det har kommit hem lite nya recensionsexemplar som jag ser fram emot att sätta tänderna i... eller ögonen i kanske man ska säga?

Båda nya bekantskaper och sådana jag känner till! Tusen tack till förlagen som skickat böckerna!