torsdag 6 december 2018

Den första frosten av Anna Kuru


Originaltitel: Den första frosten
Sidor: 275 (Häftad)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Varje natt hör Allis flämtandet då hans lungor töms på luft. Så snart hon blundar ser hon kroppen klämd under bilens rostiga underrede, hör susandet från domkraften innan allt faller. Det förvridna ansiktet, blodet som droppar ur skägget när ambulanspersonalen bär ut honom. 
För att komma undan minnena av olyckan tar Allis sin tillflykt till en ensligt belägen stuga i den norrländska fjällvärlden. I närheten finns Jonas, som försöker läka såren efter sitt spruckna förhållande. 
När sommaren går mot sitt slut ställs Allis inför en långt farligare motståndare än hon någonsin kunnat föreställa sig."
 Det är ju smått omöjligt för mig att tacka nej till böcker som utspelar sig uppe i Kiruna-trakterna. Eftersom jag själv är uppvuxen där blir jag verkligen glad när jag hittar dem och i det här fallet var det författaren själv som tog kontakt på Instagram!

Jag blev lite förvånad över känslan i berättelsen när jag hade kommit in en bit i boken. Den var inte riktigt vad jag hade förväntat mig. På baksidestexten lät det som att det skulle bli en ganska fartfylld historia med mycket spänning när Alli kom ut till stugan. Men boken har ett ganska långsamt tempo, största delen av den leder fram till en stor urladdning. Man får små hintar här och där om att något i det förflutna är galet och att något hemskt kommer att hända.

Däremot är den otroligt lättläst. Den har korta kapitel och författaren har ett språk som flyter på fint. Hon har lyckats bra med karaktärerna då jag verkligen kan se en del av dem framför mig och känna att jo, det finns nog några sådana figurer där uppe i verkligheten också!

Så det var mest mitt eget fel att jag gick in i boken med fel förväntningar. Hade jag inte gjort det hade jag inte känt mig så pass fundersam under läsningen som jag nu gjorde. Men förutom det var det intressant läsning och som sagt, extra kul med Kiruna-miljöer. Och jag har absolut blivit nyfiken på Anna Kurus författarskap och kommer hålla utkik efter nya böcker av henne i framtiden.

onsdag 5 december 2018

Tankar mellan sött och salt av Marta Söderberg


Originaltitel: Tankar mellan sött och salt
Sidor: 250 (Flexband)
Ålder: 12-15
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Måndag, första dagen på högstadiet. Moa vet inte hur hon ska överleva tre år av fångenskap, tillsammans med alla idioter. Efter det som hände i somras pratar ingen i klassen med henne. Utom för att säga hur mycket de hatar henne. Tur att det finns annat i livet än den grå verkligheten i Hellnäs. Som Edward, till exempel."
Det tog mig ett litet tag men till slut klickade det, jag har ju faktiskt läst en annan bok av författaren för några år sedan! Athena hette den och det var något helt annat än Tankar mellan sött och salt. I den tidigare förflyttas vi till en dystopi, i den senare får vi följa med en helt vanlig trettonåring i något som hade kunnat utspela sig i min eller din stad.

Det är en berättelse om mobbning, om att stå upp för sig själv och andra och vad som händer när allt verkar gå sönder. Då kanske det är lättast att fly in i dagdrömmar om en kändis som garanterat har ett mer glamoröst liv än man själv har? För Moa hjälper det, ett tag i alla fall.

Jag blir väldigt illa berörd under läsningen. Bit för bit får jag reda på vad som hände under sommaren och varför Moas klass hatar henne. Hela historien känns smärtsamt trovärdig och jag är tyvärr säker på att det finns personer som gått igenom något liknande. Den tanken gör mig förbannad, folk kan vara så hemska.

Jag är inte lärare men jag tror verkligen den här boken skulle kunna vara bra att läsa och diskutera runt. Just för att det känns så nära verkligheten. Hur händelser kan påverka människor och hur viktigt det är att prata om hur man mår och låta någon veta när man varit med om något jobbigt. Annars riskerar man att gå sönder under tyngden.

I slutet sitter jag med tårar i ögonen, både på grund av ilska och frustration över vissa karaktärer och beteenden. Men också på grund av Moas familj, hur de sluter upp bakom henne när hon till slut inte orkar mer. Hon faller och de tar emot.

Marta Söderberg har lyckats skriva en väldigt fin och allvarlig ungdomsroman som jag hoppas att många läser och pratar om.

tisdag 4 december 2018

Underströmmar av Annika Widholm


Originaltitel: Underströmmar
Längd: 1t 50min
Uppläsare: Rebecka Hemse
"När Sandra kommer till förskolan för att hämta sina båda barn är de inte där. Först tror hon att det har blivit ett missförstånd. Men när hon inte lyckas få tag på sin man Elias, eller någon annan som vet var hennes barn är, växer paniken och hon kontaktar polisen. Kan Elias ha lämnat henne utan förvarning och tagit med sig barnen? Eller har familjen utsatts för ett brott? Kanske som en fruktansvärd hämnd för något Sandra har gjort. Gradvis går den svåra sanningen upp för henne – att hon själv på något sätt är orsak till att barnen är borta."
Jag tycker om de här kortromanerna som finns som ljudböcker. De är perfekta att lyssna på tycker jag. Ljudböcker som är långa kan det bli så att jag tar pauser i för att jag helt enkelt inte känner för att lyssna på böcker vissa perioder när jag åker buss eller har lunchrast och så vidare. Men när de bara är på några timmar lyssnar jag oftast klart snabbt.

Det här är en spännande berättelse om det värsta som kan hända en förälder. Tänk dig själv om du kommer till förskolan och någon annan har hämtat dina barn? Visst, det logiska är att det är din man och att det blivit någon miss i kommunikationen. Men när du inte får tag på honom heller? Då kommer paniken.

Det är perfekt längd på den här boken, det blir aldrig tråkigt och samtidigt finns det tid för berättelsen att ta form, för paniken att få fäste. Man får direkt en känsla av något inte står rätt till. Huvudkaraktären vet det inte, men du känner det på dig. Sedan fortsätter det bara trappas upp tills upplösningen kommer och bitarna faller på plats.

Behöver ni något att lyssna på som inte är flera timmar långt så rekommenderar jag den här. Widholms tidigare bok, Yrsel, finns också som ljudbok och det är mycket möjligt att den får göra mig sällskap i hörlurarna framöver!

måndag 3 december 2018

Barnen ifrån Frostmofjället av Laura Fitinghoff


Originaltitel: Barnen ifrån Frostmofjället
Sidor: 213 (Pocket)
"En nödvinter i slutet av 1860-talet kommer sju syskon vandrande från Frostmofjället högt uppe i Norrland. Deras föräldrar är döda, och av rädsla för att bli sålda på auktion ger de sig av neråt bygden.
Ante, som är äldst, får leda sina hungriga och trasiga syskon genom den kalla, mörka skogen där både varg och björn lurar. Och en del av de människor de möter är också farliga..."
Novembers klassiker! Det här är en berättelse jag kan i stora drag tack vare att jag sett filmen för ganska många år sedan. Jag minns den som väldigt bra och är ganska säker på att det rann en hel del tårar till den.

Jag tror det var tur att jag kunde historien för språket i den här utgåvan (från 1985) var ganska jobbigt. Det är allra mest dialekten jag har svårt för, den gör att dialogerna inte riktigt flyter eftersom jag inte hänger med på allt, och det är ganska mycket dialog i boken. Jag vet faktiskt inte om det finns nyare utgåvor som har gjort det annorlunda? Någon av er som vet?

Men det är så klart en bra bok i alla fall! En riktigt gripande och sorglig berättelse, som ändå har väldigt mycket hopp i sig när syskonen träffar bra människor efter vägen. Och man måste ju bara älska deras get, Gullspira.

torsdag 29 november 2018

Athena. Grattis världen jag är här nu av Elin Ek


Originaltitel: Athena. Grattis världen jag är här nu!
Sidor: 174 (Kartonnage)
Ålder: 9-12
"Jag heter Athena och är döpt efter den grekiska vishets- och krigsgudinnan. Det är inte vilket namn som helst, det är mer som ett kall, en livsuppgift för att rädda mänskligheten från jordens undergång och okunskap. Och min kraft är SMARTHET.
Jag har hört att andra kallar sina barnbarn för "livets efterrätt", men Biggan och Göran gillar inte sötsaker. Därför tyckte varken de eller jag och mina brorsor att det var en bra idé att flytta in hos dem när mamma lades in på sjukhus i väntan på att vårt nya bebissyskon skulle komma ut. 
Tur att jag har världens bästa bästis Ronja och min näst-bästis Yousef (som alla är kära i fast jag tror att han gillar mig mest) och de andra i Rädda-Jorden-Klubben, för det dröjde inte länge innan fler katastrofer började rulla in..."
Det här var perfekt för en förkylningshjärna att läsa kan jag säga. Lättläst, rolig och med lite lagom mycket drama som jag tror är perfekt för den tilltänkta åldersgruppen. Athena är en väldigt rolig och målmedveten tjej - hon ska hjälpa till att rädda jorden, hon upplyser folk om när de gör fel eller något som kan skada miljön och har till och med skapat en Rädda-Jorden-Klubb med sina vänner.

Hon är väldigt uppfriskande att läsa om. Samtidigt som hon är stark i sig själv vågar hon också visa känslor, vid ett tillfälle pratar hon om att hela hennes familj är sådana som känner väldigt mycket och visar det. Det är fint tycker jag! Hon kommer överens med sina bröder och alla är väldigt oroliga för mamman och bebissyskonet i magen. Det skildras väldigt varmt och bra hur de finns där för varandra vid tillfällen då det blir extra osäkert hur det ska gå.

Den här kan man lätt rekommendera till yngre läsare som vill ha en rolig bok men som samtidigt tar upp en del viktiga saker. Kanske kan den inspirera till egna Rädda-Jorden-Klubbar!

onsdag 28 november 2018

Neverworld av Marisha Pessl


Originaltitel: Neverworld Wake
Sidor: 271 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Modernista, tusen tack! 
"Det var en gång, på den tiden då Beatrice Hartley och hennes fem bästa vänner på Darrow-Harker School var det tuffaste gänget i stan, de vackra, de hippa, de som andra ville vara. Men när Jim, gruppens kreativa geni och Beatrices pojkvän, plötsligt dog förändrades allt. 
Ett år efter examen återvänder nu Beatrice för en återförening på Wincroft, den herrgård vid kusten där vännerna tillbringat så många nätter och delat så många tankar, hemligheter, förälskelser och planer med hopp om att få svar på den fråga som värker i henne: Vad visste egentligen hennes vänner om Jims död? Kvällen fylls av haltande skämt och obekväm tystnad, och svaret på frågan verkar avlägset. De en gång så nära vännerna är förändrade, splittrade och osäkra. Det är för sent. Men när natten går mot morgon rasar åskan, och en mystisk man knackar på dörren. En man som berättar något som inte borde vara möjligt."
För några år sedan läste jag Night Film av Marisha Pessl och tokälskade den. Det är fortfarande en av de bästa läsupplevelser jag haft. Så ni kan tänka er att förväntningar på den här boken var skyhöga. Så pass höga att jag var lika nervös som jag var förväntansfull när jag började läsa.

Jag hade inte behövt oroa mig. Åh så bra den var! Och det är lite synd att jag inte kan berätta mer om själva berättelsen, men jag vill inte spoila något. Det här är en bok man borde gå in i utan att veta för mycket tycker jag. Allt får ta sin tid att komma fram i ljuset och den spinn Pessl sätter på berättelsen är riktigt bra och fascinerande. Jag ville inte sluta läsa, och jag ville inte att den skulle ta slut.

Det finns så många lager och hemligheter som man inte förväntar sig. Författaren lyckas överraska mig gång på gång och jag kunde verkligen inte lista ut vart allt var på väg. Har ni inte läst den här ännu tycker jag verkligen ni ska göra det! Nu när julen börjar smyga sig på skulle jag också vilja säga att den är ett hett julklappstips!