Den sista migrationen av Charlotte McConaghy

 

Originaltitel: Migrations

Sidor: 346 (Inbunden)

"Franny Stone har tillbringat hela livet vid havet, driven av kärleken till fåglarna som svävar ovanför. Men när klimatförändringarna medför att alla vilda djur börjar dö ut i fruktansvärd hastighet börjar även hennes älskade fåglar att försvinna.

På Grönland hittar hon den sista flocken silvertärnor, som migrerar längre än något annat djur, och hon bestämmer sig för att följa dem till deras slutmål på Antarktis. Hon lyckas komma ombord på Saghani, en av världens sista fiskebåtar, och tillsammans ger de sig ut på en farofylld färd över havet.

Men Franny bär på ett mörkt förflutet. Ett förflutet kantat av förluster fram till den fruktansvärda incident som tvingade henne till denna sista migration. Medan Saghani följer silvertärnorna i skyn avslöjas Frannys hemligheter bit för bit och hon inser att det hon har försökt fly ifrån under hela sitt liv slutligen har hunnit ikapp henne."

Jag tror minsann jag började mars med att läsa en av årets bästa böcker. Den sista migrationen har varit överallt på sociala medier ett tag nu och jag har tvekat lite inför om jag ville läsa den eller inte. Men till slut vann delen av mig som var nyfiken och det är jag verkligen glad för. 

Den har jämförts mycket med Där kräftorna sjunger, en bok som jag också gillade. Jag tycker faktiskt att Den sista migrationen är bättre. Kanske är det språket jag fastnar mer för. Kanske är det Franny som är ett väldigt fascinerande mysterium genom hela boken. Kanske är det kärleken för djuren som lyser igenom varje sida. Blanda ihop allt och det bildar en bok som passar mig perfekt. 

Berättelsen utspelar sig i en framtid där större delen av jordens djurliv har dött ut på grund av hur vi har behandlat vår planet. Det är en sorglig värld att tänka sig. Mitt hjärta värker och jag hoppas att vi aldrig, aldrig hamnar där på riktigt. 
Frannys passion för fåglarna är otrolig att läsa om. Samtidigt som det ligger så mycket mer bakom hennes önskan att följa dem på vad folk tror kommer bli deras sista migration. Sakta under läsningen får man fler och fler pusselbitar till vad som egentligen hänt henne och vad som driver henne framåt.

Det är en sträckläsningsbok full av känslor och jag önskar att jag kunde göra den oläst så fick jag uppleva den för första gången igen.